Sprickorna i muren – Finland igen

Glöm inte det höga priset för finländska skolans resultatinriktning – skolskjutningar och utslagning, varnar Fredrika Åkerö, ordförande för Svenska Folkpartiets ungdomsförbund (i Expressen)

Heidi Avellan:

Det finns med all säkerhet mycket att göra på skolans område. Det finns definitivt grundkunskaper, kalla det gärna allmänbildning, som alla behöver med sig ut i samhället. Det finns skäl att se över den svenska pedagogiken och skolpolitiken när både goda och svagare elever presterar sämre. Det finns skäl att diskutera bristen på arbetsro i klassen.

Men för den skull behöver inte den finländska skolan eller den alternativlösa skolan förhärligas reservationslöst.

Barnet riskerar strax att åka ut med badvattnet.

Länk

Under tiden ropar forskarna i öknen. Newsmill

Nu vädrar de storslaget reaktionära skoldebattörerna morgonluft

De storslaget  reaktionära skoldebattörerna tror att tiden är mogen för att hämnas alla oförrätter som begåtts i demokratins namn under de senaste sextio åren. PISA-undersökningen ger den perfekta anledningen att dra vilka slutsatser som helst och vissa är mer grandiosa än andra. Från början var det den nya lärarutbildningen som stod i centrum för kritiken, snart nog utvidgades måltavlan till att omfatta kommunaliseringen av skolan och nu är det dags att ta nästa steg i hetskampanjen

Malin Lernfelt menar att skolans förfall inleddes på 60-talet. Det är en tidpunkt som sammanfaller med införandet av grundskolan och avskaffandet av agan.

Länk till GP

PISA 2 – en fördjupad analys

Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.

Länk

Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).

Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).

Det finns många orsaker till den här utvecklingen.

En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.

Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:

– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.

Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.

Mer om PISA:

 

 

Jag säger som Rod Stewart:

I Don’t Want To Talk About It

Resultatet från PISA:s senaste undersökning om elevernas skolresultat publiceras. Det värsta är att svaga grupper halkar efter. Sverige är inte längre ett land med stor social rörlighet.

Jag skyller på friskolorna.

Länk till skolverket

Christermagister

Vilket SET!!!!!!?

Kaliber granskar åter ämnet “livskunskap” och upptäcker stora problem med de metoder (läs SET) som marknadsförs som evidensbaserade.

Länk

Åsa Bartholdson skräder inte orden i programmet och i Sydsvenskan lämnar inte MarieLouise Samuelsson sten på sten (länk) svd, Zoran summerar

Jag önskar att min kollega Camilla Löf hade haft bättre tur med timingen av sitt avhandlingsarbete. Nu hittar jag en gammal text och anar att det finns fler dimensioner av det här fenomenet att blottlägga . (Länk) Förhållandet mellan forskning och journalistik fascinerar mig.

Antagligen finns det många andra metoder som förtjänar att granskas. Bakom den vänliga ansatsen att stödja barns utveckling döljer sig ibland otäcka mönster av kontroll och normativitet. Dokumentation är inte alltid så oskyldigt som det kan tyckas. Beskrivningen innebär  en maktutövning och pedagogens tolkningsföreträde är ett moraliskt dilemma.

Vem undersöker RUS?

Den ignorante betygsdebattören

Just när det är som allra mest spännande går jag och tappar intresset. Socialdemokraternas uppgörelse med alliansen gäspar jag åt och vänsterns besvikelse över sveket känns ganska avslaget. Som tur är bevakar Christermagister frågan och han gör det som vanligt bra.

Länk

Christer har dessutom börjat sälja kläder (inte klänningen ovan) och jag hoppas att tröjan med texten Relationspedagog blir årets julklapp.

Allvarligt talat har jag tre invändningar mot betyg

1) Jag förstår inte alltid kriterierna

2) Min förståelse är ofta annorlunda än barnets/studentens

3) Jag riskerar ibland att ha ett bristfälligt underlag för bedömning

Nu vet jag att det är min skyldighet att sätta betyg och att det hör till professionen att skaffa sig ett stabilt underlag. För en del kolleger tycks detaljerade matriser vara lösningen på de tekniska svårigheterna att garantera rättvis betygssättning. Jag menar nog att de här textmassorna skapar andra problem.

