Min lille vän 75 – med livrem och hängslen

Gunnar Sträng var finansminister under de 21 första åren av mitt liv. En gång om året förklarade han rikets finanser för folket. Då presenterades nådiga luntan i teve och Sträng var pedagogisk och en aning mästrande mästrande på ett sätt som ingöt respekt och trygghet hos det svenska folket. Han var en person som använde både livrem och hängslen – på alla plan.

Min far brukade muttra över att “Sträng skulle ha sitt”  och jag trodde länge att de pengarna var finansministerns personliga egendom. Momsen var en sorts kollektiv bestraffning. Kanske hade det något med arvssynden att göra.

En svår stund i socialdemokratins historia var när nyheten om att “Sträng ägde stenhus i gamla stan” slogs upp i kvällstidningarna. Det var verkligen inte lämpligt.

Min vän är fortfarande imponerad av Strängs utstrålning och auktoritet. Han älskar att höra historien om när Astrid Lindgren sänkte Socialdemokratin genom att berätta sagan om Pomperipossa och skatten.

gs

Samuel Fröler – urrrrrk!

Just när jag nästan  förlåtit Lena Endre för hennes vidriga reklam för pensionssparande dyker Samuel Fröler upp och använder hela sitt skådespelarregister för att sälja idén om den trygga ålderdomen  tillsammans med SPP:

“…när du sitter där vid sommarstugan i solen och inte bara är relativt nöjd, utan ehhhh (pauspauspauspauspaus) ABSOLUT nöjd”

Den tillgjorda konstpausen är mer än min mage tål!

Länk på egen risk

Staten borde kräva tillbaka de pengar som skådespelarutbildningen har kostat samhället. Fröler och Endre är  förbrukade utanför reklamvärlden.

Kraaaaaaaaaaaaaaaaaav och kemi

Jag är också orolig över att svenska barn väljer bort det naturvetenskapliga fältet. Vi har svårt att rekrytera studenter och på lång sikt hotar  detta antagligen vår nationella konkurrenskraft.

Men jag delar inte utbildningsministerns förslag på att vi ska lösa problemet genom att tvinga barnen till tidigare och mer tvingande studieval. Det liberala kriget mot valfrihet tar sig alltmer bisarra former.

I dagen Svenska dagblad ( länk) beskrivs problemet med barns flykt från kemiämnet.

Enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) är det bara en tredjedel av eleverna på naturvetenskapliga och tekniska program som har full behörighet:

– Det har funnits en rädsla för att ställa höga studiekrav i gymnasiet. Den tidigare regeringen har velat “poppa upp” även de naturvetenskapliga och tekniska gymnasieutbildningarna, men det finns inga genvägar. Det behövs spjutspetsinriktningar som leder till behörighet för att läsa vidare till civilingenjör eller läkare och vi ger nu Skolverket i uppdrag att ta fram det, säger Jan Björklund.

Svenska universitets- och högskolestudenter är allt mindre intresserade av att läsa teknik, matematik och naturvetenskap. Teknikdelegationen, en av statens offentliga utredningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik, anser att dagens valfrihet på gymnasiet är ett starkt skäl till varför allt färre väljer krävande universitetsutbildningar och vill därför ha en inriktning som den regeringen nu föreslår.

– Vi har lyssnat på förslag både från Teknikdelegationen och från svensk teknikindustri. Idag måste du välja rätt inriktning redan när du är 16 år för att kunna läsa vidare till civilingenjör eller läkare utan att först behöva komplettera på Komvux, säger Jan Björklund.

Tänk att man kan dra så olika slutsatser. Jag tror att Björklunds förslag kommer att fungera sorterande och den här kravideologin skapar nya problem.

Google tog 0,27 sekunder på att visa på det här sambandet:

Antal träffar: 126 000 vid sökning efter krav + “Jan Björklund”.

Malmö högskola är bäst!

Eller i alla fall bättre än Lunds universitet när det gäller att locka till sig studenter vars föräldrar inte har akademisk utbildning.

Länk till artikel om skillnaden mot Lund.

länk till artikel om rekryteringsarbete.

Problemet är att vi delvis håller på att sälja ut idén om akademiska professionsutbildningar i vår iver att vara HSV till lags.  När Lärarutbildningen varslar adjunkter äventyras samtidigt kopplingen till yrkesverksamhet och partnerskolor.

Kanske är det ett dubbelt svek att först locka till sig studenter från studieovana grupper och därefter konstruera en utbildning som sorterar bort dem som inte passar in.

Min lille vän och poeten – 74

Vi diskuterar utbildning och individens frihet att välja sin väg. Kamraterna hävdar det kulturella och symboliska kapitalets betydelse för våra val och jag romantiserar möjligheten att slå sig loss från sina förutsättningar.

Den lille vännen har tröttnat på sin stillasittande tillvaro och nu planerar han en framtida karriär som – hör och häpna – poet!

Det började med en enkel utflykt till Ales stenar och när jag läste det gamla antologinumret blev han som förvandlad.

Ales stenar

Av Anders Österling (1884-1981)

Där kusten stupar mellan hav och himmel

har Ale rest ett jätteskepp av stenar,

skönt på sin plats, när axens ljusa vimmel

med blockens mörka stillhet sig förenar,

en saga lagd i lönn

vid brus av Östersjön,

som ensam vet, vad minnesmärket menar.

