Bakgrundens betydelse – och så multiplicerar vi

Vem fyller de lediga platserna på högskolan?

Vem fyller de lediga platserna på högskolan?

Ibland är det lätt att blogga. Emma Leijnse sammanfattar i dagens Sydsvenska bakgrundens betydelse för studieresultatet:

Bakgrunden spelar roll

Hemmiljön allt viktigare för betygen.

Men mest av allt, mer än de andra två orsakerna tillsammans, betyder föräldrarnas utbildningsnivå.

Bara var tjugonde elev med högutbildade föräldrar klarar inte behörigheten till gymnasiet. Av de lågutbildades barn är det mer än var tredje. Betygsskillnaden mellan de båda grupperna är mycket större än den mellan killar och tjejer, eller den mellan svenska barn och barn med invandrarbakgrund.

Om man lägger ihop de här tre faktorerna, var och en ganska tydlig, så får man två motpolsgrupper i den svenska skolan. I ena änden har vi de svenska flickorna från välutbildade hem. I den andra änden finns pojkarna med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Det finns få siffror som lägger ihop alla dessa tre faktorer, men en har vi hittat: hur många som går ut gymnasiet med högskolebehörighet.

Av de svenska tjejerna med högutbildade föräldrar är det 85 procent. Av killarna som är födda i utlandet är det 20.

Jag läser och muttrar instämmande. Ibland behövs journalister när inte forskarna lyckas presentera sina rön på ett övertygande sätt.

Idén om att skolan ska skapa ”förutsättningar för likvärdighet” känns allt mer främmande. Den kompensatoriska tanken är skör.

Förslagen är många:

1) Bättre lärare med mer ämneskunskaper! Jaha – vilken forskning stödjer den tesen när det gäller just de svaga gruppernas prestationer?

2) Vi måste höja förväntningarna på barnen! Jaha – hur undviker vi att klampa ut i moralismen?

3) Vi ändrar metoder och övergår till katederundervisning? Jaha – skulle det verkligen öka motivationen?

Det enda förslaget som inte hörs är en djup diskussion om skolans innehåll. Synen på skolan som god och neutral kunskapsinstitution förlamar debatten om vad det är för kunskaper det är vi vill att barnen ska ta med sig från sin utbildningstid.

Genuspedagogerna tror sig oblygt kunna anpassa pojkarna så att de klarar av skolan bättre. Vilket parti reser förslag om klasspedagoger och invandrarpedagoger? Eller det kanske vi redan har – fast de kallas specialpedagoger?

Skolans innehåll tycks vara omöjligt att förändra.

Om Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Bedömning, betyg, björklund, Skola, Utbildning. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Bakgrundens betydelse – och så multiplicerar vi

  1. Bertil Törestad skriver:

    1) Ställ dig frågan: Har skickligheten hos lärare ingenting med elevernas skolframgång att göra?

    2) För lågt ställda krav, på elever och lärare, är en brist på kurage
    hos samhället och dess representanter i skolan. Att höga förväntningar är omoraliska är du nog ensam om att tycka.

    3) Katederundervisning lägger större ansvar på lärarnas förmåga att fånga elevernas intresse. Goda lärare kan berätta och vara vägledare oberoende av var de står i klassrummet.

    Varför ska skolan vara neutral och tråkig? Låt åsikter i samhället mer komma till uttryck i skolan. Lär inte ungdomarna den anti- demokratiska konsensuskulturen.

    Se till att det bli fler manliga lärare på alla nivåer. Det nuvarande
    systemet feminiserar både lärare, elever och undervisning (se Maja Lundahls forskning i Malmö).

    Gilla

    • Mats skriver:

      1) absolut! Frågan är om de föreslagna åtgärderna hjälper eller stjälper?

      2) jag kanske använder ”moralistisk” i en annan betydelse. Coachingfilosofins individualism lägger ett orimligt ansvar på den enskilde som verkligen borde ”skärpa dig”!

      3) den goda berättelsen har otrolig kraft! Kopplingen till möbeln är mer oklar.

      4) Oj – har jag missat Majas forskning. Tack för tipset.

      Gilla

  2. Magnus Blixt skriver:

    Ett spontant svar på första frågan finner man exempelvis i Ulla Dambers forskning: http://www.skolporten.com/art.aspx?id=AWowP
    och i Elisabeth Franks dito: http://www.skolporten.com/art.aspx?id=669cM

    Frågan är om det är den kompensatoriska tanken eller den kompensatoriska praktiken som är mest skör?

    Gilla

  3. janlenander skriver:

    Jag förvånas över den kompensatoriska överambition som ibland tas alldeles som självklar. Här tar vi elever med positivt genetiskt och socialt arv samt bättre förkunskaper och en bättre studiemiljö och ställer dem emot dem som saknar dessa saker och tror att skolan ska få bort dessa skillnader. Totalt orealistiskt.

    Är det ens rättvist, ska inte skolan göra rejäla lyft av alla elever och hur ska den då kunna göra alla lika bra?

    Kan inte en mer måttlig ambition om att göra skoltiden riktigt värdefull för de svaga vara mer framgångsrik?

    Gilla

  4. MA skriver:

    Det är särskilt viktigt med goda ämneskunskaper för att hjälpa svaga elever framåt. Begriper du inte det — rent intuitivt?