Kriterieryttare tycker jag är ett bra ord.

Jag lider av fläckvis lättsinne.

DNSvDSydsvenskanBetygsuppgörelse backas av lärarförbundNya betyg får blandade omdömen,
S låter sig påverkas av vad SD tycker,

Barnen och badvattnet

Den lärarutbildning som startade 2001 bars upp av en övertygelse om att läraryrket har en gemensam kunskapsbas. Examensordningen från 2007 beskriver det så här:

För lärarexamen ska studenten

• visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor,

• visa kunskap om lärande och undervisning,

• visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling

• visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.

För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom

• visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.

•För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom

• visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning.

Det finns alltså goda förutsättningar för ett meningsfullt samtal mellan olika yrkesgrupper. Idag har jag varit seminarieledare för en fortbildning för handledare. Ämnet är bedömning av lärarstudenter och vi brottas med betygskriterier och matriser som ska beskriva nivåer i  studentens så kallade “progression”. Det är inte mitt favoritord.

Till hösten startar en ny lärarutbildning som betonar olikheterna mellan lärare för olika åldersgrupper. Jag är orolig för att visionen om en gemensam syn på barns utveckling slarvas bort i den här förändringen. Den som säger “0-16-perspektiv” avslöjar sig som hopplöst omodern.

CC

 

Två tummar i samma näsborre?

Gårdagens diskussion om innehållet i förskoleklassen var rätt tuff men idag är jag lugn och snäll.

Länk till tidigare blogginlägg

Bandet mellan Fp och LR knyts allt starkare.

DN, Svd

För tio år  sedan gjorde jag två filmer om hur förskolor jobbar med språkutveckling och tidig läs- och skrivlek. Därför gör det extra ont att läsa Fjelkners försök att monopolisera frågan åt sina medlemmar – de så kallade “riktiga lågstadielärarna”.

Tidig läs- och skrivlek


Ännu tidigare läs- och skrivlek

Var står Nyamko Sabuni?

Och Ylva Johansson? Var det så här du tänkte när förskoleklassen infördes?

Nu lämnar vi den Gutenbergska parentesen

Jag läser en text i Huffington post som beskriver baksidan av vår fixering vid den skrivna texten. Kanske är blinda och dyslektiker bättre lyssnare. (Länk)

A group of Danish academics say we are passing through the other side of what they wonderfully call theGutenberg Parenthesis, leaving the structured, serial, permanent, authored, controlled era of text and returning, perhaps, to what came before the press: a time when communication and content cross, when process dominates product, when knowledge is distributed by people passing it around, when we remix it along the way, when we are more oral and aural.

Som lärareutbildare sorterar vi studenter utifrån deras färdigheter inom läsande och skrivande. Kanske är det dags att i högre grad fokusera på lyssnandets och samtalets konst?

England omprövar drillundervisning

I snart 20 år har England arbetat hårt och målmedvetet med inspektioner, detaljerade kursplaner och nationella prov som kvalitetsredskap.

Den nya konservativa regeringen undrar nu om detta är rätt väg och tillsätter en utredning (The Guardian)

Ministers want to find out whether primary schools are drilling rather than teaching pupils. Tests for 11-year-olds could be scrapped as a result.

(….)

The education secretary, Michael Gove, wants teachers to be more autonomous – or “free to set their own direction”. The Department for Education said “too many schools believe they must drill children for tests and spend too much time on test preparation at the expense of productive teaching and learning”.

I en annan debatt ställer sig Tråkmagistern helt oförståendet till påståendet om att det är ett problem i svenska skolor att undervisningen riktas mot prov snarare än mål. Jag tror han skojar.

 - Vi ska snart han några vänner på middag...

- Vi ska snart ha några vänner på middag...