I sluten ordning dessa gråa hopar

stå vakt från hedenhös; och folket säger

att backen spökar – att den gnyr och ropar

i senhöstmörkret som ett krigiskt läger.

Ty mitt i bondens jord

har Ale gått ombord

på dödens skepp, det sista som han äger.

Storvulen handlingskraft behärskar kullen.

Järn mötte brons, när äventyret hände.

Sjökungens skepp, som sitter fast i mullen,

gör här sin långfärd intill tidens ände.

Det har blott sten till stäv

och moln till segelväv,

men är trots allt de fria skeppens frände.

En brigg på väg till Skagerak och Dover

i disigt fjärran glider tyst om knuten

av närmsta sten, och medan platsen sover

har seglaren tillryggalagt minuten.

I detta skådespel

vet ingen, vilken del

som just förflyter eller är förfluten.

Kring skepp och gravskepp glittrar böljeskummet

mångtusenårigt och mångtusenmila,

och tiden byter hälsningar med rummet

i seglens rörelse och blockens vila,

och marken strör sin blom

kring stentung ålderdom,

och lärkan slår, och Skånes somrar ila.

Dikt ur Tonen från havet (1933) av Anders Österling

osterling

Det verkar vara ansträngande att vara poet. Min lille vän häpnar över produktiviteten hos Anders Österling:

* Preludier (1904)

* Offerkransar (1905)

* Nattens röster (1906)

* Hälsningar (1907)

* Årets visor (1907)

* Döden inkognito (1908)

* Norrlandsresan (1908)

* Bäckahästen (1909)

* Människor och landskap (1910)

* Blommande träd 1907-1909 (1910)

* Minuter och sekunder (1912)

* Fränder och främlingar (1912)

* Facklor i stormen (1913)

* Tidsstämningar (1916)

* Sånger i krig (1917)

* Idyllernas bok (1917)

* Valda dikter (1919)

* Dagens gärning (1921)

* De sju strängarna (1922)

* En fläkt av Indien (1923)

* Levant (1924)

* Jordens heder (1927)

* Tonen från havet (1933)

* Nya valda dikter (1934)

* Skånska utflykter (1934)

* Tio års teater 1925-1935 (1936)

* Horisonter (1939)

* Livets värde (1940)

* Samlade dikter.1 (1945)

* Samlade dikter.2 (1946)

* Årens flykt (1947)

* Jacob Jonas Björnståhl: minnesteckning (1947)

* Samlade dikter (1949)

* Skånska motiv (1950)

* 6 dikter ur idyllernas bok (1952)

* Nicolovius och Söderslätt: kring de

gamla prästgårdarna i Skåne (1957)

* Skånska utflykter (1958)

* Albert Ulrik Bååth: minnesteckning (1960)

* En diktkrans (1961)

* Dikten och livet: essäer (1961)

* Vårens löv och höstens (1963)

* Ola Hansson: minnesteckning (1966)

* Minnets vägar (1967)

* Dikter (1970)

* Sent i livet: dikter (1970)

* Längtan till Italien (1971)

* Idyllernas bok: valda dikter (1974)

* Poesi och skånskt friluftsmåleri (1976)

* Ögonblick: dikter 1971-78 (1978)

* Hundra dikter (1981)

* Grinden åt havet: ett urval dikter 1904-1978 (1985)

Egentligen är jag glad över att vännen har planer och vill gärna uppmuntra sådana här initiativ. Nästa vecka kanske han satsar på en tevekarriär. Som vän är jag tacksam om jag slipper se honom i Rent hus, Skuldfällan, Grannfejden eller Ensam mamma söker.

Poet är bra – det borde alla bli!

Min nye hjälte – Hans Rosling!

Jag slöade framför teveprogrammet Världens barn och drabbades av Hans Roslings beskrivning av världens utveckling. Tyvärr finns inget svenskspråkigt klipp men jag hittade en länk på youtube.

Numera är jag obotlig optimist och älskar statistik som redskap för att tydliggöra förändringar. Följ bubblornas vandring över fältet!

Länk till Hans blogg Gapminder

Teknik, teknik, teknik!

Två saker gör mig riktigt glad!

1) Reportage från socialt tunga områden som inte drunknar i eländesskildringar

2) Reportage som framställer barn som nyfikna och personal som kreativ.

Dagens artikel om experiment på Seveds förskola får högsta poäng i båda kategorierna.

Länk

Kolla bilden på ballongen som exploderar under vattnet!

På Malmö högskola varslas adjunkter med inriktning mot teknik, naturvetenskap och yngre barn – jag säger som Stig i ICA-reklamen:
– Gör om – gör rätt!

Min lille vän möter Baltzar von Platen (73)

Vännen älskar teknik. Just nu gläds han över läroplansförslaget till förskolan som kanske kommer ge liv åt barns möjligheter att experimentera inom det naturvetenskapliga fältet. Han hänger framför Youtube och letar efter gamla barnprogram med Staffan och Bengt.

För en gångs skull är jag överens med Björklund. Sveriges exportindustris framtid är beroende av om vi kan återuppväcka barns nyfikenhet. Låt oss uppfostra en ny generation av djärva uppfinnare.

En given förebild är den gamle hjälten Baltzar von Platen – kylskåpets fader.

Länk

bvp