Kärleksfull uppläxning från f.d. student

Lärarkåren på Lärarutbildningen har kick off inför terminsstarten och luften är full av tillförsikt och framåtanda. Vi har fått rättigheter att bedriva utbildning på forskarnivå och det ser bra ut med våra övriga ansökningar.

Eftersom vi alla är hängivna självplågare njuter vi av att låta oss tillrättavisas av den nyexaminerade läraren Fredrik Karlsson. Dessutom har han rätt.

Vimeolänk  till Fredriks föreläsning i nytt fönster – Nu med bättre ljud!

Det är den här filmen som Fredrik visar:

Haggan, Ludret och jag

När Malmöfestivalen håller på att blåsa bort är det skönt att gå inomhus. Den gamla biografen Palladium (här sjöng Carola Främling 1983)  är centrum för kulturella aktiviteter och igår presenterade Sissela Benn (Filippa Bark) och Emma Hansson sina nya karaktärer “Haggan” och “Ludret”. Jag misstänker att vi kommer att få möta de här kärleksfullt porträtterade förvirrade feministiska vänsteraktivisterna från Möllan i höstens teveserie och det gör jag gärna.

Frågan är om någon utanför Malmö förstår hur kul det är?

Skolverkets tredje mest nedladdade publikation

Jag får ibland dåligt samvete när jag kritiserar akademin och dess språkbruk (länk). Mina forskande kolleger gör storartade arbeten i det tysta och just nu är forskningsöversikten Perspektiv på barndom och barns lärande En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år Skolverkets tredje mest nedladdade publikation.

Länk

Forskningsöversikter är en svår genre som ofta förutsätter en betydande bildning hos läsaren – men det är  ett utmärkt sätt för den intresserade att skapa sig en bild av fältet. Jag tror boken kan locka till både läsning och diskussion. Hur ska vi till exempel använda begrepp som lärande och undervisning i förskolan? Äger skolan de här orden? Går det att tänka sig en förskola utan bedömning?

Översikten har gjorts av en grupp forskare vid Malmö högskola på uppdrag av Skolverket. Den har en bred ansats och tar upp frågor som: vad är utmärkande för dagens barndom och vad betyder uppväxtvillkoren för lärandet? Vilken betydelse har förskolevistelse och tidpunkten för skolstarten för hur barn senare lyckas i skolan? Vilka didaktiska perspektiv har anlagts på barns lärande och vad säger forskningen om tidig bedömning och dokumentation av barn och barns läroprocesser?

Kunskapsöversikten vänder sig till forskare, forskarstuderande, lärare och studerande inom lärarutbildningen samt pedagoger i förskolan och grundskolans tidigare år.

Akademin och de sociala medierna

Anders Mildner skriver i Svd (länk) om förhållandet mellan akademins språk och textformer som lever i de sociala mediernas brokiga världar. Många förfasar sig inför den hotande förflackningen och i kommentarerna finns det bekymmer för bristande stavningsförmåga hos framtida generationer. Antagligen skriver de f-ö-r m-y-c-k-e-t…

Och visst, det är möjligen lätt att hävda att det finns goda skäl till att den bör behålla sitt koncisa och snåriga språk, men samtidigt går det inte att blunda för att de språkliga klyftorna mellan akademin och resten av samhället kommer att växa de kommande åren, i takt med att nya generationer växer upp med de nya mediernas lingo som förstaspråk. Utvecklingen stärker akademikernas aktier på ett sätt som av många nog ses som en skänk från ovan. Plötsligt har en rätt hunsad grupp fått en oväntad joker i alla-kan-inte-bli-som-vi-spelet. Sett ur det perspektivet blir det också fullständigt naturligt varför just universitet och högskolor varit så motsträviga när det gäller att använda sig av de verktyg som resten av samhället nu kommunicerar med. Idag pratar vi om snedrekrytering till den högre utbildningen. Imorgon troligen om språkrekrytering.

Bilden av universitetet som en skyddad ö har jag svårt att värja mig mot och ur det här perspektivet blir det lättare att förstå varför det går så trögt att införa sociala medier i högre utbildning. Självömkan som livsstil?
– Ingen tycker om oss, ingen läser vad vi skriver och ändå är vi viktigast av allt!

