Category Archives: Högskola

Om ordet “kateder” enligt SAOB

Posted on by
31

Det här känner du naturligtvis till:

http://twitter.com/#!/search/%23merkateder

http://merkateder.se/

Ur SAOB:

KATEDER kate⁴der, r. l. m. (BOLINUS Dagb. 25 (1667) osv.) ( (†) n. VGR 1791, Verif. s. 77, Därs. 1811, Verif. s. 61); best. -dern (SynodA 1: 199 (1696) osv.) ( (†) -deren BOLINUS Dagb. 25 (1667) ; -dren SynodA 1: 212 (1699) , HASSELROTH Campe 265 (1794) ; ss. n. -dert (VGR 1803, Verif. s. 415) l. -dret (VGR 1811, Verif. s. 61)); pl. -drar ⁰⁴⁰. (förr vanl. skrivet cath-. kateder (cath-, chat-, kath-) 1667 (chatederen, best. sg.) osv. cathedre 1771 — c. 1820 (: Cathedre-karlar). Anm. 1 ä. tid användes äv., liksom alltjämt stundom i bet. 1, den gr.-lat. formen kathedra (katedra). SynodA 1: 197 (1696; i bet. 2). ROOSVAL FornkristK 16 (1933; i bet. 1))

[jfr d. kate- der, t. katheder, eng. cathedra, ävensom eng. chair, fr. chaire; av lat. cathedra, stol, lärostol, läroämbete, mlat, cathedra, särsk.: biskopsstol, -säte, -ämbete, av gr. καϑέδϱα, stol, av κατά (se KATA-) o. ἕδϱαα, stol, till den ieur. roten sed (se SITTA). – Jfr KATEDRAL sbst., SCHÄS]
[KATEDER 1]
1) (ifråga om katolska förh., numera föga br.) hög, tornliknande stol i kyrka för högt uppsatt prelat; särsk. om påvens tronstol i Peterskyrkan i Rom. Der omkring (dvs. omkring S. Petri “kateder”) stå lär arena den hel. Ambrosius, Augustinus, Athanasius och Chrysostomos, hwilka under hålla med sina händer Cathedren. SvBrIt. 1: 40 (c. 1700). jfr: Midt i all denna kyrkliga pomp satt Absalon i högkoret på sin katedra. WEIBULL LundLundag. 95 (1882).
[KATEDER 2]
2) (i skol- l. föreläsningssal förekommande) vanl. upphöjd o. med sittplats o. pulpet försedd plats för lärare l. föreläsare, talarstol, lärarstol; äv. mer l. mindre bildl. BOLINUS Dagb. 25 (1667). Ett stort hus .. skulle föresees med kateder och bänkar (o. användas som gymnasium). ALOPÆUS BorgåGymn. 185 (1804; i fråga om förh. 1726). Sjelfva lärosatsen .. (har) ofta (i dramat) gifvits på köpet, och utgjort upplösningen, hvilket förvandlar skådebanan från ett tempel för sånggudinnorna till en katheder. RYDQVIST i 2SAH 12: 302 (1827). BERGQVIST UndPlanRealsk. 174 (1906). När .. (professorn) stod i sin kateder. SIWERTZ JoDr. 128 (1928). – särsk.
[KATEDER 2.a]
a) i uttr. hänförande sig till do båda olika höga katedrar som användes vid akademisk disputation o. promotion i äldre tid; särsk. dels
[efter nylat. cathedra superior]
i uttr. övre katedern, den högre katedern, där preses resp. promotor hade sin plats (o. som vid promotion bestegs av promovendi ss. tecken på deras nya värdighet), dels
[efter nylat. cathedra inferior]
i uttr. nedre katedern, den nedanför den ovan nämnda stående lägre katedern, som intogs av respon- donten resp. (i vissa fall) primus o. ultimus bland promovendi. SynodA 1: 217 (1700). LEO- POLD (SVS) II. 1: 126 (1781). De båda cathedrarne, den öfre för Promotor, den nedre för Primus och Ultimus. EK Magistergr. 13 (1856). Intill 1852 responderade doktoranden alltid från nedre katedern. BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927).
[KATEDER 2.b]
b) ss. första led i ofta mer l. mindre tillfälliga ssgr, för att beteckna ngn l. ngt ss. ensidigt teorotisk(t), värklighetsfrämmande o. formalistisk(t) l. dogmatisk(t), livlös(t) o. torr(t) l. docerande.
[KATEDER 3]
