Det kanske händer något?

Jag är verkligen glad över att ha blivit mainstream. Det fanns en tid då den här typen av texter inte var möjliga på Aftonbladets ledarsida.

Jag har träffat Mick Kenny

Han är pådrivande i arbetet för att rekrytera män till barnomsorg/förskola på Irland.

Att bli exkluderad från omvårdnad är inget svenskt fenomen. om nu någon trodde det.

Jag har fobikerfobi

Jag är väldigt rädd för personer som är rädda för religioner och sexuella inriktningar.

https://twitter.com/jon_brenelli/status/742576066829680640

Bilden av män i förskolan


Serien är från ETC och har hyllats som “klockren” på Facebook. Jag funderar över vad det är som gör att debatten om män på förskolan måste föras på en så erbarmligt låg nivå?

Det borde finnas fler lägen än likhetsfeminism och styckmordssexism. Vem tjänar på den här polariseringen?

Kan verkligen männen i förskolan vara ett så allvarligt hot att de måste förlöjligas? Jag tycker att det räcker med den statliga mobbningen från Delegationen i högskolan.

Länk.

Besattheten av rättvisa

http://barnisten.blogspot.se/2016/05/myten-om-dodade-modrar-i-animerad.html

Margareta Rönnberg är välgörande skarp. Jag är rädd att det här räknandet av huvuden i barnfilm och litteratur ersätter en djupare förståelse för vad som döljer sig under ytan på berättelserna.

PhotoFunia-1464252042