Jojje Wadenius – Jag är det fulaste som finns

P.S. Jag börjar vänja mig vid Twitter och uppskattar allt mer flödet av vänliga impulser. Det kan nog bli som en vana…

Oppositionen har en idé!

I ett annat inlägg citerade jag Thomas Kroksmark som menade att “oppositionen inte har en enda ny idé om skolan”. Det var kanske onödigt kategoriskt och i dagens Svd framför Rossana Dinamarka Vänsterpartiets krav på förbättringar inom landets fritidshem. (Länk)

–Jag har inte hört Jan Björklund prata om fritids överhuvudtaget, den här frågan har varit väldigt lågt prioriterad, säger hon.

I de pågående förhandlingarna om en gemensam rödgrön utbildningspolitik har kvaliteten i skolbarnsomsorgen varit en av Vänsterpartiets mest prioriterade frågor. Nu står det klart att oppositionen går till val med en satsning på fritidshemmen, berättar Rossana Dinamarca.

–Vi är inte färdiga med hela överenskommelsen, men är överens om att införa en rekommendation om barngruppernas storlek på fritids. Det är ett oerhört viktigt steg framåt.

Jag är ganska naiv och blir överlycklig när någon nämner ordet “fritidshem”.

Anslagets betydelse

Jag möter 350 förväntansfulla studenter som vill registrera sig och läsa huvudämnet Barndoms- och ungdomsvetenskap vid lärarutbildningen i Malmö. Aulan är full och nervositeten påtaglig. Hjälper det att spela lugn musik när de går in och sätter sig? Troligen inte.

Jag ska inte recensera tillställningen, men önskar nog att vi  nästa år tonar ner inslagen som har negativ laddning. Jo, jag vet att det är viktigt att de lämnar utdrag från belastningsregistret innan de går ut på praktik. De flesta studenterna var nog förvånade över att de fick detaljerad information om TBC som få antagligen såg som ett akut problem. Jag är rädd att den här misstänksamma tonen dominerade över de andra budskap.

Jag avslutar och försöker måla upp bilden av en vänlig (men utmanande) utbildning. Ja det finns en plan, här finns toaletter och möjlighet att äta, du kommer att få en grupptillhörighet och schema. Samtidigt inser jag att många inte har hört ett ord av vad vi har sagt. Allvaret och känslan av allt det nya slår ut förmågan att ta in information. Antagligen kommer vi att behöva upprepa budskapen många gånger.

900 besök på den tillfälliga kursstartssidan tyder på att det finns en del frågor kvar. Jag gissar att det finns studenter som vill veta allt genast. Andra nöjer sig med en dag-för-dag-strategi. Det känns som ett stort ansvar att ta hand om alla dessa drömmar.

Vi lovar guld - förstora

Vi lovar guld - förstora

Ordning eller reda?

De flesta tycker att ordning är viktigt. En hel del lärare och skolor verkar tycka det är så viktigt att de enligt Skolinspektionen väljer att belöna ordningsamma elever med bättre betyg (Skolinspektionens granskning) Inslag från Rapport

Tomas Kroksmark analyserar frågan på Rapports hemsida;

Den som vinner på en utveckling mot mer fokus på disciplin i skolan är enligt Thomas Kroksmark ofta pojkar och studiesvaga, som generellt svarar bäst på starka regelsystem. Men han tillägger att i längden så förlorar hela samhället.

-Risken är att vi tappar konkurrenskraft mot övriga världen. Det gör det till en väldigt allvarlig fråga, det kan ta en ände med förskräckelse.

Thomas Kroksmark anser att det som behövs är ett skifte av fokus.

-Vi har en skolminister som fokuserar på ordningsfrågor i stället för frågor som rör ett kunskapsintensivt samhälle, vad är egentligen värt att veta. Politiken orkar inte dit och det är ett handikapp för den svenska skolan. Det är inte bara regeringen som har den här synen, oppositionen har inte en enda ny skolidé, säger han.

Nog överdriver den gode professorn i den sista meningen. Någon ny skolidé borde väl ändå oppositionen ha? Jag kan bara inte komma på ett exempel…