3) (i vitter stil, numera mindre br.) i överförd anv., om lärarens l. föreläsarens kall; särsk. om professorsämbete vid universitet; lärostol. MÜNCHENBERG Scriver Får. 29 (1725). När någon Cathedre eller Profession är ledig, får hvilken som vil söka, han må vara ung eller gammal. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 266 (1771). Den filosofiska skola, som ännu i denna stund beherrskar de franska katedrarne. REIN Psyk. 1: 304 (1876). STRINDBERG NRik. 110 (1882). Unga män, som vid trettiotalets början förberedde sig för katedrarna. SÖDERHJELM Runebg 1: 219 (1904).
Ssgr:(2)
– KATEDER-BLOMMA, r. l. f.
[jfr t. ka- thederblüte, eng. pulpit-flower]
ofrivilligt komiskt yttrande av lärare l. föreläsare vid undervis- ning l. i föredrag; jfr GRODA 3, BJÖRKMAN (1889). 3NF (1929).
– (2) KATEDER-FÖRELÄSNING ~¹⁰²⁰. akademisk föreläsning. RETZIUS BrefFlorman 51 (1827). Frågan om att avskaffa katederföreläsningarna, åtminstone såsom huvudform för den akademiska un- dervisningen. Ergo 1929, s. 173.
– (2 b) KATEDER-HIPPOLOG. (tillf.) ensidigt teoretisk hippolog. Exteriören (hos hästen) är .. alla kateder-hippologers käraste käpphäst. WRANGEL HbHästv. 665 (1885).
– (2) KATEDER-KARL. (mera tillf.) skicklig- (akademisk) före- läsare; skicklig disputand. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). Som katederkarl förstod han att sätta sig i sto#r respekt på grund af sin slagfärdighet. Kyr- kohÅ 1903, s. 250.
– (2) KATEDER-PALL. upphöjning på vilken katederns stol o. pulpet stå. CVASTRANDBERG 4: 176 (1857). SD(L) 1902 nr 484, s. 5.
– (2 a) KATEDER-PROV. (numera knappast br.) disputationsprov. LYSANDER Almqvist 324 (1878). WIESELGREN Bild. 59 (1889).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISM.
[ av t. kathedersozialismus; benämningen, som först användts om ifrågavarande meningsriktning av den tyske nationalekonomen
H. B. OPPENHEIM († 1880), har föranledts av det förhållande, att flertalet av dess tidigast uppträdande anhängare värkade ss. universitetslärare] (i sht förr) nat.-ekon. benämning på en i slutet av 180rtalet (i sht) i Tyskland uppträ- dande nationalekonomisk meningsriktning som krävde statsingripande i form av sociala reformer för att minska klassmotsättningarna inom samhället, men i övrigt icke hyllade de socialistiska lärorna; äv. (ngt föraktligt) om ensidigt teoretiskt inriktad, värklighetsfrämmande socialism. NF 2: 1114 (1878). Jag gillar dig för ditt avfall från den där katedersocialismen. NILSSON Olymp. 84 (1923). SvUppslB (1933).
– (2 b) KATEDER-SOCIALIST,
[ av t. kathedersozialist]
(i sht förr) nat.-ekon. jfr -SOCIALISM. NDA 1876 nr 263, s. 2. NordT 1892, s. 237. 3NF (1929).
– (2 b) KATEDER-SOCIALISTISK. (i sht förr) nat.-ekon. adj. till -SOCVALISM o. -SOCIALIST. NF 3: 1182 (1880).
– (2) KATEDER-STOL. till kateder hörande stol. VGR 1787.
– (2 a) KATEDER-TALANG. (†) skicklighet i att disputera, särsk. om förmåga att vid disputation behärska det ss. disputationsspråk an- vända latinet; äv. konkret, om person som besitter dyl. förmåga. TEGNÉR (WB) 3: 328 (1818). BL 20: 274 (1852).
– (2 b) KATEDER-TON ~tω²n. myndig, högtidlig, docerande ton. Lagerbrings stil .. är fri från all förkonstling och all pedantisk katederton. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 2: 589 (1912).
– (2) KATEDER-VANA. vana att uppträda i en kateder (i sht vid undervisning). Ergo 1926, s. 35.
– (2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (1835). Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934, nr 9, s. 9,

