England omprövar drillundervisning

I snart 20 år har England arbetat hårt och målmedvetet med inspektioner, detaljerade kursplaner och nationella prov som kvalitetsredskap.

Den nya konservativa regeringen undrar nu om detta är rätt väg och tillsätter en utredning (The Guardian)

Ministers want to find out whether primary schools are drilling rather than teaching pupils. Tests for 11-year-olds could be scrapped as a result.

(….)

The education secretary, Michael Gove, wants teachers to be more autonomous – or “free to set their own direction”. The Department for Education said “too many schools believe they must drill children for tests and spend too much time on test preparation at the expense of productive teaching and learning”.

I en annan debatt ställer sig Tråkmagistern helt oförståendet till påståendet om att det är ett problem i svenska skolor att undervisningen riktas mot prov snarare än mål. Jag tror han skojar.

 - Vi ska snart han några vänner på middag...

- Vi ska snart ha några vänner på middag...

Lgr11 – århundradets skolreform?

Christermagister skriver om hur det mesta av skolornas utvecklingsarbete är intecknat de närmaste åren och jag kan inte låta bli att citera min kommentar:

Grannpojken skulle börja första klass och var lite orolig. Första dagen gick fröken igenom hur man skriver ettor:
– Uppifrån och ner, uppifrån och ner, uppifrån och ner….

När han kom hem var han fortfarande bekymrad och utbrast:
– Hur ska jag komma ihåg allt det här?

Nästa dag frågade mamman hur det gick. Pojken ryckte på axlarna och sa:
– Äsch, det ingen fara, nu sa hon det igen…

Han hade alltså gått i skolan två dagar och redan förstått hur det ska gå till:
– Uppifrån och ner, uppifrån och ner, uppifrån och ner….

Det är något nytt och häftigt på gång!

Det är något nytt och häftigt på gång!

 

Min vän Sven gör det igen

Ibland tycker jag att professor Persson  är väl försiktig i sitt sätt att skriva – men det finns en fördel med att kunna presentera kontroversiella resultat på ett sådan sätt att politiker lyssnar.

Den laddade frågan om tidigt skolstart och formaliserad undervisning belyser Sven i en forskningsöversikt som publiceras i en offentlig utredning. Det är stort!

– Jag har gått igenom både studier som följt barn och unga över lång tid och jämförande studier, svenska och internationella och det finns ingenting i den samlade forskningen som stöder tidig skolstart. Tvärtom pekar forskningen på att en tidig formaliserad undervisning har negativa konsekvenser på barns fortsatta lärande och prestationer i skolan.

Läs mer på Malmö högskolas hemsida (länk)

Skolverket skojar till det

En ny rapport betonar vikten av studievägledning till barnen. Antagligen är det bara Skolverket som tror att sorteringssamhället handlar om information. (DN

“Det är mycket angeläget att elever får allsidig och saklig information så att de förstår vad valen innebär och vilka konsekvenser deras val kan få”, skriver Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på Skolverket, i en kommentar.

I dag måste elever redan i grundskolan noga planera sina val för att ha en chans att komma in på attraktiva högskoleutbildningar, skriver Skolverket.

Elever i årskurs fem kan till exempel få extra meritpoäng om de väljer att fördjupa sig i matematik eller språk. Dessa meritpoäng kan senare bli avgörande om konkurrensen är hård.

Jag vet inte om det är naiviteten eller cynismen som är mest stötande.

Alienating millions of kids…

Sir Ken Robinson reder ut begreppen. Det är verkligen en föråldrad skola som vi försöker lösa framtidens problem med.

I Sydsvenskan kritiserar en hjärnforskare och pedagogikforskare från ett annat håll. Inte riktigt med samma briljans. Länk

Tack för tipset Håkan!

Åsiktsmaskinen hackar

Ibland känner jag ett diffust krav på mig att ha åsikter om det mesta. När regeringen lägger fram ett förslag om lärarlegitimation är det svårt att inte ha en hållning i frågan.

http://regeringen.se/sb/d/12466/a/153951

Signaturen Intresserad har många spännande och kritiska tankar om förslaget:

https://lumaol.wordpress.com/2010/10/11/dagens-laroplansord-tradition/#comment-14170

Själv känner jag mest olust. Är det fackets försök att flytta fram positionerna och lönerkraven? Hur drabbar förslaget små skolor i glesbygden? Finns det inte andra sätt att mäta kompetens än formell utbildning? Vem ska avgöra? Finns det inte en risk att det här cementerar ämnesgränser och traditionella strukturer?

Nej – den här dagen börjar inte bra…

Morrica tänker också om frågan.

 

Resultatstyrningens höga visa


Professor Mats Alvesson från ekonomihögskolan i Lund pekar med hela handen – så ska skolan räddas.

Länk

Tävlingselementet i sig är nyttigt. Vetskapen om att man rankas eller nivågrupperas i relation till andra med samma förutsättningar skulle ge en positiv drivkraft till skärpning.

Eventuellt kan man tänka sig ekonomiska belöningar för skolor som är klart över snittet eller förbättrar sig. Man kan också tänka sig sanktioner vid svaga resultat eller omotiverat högt betygsgenomsnitt.

Möjligen kan de absolut sämsta skolorna läggas ned, all personal avskedas och vid nystart får personal söka jobb i konkurrens på nytt.

Viktigt är att huvudman och ledning får ett prestationstryck.

Det känns lite gammalmodigt. Ska vi verkligen tävla oss ur krisen?

Jag tyckte mycket om Alvessons bok Tomhetens triumf som var en svidande uppgörelse med en urholkad högskolevärld. Den här gången tycker jag nog att det är väl enkla lösningar som professorn föreslår. Lika fräscha som ett jubileumsnummer av Blandaren.


Och så har vi det där med erfarenheten – den får vi inte glömma!

Roy Andersson gestaltar framtidens utvecklingssamtal och replikerna är huggna i sten. Här har vi en evidensbaserad och kvalitetssäkrad modell som inte lämnar något åt slumpen!

Tack för tipset Niklas!

En solskenshistoria från Nosseby

I en värld av eländesskildringar kanske det är värt att lyfta fram de goda exemplen. Sydsvenskan presenterar Nossebys utveckling från katastrofområde till mönsterskola och det finns säkert mycket att lära av hur de arbetar med att skapa inkluderande arbetsformer.

Länk

Specialpedagogen Johanna Lundén var en av dem som förordade att skolan skulle ändra på sättet som de jobbade med specialpedagoger. Hon hade varit med i ett försök under våren som visade sig vara väldigt lyckat. En vikarie hade bett om hjälp med sin klass. Istället för att ta ut de elever som behövde extra hjälp hade Johanna Lundén gått in som en extra resurs i klassrummet.