Om undervisningsbegreppet i Skollagen

Just nu är det många som funderar över innebörden i den här definitionen.

undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

Jag uppfattar det som att tre krav måste uppfyllas:

1) Det måste finnas ett mål som styr aktiviteten. Det går inte att genom observation efteråt komma på vad som var betydlsefullt.

2) kravet på att aktiviteten ska vara lärarledd innebär att fokus handlar om instruktion. Det går inte att skapa förutsättningar och hoppas att det ska hända något.

3) Aktiviteten syftar till utveckling och lärande. Det behöver alltså inte ske något. Allt handlar om avsikt.

Den här bilden finns på många lärarrum och har använts på lektioner om förmedlingspedagogikens problem. Jag tycker den är lika aktuell idag som när jag såg den första gången.

Idag funderar jag på att lära mina krukväxter att hoppa hopprep.

När forskningen blev ideologisk

Lärarnas tidning presenterar ett forskningsprojekt om bedömning av små barns lärande.

Jag tycker det var en ganska obehaglig och nedlåtande ton i artikeln. Idag blev jag uppringd och fick tillfälle att utveckla mina tankar.

Reklam och norm

Jag associerar till denna:

Idag har våra nya studenter svarat på frågan vilken förmåga de anser vara viktigast för en förskollärare. De svarade KREATIVITET och nu försöker jag hitta det under utbildningen.

Går det att träna upp?

Teachers As Collaborative Curriculum Designers

Det fanns en tid (för inte alltför länge sedan) då många trodde att skolans framtid berodde på lärares förmåga att tolka kursplaner och formulera mål på ett lokalt plan. Idag blåser andra vindar i Sverige. I andra delar av världen lever diskussionen om lärares delaktighet i design av undervisning.

Höj ribban för ettåringar?

Länk

Det finns olika sätt att höja förskolläraryrkets status.

I dag utnämner Nacka kommun sina första ”särskilt yrkesskickliga förskolelärare”. Karin Mattsson är en av dem. – Vi tänker att barnen är aktiva och kompetenta och hela tiden lär sig. Till exempel matematik när de klär av sig: ett par skor, två vantar, säger hon.

Jag gillar inte ribbmetaforen, men anar att de menar något annat än idrottsliga prestationer.

Barnen byter blöjor själva, klär sig själva och äter själva.

– Höj ribban för ettåringar, det är fantastiskt att se samarbetet mellan dem. I början blev föräldrarna chockade, men vi har en skyldighet att ge våra juveler de bästa förutsättningarna, säger Tuula Aula.

1ZAwfaSLL2C0H6yKvKj6sw_r

Min kollega Per Dahlbeck

Sveriges ungdomar tror verkligen på betygens betydelse

Som tur inser de snart att det finns andra faktorer som avgör hur livet ska bli.

Skolutveckling är inget fult ord

https://twitter.com/lilianvarnander/status/650894513645453312
För några år sedan mötte jag många lärare som var väldigt trötta på reformer. idag förstår jag dem bättre.