Nu börjar vårt kvalitetsarbete

Posted on by
10

Det har stormat kring HSV:s sätt att mäta högskoleutbildningars kvalitet och vi var många nyfikna som lyssnade på Maria Sundkvists och Magnus Hjorts presentation av hur det ska gå till i framtiden. Jag försökte twittra men anar att den fragmentariska formen inte är rättvis mot deras försök att beskriva reformen. (Länk till pdf – sidan 5-3, läs baklänges!) Men det finns spännande frågor i materialet. Maria Sundkvist betonar vikten av transparans och förutsägbarhet vid granskningen – samtidigt vill HSV inte vara styrande. Magnus Hjort beskriver det som en omöjlig ekvation

Det är nog mer effektivt att gå till HSV:s sida och ta del av originalinformationen. Här finns instruktioner för självvärdering och en fyllig sida med frågor och svar.

Lärosätena ges även möjlighet att beskriva hur de arbetar utifrån “studenternas förutsättningar”. Det vi kallar “breddad rekrytering” får alltså inte vara en ursäkt för att sänka kraven.

Till sist verkar det mesta handla om det självständiga arbetets kvalitet och jag är osäker på vilka konsekvenser denna fokusering får för övriga delar på en professionsutbildning. Mycket osäker.

Vad är det som blir mindre viktigt i framtiden? VFU, ämneskunskaper, metodik, pedagogik, praktiskt-estetiska ämnen, psykologi, personlighetsutveckling, forskningsanknytning, internationalisering, IKT, ledarskap, kommunikation, dokumentation, personlighetsutveckling, etik, bedömning…

Jag säger som Brasse:
– Vad ska bort?

Vad är väl en bal på slottet…

Posted on by
Reply

…jämfört med en konferensmiddag på rådhuset?

Drink i den storslagna landstingssalen tillsammans med alla kungarna på väggarna och 300 personer. Ljudnivån pendlade mellan 85 och 90 dB.

Middag i Knutssalen och Malmö högskolas akademiska kör överraskar med några fantastiska sånger som fyller det magnifika rummet.

Jag har varit en flitig twittrare och du hittar min tolkning av Jan Björklunds anförande ganska tidigt här:

Länk till Twinglysearch #hsvkonf11

“Högre utbildning formar individ och samhälle”

Posted on by
Reply
Utsikt från biblioteket

Utsikt från biblioteket

Jag är på konferens här i Malmö. Det är HSV, Malmö högskola och Lunds universitet som ordnar och det är ett ambitiöst program som började med att Pierre Godin berättade om EU.s regionala policy  för högre utbildning.

Den franska powerpointtekniken är inte imponerande och den bildade församlingen verkade en aning brydd över det breda anslaget. Jag är ganska lättroad och tycker att hans sätt att säga “böddjedd” (budget) är förtjusande,

Efter några förvirrade minuter lyckades vi hitta en hashtag för twitter och nu ser jag fram emot att följa andra deltagares kommentarer.

#hsvkonf11

Twinglysearch

Liveflöde

Här följer det imponerande programmet för morgondagen:

Tisdag 15 mars

Jan Björklund inleder och jag undrar om han kommer att tala om katederns betydelse i högre utbildning?

