Jag läser förundrat den nya förordningen om läroplan LGR11.
Sydsvenskan, DN, DN2, Svd1, Svd2
Ordet “tradition” återkommer ständigt och tycks vara ett trollspö som motiverar de flesta aktiviteter. Om du kan säga att aktiviteten bevarar “en tradition” behöver du antagligen inte fördjupa dig i mer komplicerade resonemang om kunskap och innehåll. På 90 sidor hittade jag följande 22 exempel på positiv användning av begreppet:
- I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande
- Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.
- Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
- Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.
- Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider
- Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.
- Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
- reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden
- Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition. –
- Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
- Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.
- Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
- Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.
- Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser
- Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt
- Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
- Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner.
- Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
- Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer
- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.
- Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
Efter denna kanonad av lättsinnigt och okritisk traditionsfrossande blir jag nyfiken på om det finns några traditioner som inte omfamnas av den borgliga regeringen?
Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.
Aha – vi ska motverka alla traditionella könsmönster!
Finns det inga mönster som skulle kunna tänkas vara funktionella även i vår tid?
Kan man tänka sig att det finns könsmönster om inte är “traditionella”? Hur ska vi förhålla oss till dem?
Kom igen nu Jan – hur menar du?