    Inom matematik t ex, innebär goda ämneskunskaper att man genom djupare kunskap i ämnet alltid i varje situation har tillhands en uppsjö alternativ som lämpligaste sätt att förklara och att man rent av förmår att improvisera fram i stunden anpassat till den/de man hjälper. Mindre goda ämneskunskaper hindrar denna förmåga och gör därmed undervisningen sämre. Ofta blir även undervisningen rent felaktig (tragiskt men vanligt förekommande). Naturligtvis är det även viktigt att ha andra förmågor, som den i undervisningssituation, att möta människor mm, men de kompenserar inte vikten av ämneskunskap.

    ”Mjuka förmågor” bedöms väl f ö av personal på olika nivåer och t o m inom lärarutbildning (där verkande ofta är gamla lärare eller akademiker i andra fält) rätt subjektivt beroende på vem som bedömer dem; personkemi, gillande vs. misstro pga ideologi mm.

    Gilla

    • janlenander skriver:

      Nja nu tror jag att du går väl långt. Djup förståelse för att kunna reflektera kring alternativ behövs för all undervisning. Vissa svårare matematiska begrepp behöver däremot aldrig presenteras för de svaga eleverna. Derivata är ointressant att ta upp för den som inte begripit lutning hos linjära funktioner.

      Gilla

      • Morrica skriver:

        Jan, vilken är din poäng? Att ”de svaga eleverna” klarar sig med en mattelärare som aldrig riktigt fått kläm på det där med derivata, eftersom de ändå aldrig kommer att nå dit hän?

        Gilla

      • Jan Lenander skriver:

        Du missar min poäng, för att undervisa om derivata riktig väl måste man ha kommit väldigt långt kring gränsvärdesbestämningar etc. En lärare behöver alltid mycket bredare kunskaper än eleverna men eftersom matematik bygger vidare så måste lärare som ska lära ut svåra saker kunna ännu svårare själv.

        Gilla

        • Morrica skriver:

          Försök förklara din poäng då, Jan.

          Gilla

        • Jan Lenander skriver:

          Hmmm, tyckte jag precis gjorde det!

          De svaga eleverna behöver lärare med gedigen ämneskompetens men elever som kommit längre behöver lärare med ännu bättre ämneskompetens.

          I en verklighet där ledningen för skolan försummar ämneskompetensen så kanske det blir nödvändigt att prioritera till vad den används. För tillfället funderar jag på ämneskompetens i exempelvis fysik som börjar bli en oerhörd bristvara i skolan. Är det kanske onödigt att undervisa alla i fysik? En halvmesyr gör förstås ingen glad.

          Gilla

    • Mats skriver:

      Ämneskunskaper är en viktig faktor. Det finns många andra.

      Gilla

  5. Trofinios skriver:

    Huvudtanken i artikeln är väl att när likvärdigheten minskar så får faktorer som föräldrars utbildningsnivå, etnicitet, etc. större genomslag för elevernas resultat. Alltså måste vi göra något åt bristen på likvärdighet.

    Artikelförfattaren lyfter fram en rad anledningar till varför likvärdigheten har urholkats, och pekar därmed samtidigt på vad som behöver åtgärdas. Jag kan utläsa följande anledningar i artikeln

    1) Mindre lärarledd undervisning missgynnar ofta svagare elever, i synnerhet svaga pojkar.

    2) Segregation till följd av boende och fria skolvalet (Svagare elever kan inte dra fördel av någon kompiseffekt.).

    3) Skolorna är mindre inkluderande och delar oftare in elever efter förmåga (Vilket kan påverka identitet och självförtroende, samt att en positiv kompiseffekten kan utebli.)

    4) Obehöriga lärare och lärare som inte undervisar i de ämnen de är behöriga.

    5) Med minskat söktryck till våra lärarutbildningar blir nivån lägre på lärarkåren.

    6) Förväntningarna på eleverna varierar (Troligen kopplat till skolsegregationen, d v s förväntningarna på elever blir lägre i klasser med mest svaga elever.)

    Det finns givetvis fler anledningar än dessa till varför likvärdigheten urholkats.
    Men om vi håller oss till dessa anledningar så tycks de mig alla i viss mån bidra till minskad likvärdighet (Obehöriga lärare, lägre nivå på lärarkåren, etc., bidrar till en generell sänkning av undervisningsnivån, men här kan då föräldrarnas grad av utbildningsnivå kompensera olika väl).. Det innebär att det inte finns någon enkel patentlösning, t ex katederundervisning, utan att det krävs en rad olika åtgärder för att återfå en likvärdig skola. En självklarhet egentligen.

    Gilla

    • Trofinios skriver:

      Glömde en viktig anledning som nämns i artikeln

      7) Kommunerna är dåliga på att anpassa resurser efter skolornas behov.

      Gilla

    • Mats skriver:

      Tack!
      Alla de här faktorerna kan säkert bidra till en djupare förståelse.

      Min konspiratoriska poäng är att skolan egentligen fungerar väldigt väl just nu – om vi utgår från att sortering och disciplinering är huvuduppgifterna.

      En fragmentariserad och innehållsbefriad skola kommer alltid att gynna de grupper som förmår att se skolgång som en långsiktig investering.

      Gilla

  6. Pingback: Svarta får och pirater « You're no different to me

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s