Vi har egna utbildningspengar

Vi har egna utbildningspengar

Det här med lärarlegitimation? Uppdaterad

Posted on by
32

Idag togs beslutet om lärarlegitimation i riksdagen. Många kommuner har försökt ligga före och tolkat bestämmelser som inte funnits. Jag har inte läst lagtexten och Jan Björklund gör sitt bästa för att avdramatisera de nya reglerna:

Beslutet om lärarlegitimation har gjort att många lärare är oroliga för att inte uppfylla kriterierna. Utbildningsminister Jan Björklund påpekar att man samtidigt arbetar med övergångsbestämmelser.

– Ska man göra en sådan stor förändring som lärarleg måste vi beakta att vi haft tre olika lärarutbildningssystem på 40 år med olika inslag. De som är erfarna i yrket och duktiga ska vi inte jävlas med. Det är inte avsikten, säger han till TT.

Vem är det Jan Björklund egentligen vill jävlas med? Räcker det inte med att vara duktig för att slippa trakasseras? Hur erfaren måste man vara?

Jag får samtal från oroliga studenter som undrar om deras lärarexamen nu har blivit värdelös och jag pratar med kommunala tjänstemän som svär över detaljstyrning och byråkratisering. Ibland är det rätt skönt att bara vara en lite kugge i systemet. Jag har verkligen ingen aning om konsekvenserna.

SvD , GP, Newsmill, DN

Uppdatering:

Jan tolkar annorlunda än jag. Detta är mitt försök att definiera de möjliga grupperna som befolkar skolorna. Nu vet vi vilka det är Jan Björklund INTE vill jävlas med. Hur är hans förhållande till övriga grupper?

Vem är det Björklund vill jävlas med? Förstora!

Vem är det Björklund vill jävlas med? Förstora!

Vi är nere på detaljnivå – läs Lärarförbundets chat

15 hp Stavros? (som inte är kreationist) uppdaterad

Posted on by
110

Den eländiga skoldebatten rullar vidare. Zoran på LR länkar glatt till socialdemokraten Alexander Nordgrens debattartikel på Newsmill:

”Det är dags för socialdemokraterna att ta initiativ till en omfattande diskussion om lärarutbildningen och med öppna armar bjuda in kunniga lärare, som till exempel, Stavros, Lärarnas Riksförbund och andra organisationer liksom forskare på området. Förhoppningsvis leder det fram till en ny och mycket bättre lärarutbildning. I en sådan diskussion bör frågan vara: Hur och var kan den pedagogiska undervisningen bäst bedrivas?”

Om socialdemokratin inte har vassare tänkare kanske det är lika bra att de fortsätter sin passiva strategi och överlåter idéarbetet åt Björklund?

I Sydsvenskans söndagsbilaga får Stavros (ständigt denne Stavros!) svara på 20 frågor. Mest förvånande är kanske att han utser evolutionsteorin till vår tids största bluff. “Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan”. Det känns tryggt. Men min kvot av grekisk visdom är fylld nu.

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra över HUR många tusen år sedan det är jorden skapades enligt Stavros? Om vi nu ska göra honom till auktoritet i skolfrågor verkar det vara en rimlig följdfråga.

Nu med länk

Hur var det nu med evolutionen?

Hur var det nu med evolutionen?

Jag tröstar mig med senaste numret av Pedagogiska magasinet och Anneli Frelins nyanserade diskussion om auktoritetsbegreppet.

På Newsmill finns det många åsikter om evolutionen – diskussionen om skolans värdegrund tänker jag är mer intressant!

Newsmill 2, 1

Drömmen om att utbilda “kompletta lärare”

Posted on by
Reply

Bloggen Ordklyverier formulerar dilemmat mycket bra (Länk)

När blir du komplett som lärare? Aldrig är det spontana svaret, men med stöd från en mentor, kollegor och chefer kan vägen från det nya och osäkra till det säkra och kompetenta gå snabbare och dessutom förhoppningsvis vara mindre smärtsam.

I Lärarutbildningens ljusgård finns en skulptur som heter Patterns of failure. Det är ett helt nödvändigt perspektiv. Strävan efter perfektion är en av läraryrkets värsta fiender.