Dagens läroplansord – “tradition”

Jag läser förundrat den nya förordningen om läroplan LGR11.

Länk

Sydsvenskan, DN, DN2, Svd1, Svd2

Ordet “tradition” återkommer ständigt och tycks vara ett trollspö som motiverar de flesta aktiviteter. Om du kan säga att aktiviteten bevarar “en tradition” behöver du antagligen inte fördjupa dig i mer komplicerade resonemang om kunskap och innehåll. På 90 sidor hittade jag följande 22 exempel på positiv användning av begreppet:

  • I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande
  • Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.
  • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
  • Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.
  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.
  • Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
  • reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden
  • Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition. –
  • Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
  • Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.
  • Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser
  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt
  • Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner.
  • Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
  • Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.
  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
Från Nordisk familjebok - förstora

Från Nordisk familjebok - förstora

Efter denna kanonad av lättsinnigt och okritisk traditionsfrossande blir jag nyfiken på om det finns några traditioner som inte omfamnas av den borgliga regeringen?

Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.

Aha – vi ska motverka alla traditionella könsmönster!

Finns det inga mönster som skulle kunna tänkas vara funktionella även i vår tid?

Kan man tänka sig att det finns könsmönster om inte är “traditionella”? Hur ska vi förhålla oss till dem?

Kom igen nu Jan – hur menar du?

Religionsämnet igen

Det tycks saknas innehåll i religionsämnet för årskurs 1-3. Kanske slipper barnet den traditionella indoktrineringen kring jul och påsk nu? (Fast psalmsång återinförs i musikämnet som en klen tröst för de religiösa)

I årskurs 4-6 tar ministern tillbaka initiativet och lyfter fram våra hedniska och kristna traditioner. Jan Björklund bedyrar att detta inte är resultatet av kohandel med KD och tar på sig det fulla ansvaret för formuleringarna.

Religion och samhälle

– Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

– Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Jag ser fram emot de lektioner när barnen ska gå till den lokala tatueraren och iakta “spår av fornnordisk religion”.

Fler fornnordiska tatueringstips hittar du här.

Och nu går vi hem och läser…

…den nya läroplanen som presenterades idag:

Länk (ny fungerande länk!)

Jag ska fundera vidare över musikämnet och den utbildning vi ger till de lärare som ska förvalta det här storslagna  innehållet:

Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Musicerande och musikskapande

Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.

Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.

Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.

Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg

Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.

Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik.

Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.

Musiksymboler, bilder och tecken.

Musikens sammanhang och funktioner

Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.

Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.

Hur instrumenten låter och ser ut.

Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition. (min kursivering)

Hur är det nu? Björklund säger att läroplanen inte är ett resultat av kohandel med kristdemokraterna. Det gör mig verkligen orolig. Om utbildningsministern själv står bakom de här formuleringarna behöver vi varken KD eller SD i riksdagen. Jag ryser och tänker på det danska testet för medborgarskap. Religionen är ett verkligt effektivt redskap för exkludering.

Vilka psalmer är det vi ska examinera barnens kunskaper om?

När blev bilderboken omodern?

Det är bra att barn lär sig läsa tidigt och jag är väldigt glad att ambitiösa föräldrar läser kapitelböcker för sina barn – men något allvarligt håller på att hända när bilderböcker inte längre säljs i amerikanska affärer.

Länk till NY times

Picture books are so unpopular these days at the Children’s Book Shop in Brookline, Mass., that employees there are used to placing new copies on the shelves, watching them languish and then returning them to the publisher.

“So many of them just die a sad little death, and we never see them again,” said Terri Schmitz, the owner.

Jag har länge bekymrat mig över Björklunds ramsa läsa-skriva-räkna ska sprida sig på allvar i folkdjupet. I USA tycks det redan ha hänt:

“Parents are saying, ‘My kid doesn’t need books with pictures anymore,’ ” said Justin Chanda, the publisher of Simon & Schuster Books for Young Readers. “There’s a real push with parents and schools to have kids start reading big-kid books earlier. We’ve accelerated the graduation rate out of picture books.”

