Jag är verkligen glad över att ha blivit mainstream. Det fanns en tid då den här typen av texter inte var möjliga på Aftonbladets ledarsida.
Bloggstatistik
- 1,222,430 hits
Senaste kommentarer
Mats på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar andersbwestin på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar -
Senaste inläggen
- Sparlågeblogg
- Hakelius sammanfattar
- Genuspedagogik 4.1?
- Genuspedagogik 4.0 ?
- #sommarscenmalmö
- Sigge Eklund säger det bra
- Direktiven till revidering av förskolans läroplan
- Manliga friluftslekar?
- Ilskan och sorgen efter Manchester
- Bilder är svårt
- Sockerdebatten i förskolan
- Missa inte utställningen i Cisterernerne
- En smygande olust – uppdaterad
- Är det rimligt att män i förskolan tar ansvar för patriarkatets samlade synder
- Debatten om LEGO – häng med!
- Och i Malmö ser det ut så här
- Ansökningstal 2017
- Die friedvolle walpurgisnacht
- En dag i Berlin
- Jag och skoldebatten
- Föräldraledig pappa
- En konstig dag
- Konsten fru Ramona!
- Rallydags!
- Bra dag för korsord?
- När forskningen blev ideologisk
- Undervisningsbegreppet och Skolinspektionen
- Pedofili är en sjukdom
- Tack Max Lundgren!
- Förskolebrevet
- Rättvisa och inkomster
- Dagens tips!
- Hur många nätcasinon tål Sverige?
- Förskolan tål att diskuteras
- De goda avsikterna
- Heminredningsbloggen?
- Synen på män i disneyfilmer
- Är det möjligt?
- Vad är grundbulten?
- En dag på jobbet…
- Vad måste en lärare kunna?
- Och det är inte första gången
- Maskulinitet?
- Namngivning?
- Fri lek och jämställdhet
- Pojkarna och dinosaurierna
- Så var det med det…
- Stones är kanske ett bra band ändå?
- Är skolinspektionen ett hot mot barns lek?
- Ouch!
Twitter
- RT @BromanTallberg: @KarinRoding @UHR_se @heleneHK @sr_ekot För en siffernörd är det dock tydligt att antalet sökande minskat med 4,7 proce… 1 day ago
- Vem behöver hackers när vi har #transportstyrelsen? dn.se/nyheter/sverig… 2 days ago
- Jag funderade på en cykeltur men fastnar framför teven. Den branta bergsetappen är rätt tillfälle för en avgörande… twitter.com/i/web/status/8… 2 days ago
- Den där debatten om pedagogik leder till klargörande. Alltid något! twitter.com/mtvarana/statu… 2 days ago
- Alltid aktuellt. Dessa diffusa symptom drabbar med stor kraft. twitter.com/srvetenskap/st… 2 days ago
Meta
Det finns en besvärlig dimension i detta.
Min kära Pappa dog för några månader sedan. Mamma lever vidare. Min syster hjälper till på bästa sätt. Jag försöker också hjälpa till. Men faktum kvarstår. Min mamma och min syster har en hel verklighet med relateranden och viktighetsfrågor i symbios som jag aldrig har en chans att nå in till.
Jag tycker inte synd om mig själv men faktum är att jag känner mig som ett UFO när dom sätter igång och pratar om ditten och datten och tillsammans avgör vad som är VIKTIGT.
Jag går ner i källaren o kollar värmepumpen, avfuktaren, avloppsröret i matkällaren och sen går jag ut i garaget o fixar en stund. Gräsklipparna skall fungera.
När jag kommer in igen har dom just beställt fönsterputsning. Rena fönster är så VIKTIGT att jag inte har en chans att konkurrera på viktighetsskalan.
Jag bara gissar att denna dimension också existerar inom Förskolan.
Du beskriver en smygande exkludering och kanske också barnets längtan efter att bli sedd. Jag känner delvis igen mig och funderar ofta över den där osynliga gränsen. Ibland tror jag att det går att träna upp förmågan att röra sig mellan världarna. Men det verkar inte finnas någon manual.
Jag beklagar sorgen. Var rädd om dig.