Vem fyller de lediga platserna på högskolan?

Ibland är det lätt att blogga. Emma Leijnse sammanfattar i dagens Sydsvenska bakgrundens betydelse för studieresultatet:

Bakgrunden spelar roll

Hemmiljön allt viktigare för betygen.

• » “Alla ska ha samma villkor”
• » “Utan utbildning kan du bli sparkad”

Men mest av allt, mer än de andra två orsakerna tillsammans, betyder föräldrarnas utbildningsnivå.

Bara var tjugonde elev med högutbildade föräldrar klarar inte behörigheten till gymnasiet. Av de lågutbildades barn är det mer än var tredje. Betygsskillnaden mellan de båda grupperna är mycket större än den mellan killar och tjejer, eller den mellan svenska barn och barn med invandrarbakgrund.

Om man lägger ihop de här tre faktorerna, var och en ganska tydlig, så får man två motpolsgrupper i den svenska skolan. I ena änden har vi de svenska flickorna från välutbildade hem. I den andra änden finns pojkarna med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Det finns få siffror som lägger ihop alla dessa tre faktorer, men en har vi hittat: hur många som går ut gymnasiet med högskolebehörighet.

Av de svenska tjejerna med högutbildade föräldrar är det 85 procent. Av killarna som är födda i utlandet är det 20.

Jag läser och muttrar instämmande. Ibland behövs journalister när inte forskarna lyckas presentera sina rön på ett övertygande sätt.

Idén om att skolan ska skapa “förutsättningar för likvärdighet” känns allt mer främmande. Den kompensatoriska tanken är skör.

Förslagen är många:

1) Bättre lärare med mer ämneskunskaper! Jaha – vilken forskning stödjer den tesen när det gäller just de svaga gruppernas prestationer?

2) Vi måste höja förväntningarna på barnen! Jaha – hur undviker vi att klampa ut i moralismen?

3) Vi ändrar metoder och övergår till katederundervisning? Jaha – skulle det verkligen öka motivationen?

Det enda förslaget som inte hörs är en djup diskussion om skolans innehåll. Synen på skolan som god och neutral kunskapsinstitution förlamar debatten om vad det är för kunskaper det är vi vill att barnen ska ta med sig från sin utbildningstid.

Genuspedagogerna tror sig oblygt kunna anpassa pojkarna så att de klarar av skolan bättre. Vilket parti reser förslag om klasspedagoger och invandrarpedagoger? Eller det kanske vi redan har – fast de kallas specialpedagoger?

Skolans innehåll tycks vara omöjligt att förändra.

Aftonbladet har dragit igång sin olustiga kampanj Skolraset:

Klicka på bilden

Så här inleds texten:

Somliga verkar tro att vi tänker rasa mot lärarna och smutskasta skolan. Det stämmer inte riktigt. Vi vill granska skolan tillsammans med lärare, elever och föräldrar! Raset syftar på hur den svenska skolan faller i internationella mätningar, som PISA-undersökningarna.

Min misstänksamhet delas av många. Följ #skollyftet på twitter och hemsidan.

Merkateder känner ni väl redan till?