……

“I see children pick up picture books, and then the parents say, ‘You can do better than this, you can do more than this.’ It’s a terrible pressure parents are feeling — that somehow, I shouldn’t let my child have this picture book because she won’t get into Harvard.”

Några klassiker tycks leva kvar

Några klassiker tycks leva kvar

Karen O And The Kids – All Is Love – Från filmen Till Vildingarnas land

 

Kohandel i religionsfrågan

I 1994 år läroplan finns formuleringar om den kristna värdegrunden som väckte frågor. Hur gick det till när riksdagen enades om just de här mystiska orden? Finns det någon som vet vad “västerländsk humanism” egentligen är? Och hur går det kristna att förena med en sekulär skola?

I de kursplaner som presenteras i morgon utmanar Jan Björklund skolverket genom att förstärka kristendomens ställning i ämnet religionskunskap.

Länk, DN

Varför är jag inte förvånad?

I valrörelsen framställde alliansen det som om Lars Ohly skulle bestämma utrikespolitiken i en rödgrön regering. Nu undrar jag om det är Göran Hägglund som ansvarar för värdegrundsfrågorna i skolan?

 

Vitaby kyrka

Vitaby kyrka

 

En solskenshistoria från Nosseby

I en värld av eländesskildringar kanske det är värt att lyfta fram de goda exemplen. Sydsvenskan presenterar Nossebys utveckling från katastrofområde till mönsterskola och det finns säkert mycket att lära av hur de arbetar med att skapa inkluderande arbetsformer.

Länk

Specialpedagogen Johanna Lundén var en av dem som förordade att skolan skulle ändra på sättet som de jobbade med specialpedagoger. Hon hade varit med i ett försök under våren som visade sig vara väldigt lyckat. En vikarie hade bett om hjälp med sin klass. Istället för att ta ut de elever som behövde extra hjälp hade Johanna Lundén gått in som en extra resurs i klassrummet.

 

Om amerikanska regnkläder

Hur roligt var det att Amerikas lag försökte spela golf i urusla läckande regnkläder under Ryders cup? Jag skulle gärna lyssnat till diskussionerna mellan spelarna och sponsorerna efter matchen. Länk

Nu vill jag veta vilket märke de läckande regnställen var av. Skadeglädje är underskattat.

Detta kan möjligtvis vara ett lite återfall i gammal nynationalistisk antikommersialistisk antiamerikanism. Jag har liksom ingenting emot människorna i landet USA – det är bara allt de säger och gör som retar mig.

I morgon tänker jag hacka på ett annat land.

 

Det skulle aldrig hänt mig!

Det skulle aldrig hänt mig!

 

Förskollärarstoltheten sitter djupt och jag känner hur Rhodins figurer kastar avundsjuka blickar mot min rejäla regnkappa.

Livet är som en smörgåstårta

Min perfekta höstdag påbörjades med botgöring på återvinningsstationen Måsalyckan. Nästa steg är att tillsammans med delar av vägföreningens styrelse reparera vår lilla hårt slitna gemensamma vägstump.

Två ton varm asfalt som svalnar snabbt skapar en viss tidspress och vi jobbar koncentrerat några timmar. Den erfarne vägbyggaren Inge instruerar oss nybörjare och dagens vanligaste replik är:
– Man skulle haft en rejäl padda och platta till det med…

Vi åker tillbaka i lastarens skopa och beundrar vårt verk:

Den perfekta belöningen är naturligtvis en bit hemgjord smörgåstårta.

Tack Margareta!

Jag har grundläggande problem med tålamodet och efter att ha läst receptet inser jag att en framtid som kallskänka inte är något för mig. Men jag är väldigt glad att det finns grannar med stil och flinka fingrar.