Thomas Wiehe gör en körkonsert och funderar över sina gamla sånger:
Vad kan jag säga om mannen som lärde mig att vara en smula vilse utan att skämmas? I en tid när tvärsäkerheten regerade vågade Thomas ställa svåra frågor. Det är en skandal att hans tidiga skivor inte finns på cd/spotify. Mögel är fortfarande en svåröverträffad klassiker.
Ibland gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det som i texten handlar om elevers meritvärde och resultat glider i rubrik över till ” elevers prestation” för att i debattartikeln handla om skolans prestation – som de flesta nog menar är något helt annat!
Svensk Näringsliv har gjort en undersökning som inte oväntat hyllar friskolorna:
Det finns dock inget som tyder på att de kommunala skolorna presterar sämre till följd av friskolor, tvärtom tyder våra resultat på att friskolorna bidrar till att höja nivån något även i de kommunala skolorna. Detta bedömer vi är en effekt av ökad konkurrens som slår igenom.
En delförklaring till att friskolor presterar bättre är enligt vår bedömning att dessa generellt sett är mer konkurrensutsatta. De måste, för att attrahera elever och föräldrar, i större utsträckning visa att de lyckas med sitt grundläggande uppdrag att förmedla kunskaper.
Andra delförklaringar kan vara att friskolorna attraherar elever och föräldrar som är mer motiverade och engagerade. Detta kan också ses som en kvalitetsaspekt hos friskolorna.
De avgörande aspekterna är svår att fånga med undersökningens parametrar. Om skolorna dräneras på engagerade föräldrar och högpresterande barn får det avgörande konsekvenser för den s.k. kamrateffekten.
De kommunala skolorna får looserstämpel och de glada statistikerna tror att de mäter skolans prestation – i själva verket bekräftar de klassamhällets obönhörliga logik. Sorteringen tar sig nya uttryck. För att vara effektiv ska den upplevas som rättvis och meningsfull.
Skolorna är inte längre den stora möjliggöraren av klassresor. Men det var roligt så länge vi lyckades bevara den illusionen.
Drömmarnas tempel - här är allt möjligt!
Nedanför Malmö högskolas pampiga högkvarter Tornhuset tar den nya stationen till citytunneln form. Allt verkar löpa enligt planerna. Marken skakar och kraftfulla maskiner rör sig i hemlighetsfulla danser.
Mitt i kaoset står ett bräckligt hus kvar och någon har bestämt att just detta hus ska sparas åt eftervärlden. De kraftfulla stålbalkarna lyfter och skyddar byggnaden. Nästa helg ska det lyftas upp och ge plats för ett underjordiskt garage. Därefter placeras huset tillbaka. Under över alla under!
Den här berättelsen har en moral: Vi kan om vi vill!
Rötterna, stammen, barken och parasiten
Den uppochnedvända världen gör tillvaron svår att begripa. Vi planerar en framtida lärarutbildning och brottas med något som kallas “utbildningsvetenskaplig kärna” (UVK). Någon menar att UVK är ungefär det samma som “Allmänna utbildningsområdet” (AUO) och det är i så fall illavarslande. HSV kritiserade lärosätena intensivt för att AUO var diffust och det finns inga förutsättningar för att tydligheten ska bli större i det nya förslaget. Samma vaga definitioner och förhoppningar om integration och fusion.
Vad är kärnan i UVK? Vad är fruktkött? Vad är skal? När blev lärarutbildningen en persika? Eller är det ett hallon med många kärnor?
Risken är stor att vi försöker pressa in ett gammalt innehåll i en ny form. Frågan är om den är så ny? Det är nog mest form och yta.
Jag saknar bildningstanken och snubblar vidare i modulträsket.
Vi arbetar med begreppet ledarskap och jag läser Svd understreckare om dr Lütz med visst intresse (länk)
Boken öppnar förresten med att slå fast att Hitler var just normal, monstruöst normal. Icke psykiskt sjuk. Liksom Stalin.
Att beskriva diktatorer som dessa som galna är att banalisera de historiska katastrofer som hör ihop med deras namn, skriver Lütz. Det var bland annat uthållig målmedvetenhet och brutal effektivitet som gjorde deras förbrytelser möjliga; ingen psykiskt sjuk är i stånd till något liknande, menar han. Illgärningarna var onda, och avskyvärda, helt enkelt.
För den klarsynte dr. Lütz är normal för övrigt något av ett skymford.
Lärarutbildningen försöker hantera spänningen mellan normalitet och normativitet på ett ganska naivt sätt. Myten om den “gode läraren” reproducerar sig själv i betygskriterier och VFU-tradition.
Jag testar bildredigering på nätet. Det är enkelt och gratis.
Det finns en uppenbar risk att jag kommer använda en del onödiga effekter. Den goda smaken firar inga triumfer. Säg till mig på skarpen!
…men frukosten på Börshuset var en besvikelse. Torrt bröd, färdigskivad ost, vattnig gurka och för mycket smör. Tur att kaffet var gott.
En dag av hårt konfererande är över. Nu bygger vi en ny lärarutbildning.
England ligger 15 år före oss. År 2025 kommer landets ledare slå larm om testraseriets katastrofala effekter på undervisningens kvalitet.
Ministers are stripping primary school children of their basic human right to a well-rounded education, a teachers’ leader warned today.
Christine Blower, general secretary of the National Union of Teachers, said national tests for 10- and 11-year-olds, formerly known as Sats, contravene the United Nations Convention on the Rights of the Child.
Under the Convention, which Britain signed in 1991, children are entitled to a broad education which develops their “personalities, talents and abilities to their fullest potential”.
Blower told the NUT annual conference in Liverpool that Sats only gave children the right to pass exams, not the right “to be educated in the round”. They reduced children to “little bundles of measurable outputs trained in a mechanistic model of education,” she said, repeating words used last month by the children’s commissioner, Maggie Atkinson.
Frågan är om det måste ta så lång tid att erövra den här insikten? Det borde finnas ett snabbare sätt.
Jag skulle vilja citera några rader om en berömd trollkarl:
Det skedde i misshugg som ni nog förstår
och det har han ångrat i 700 år!
Saab Automobiles styrelseordförande, Victor Muller, vill att Saab prioriterar att ta fram en ny version av gamla Saab 92, i retrodesign, på samma sätt som Fiat gjort med Fiat 500 eller Volkswagen gjort med bubblan.
Jag har faktiskt skrivit en hyllningssång till just den bilen:
Kim Larsens barnskiva är lysande och jag ser fram emot att plåga studenter med min hemmagjorda tevedanska.
John Blund var aldrig särskilt viktig för mig eller mina barn – men nog är det fint att tänka sig en liten figur som vakar över oss under natten och håller koll på våra drömmar.
H.C. Andersens sagor är aldrig enkla. Läs mer här:
Tysta tankar 