Category Archives: Högskola

Anything for a laugh?

Posted on by
6

På lärarutbildningen arbetar vi mycket med begreppet samspel och som föreläsare vill jag gärna börja lektionen med något roligt och inspirerande exempel. Skrattande barn brukar vara ett säkert kort.

När jag ser den här filmen finns det något som skaver. Pappan är aningen för angelägen att locka fram det eftertraktade skrattet. Om han hade väntat en liten stund hade antagligen barnet fått tid att upptäcka hur man manipulerar världen.

Nu ekar det nervösa skrattet olustigt.

Det kan också vara så att jag är överkänslig.

Om fördomar mot manliga förskollärare

Posted on by
5

Jag funderar på villkoren för minoriteter i skola och förskola. Om det arbetar en ensam man på förskolan är det lätt att han ses som representant för sitt kön, medan den kvinnliga majoriteten inte ställs inför samma krav. Mångfalden finns inom gruppen som en naturlig del av vardagen.

På min gamla förskola arbetade oftast flera män. Jag tror det betydde mer för mig än jag insåg då. Vi var en grupp och det befriade oss delvis från det förebildliga ansvaret. Vi kunde distansera oss från kravet på “manlighet” och ge det en ny innebörd.

Mats, Stefan och Per

Mats, Stefan och Per

Så här uppstår fördomar:

Vissa förskollärare är lata.
Vissa män är lata.
Vissa kvinnor är inte lata.
Vissa män är mycket lata.
Vissa kvinnor är lite lata.
Män är i allmänhet lata.
Kvinnor är sällan lata.
Det finns lättingar här i världen, mest män.
Män är lata.
Vad du verkar lat. Är du man?
Det var mig en flitig man. Han måste vara kvinna.

Inspirerad av Tage Danielsson

Ni missar väl inte INCLUDE-konferensen i Malmö den 11-12/5

Posted on by
Reply

Länk till inbjudan

Christian Eidewald och jag kommer att tala om bedömning av manliga lärarstudenter. Hur annorlunda är de egentligen? Behövs det särskilda kriterier?

Vad hände när frågan om könsbalans försvann från den politiska dagordningen?

Wohaaa! Demokrati på högskolan?

Posted on by
Reply

Vid Göteborgs universitet finns ett radikalt förslag om medinflytande.  Länk till förslag om ny organisation. Den här oskyldiga satsen vänder upp och ner på de traditionella hierakierna:

– att värdera alla medarbetare lika och skapa ett arbetsklimat där alla ges möjlighet att bidra till verksamhetens utveckling;

Skulle verkligen adjunkterna få rösta till institutionsrådet? Högskolesverige darrar!

Statyn heter "Patterns of failure"

Statyn heter "Patterns of failure"

Mac eller PC – äntligen är frågan relevant!

Posted on by
9

För de flesta av oss känns den här frågeställningen lite förlegad. Idag fungerar de flesta datorer hyfsat och frågan om operativ är inte längre lika laddad.

Mer intressant är de två företagens engagemang på universitetsnivå där de genom donationer utövar inflytande över USA:s utbildningspolitik.

Enligt Michael Roth står Apple (Steve Jobs) för tanken på universitet som “plats för konstnärlig bildning” medan PC (Bill Gates) förespråkar en mer nyttig “naturvetenskaplig utbildningsfabrik”. (Huffington Post)

A current debate about higher education seems actually to be an old one: practical science training vs. general education in the liberal arts. The contrast persists in the public mind even though the sciences are part of the liberal arts, and even though the best science education usually includes the arts and humanities. Now two heavyweights, Bill Gates and Steve Jobs, are embodying the contrast. The Microsoft founder has called for a targeted investment in the sciences and engineering, while the Apple CEO has talked about the importance of the arts, humanities and design for the success of his company. So what is education, PC or Mac?

Skillnadens pedagogik!

Posted on by
30

Carl-Anders Säfström är en lysande föreläsare och jag måste nog läsa om Skillnadens pedagogik.

Jag försöker sammanfatta på twitter och förutom min dåliga franska gick det ganska bra.

Länk till pdf – läs bakifrån!

http://twitter.com/#!/tystatankar/status/52709915411746816

Säfström överöser oss med oneliners och föreläsningen utmynnar i ett politiskt crescendo.

Ni skulle varit med!

Om ordet “kateder” enligt SAOB

Posted on by
31

Det här känner du naturligtvis till:

http://twitter.com/#!/search/%23merkateder

http://merkateder.se/

Ur SAOB:

KATEDER kate⁴der, r. l. m. (BOLINUS Dagb. 25 (1667) osv.) ( (†) n. VGR 1791, Verif. s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61); best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert (VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret (VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰. (förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 — c. 1820 (: Cathedre-karlar). Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1))

[jfr d. kate- der, t. katheder, eng. cathedra, ävensom eng. chair, fr. chaire; av lat. cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat, cathedra, särsk.: biskopsstol, -säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten sed (se SITTA). – Jfr KATEDRAL sbst., SCHÄS]
[KATEDER 1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom. Der omkring (dvs. omkring S. Petri “kateder”) stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (1882).
[KATEDER 2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl. BOLINUS Dagb. 25 (1667). Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 185 (1804; i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen .. (har) ofta (i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder. RYDQVIST i 2SAH 12: 302 (1827). BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (1906). När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (1928). – särsk.
[KATEDER 2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels
[efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels
[efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi. SynodA 1: 217 (1700). LEO- POLD (SVS) II. 1: 126 (1781). De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (1856). Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern. BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927).
[KATEDER 2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande.
[KATEDER 3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol. MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (1725). När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (1771). Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (1876). STRINDBERG NRik. 110 (1882). Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (1904).
Ssgr:(2)
– KATEDER-BLOMMA, r. l. f.
[jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag; jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
– (2) KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹⁰²⁰. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827). Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929, s. 173.
– (2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (tillf.) ensidigt teoretisk hippolog. Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (1885).
– (2) KATEDER-KARL. (mera tillf.) skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
– (2) KATEDER-PALL. upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (1857). SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
– (2 a) KATEDER-PROV. (numera knappast br.) disputationsprov. LYSANDER Almqvist 324 (1878). WIESELGREN Bild. 59 (1889).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen
H. B. OPPENHEIM († 1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare] (i sht förr) nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (1878). Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (1923). SvUppslB (1933).
– (2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(i sht förr) nat.-ekon. jfr -SOCIALISM. NDA 1876 nr 263, s. 2. NordT 1892, s. 237. 3NF (1929).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (i sht förr) nat.-ekon. adj. till -SOCVALISM o. -SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
– (2) KATEDER-STOL. till kateder hörande stol. VGR 1787.
– (2 a) KATEDER-TALANG. (†) skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). BL 20: 274 (1852).
– (2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, högtidlig, docerande ton. Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (1912).
– (2) KATEDER-VANA. vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning). Ergo 1926, s. 35.
– (2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (1835). Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934, nr 9, s. 9,