Avund och konkurrens?

Populärvetenskapliga självhjälpsböcker är en genre med ganska svajig status. Därför blir jag förvånad när Magnus Utvik i morgonteve lyfter fram Marta  Cullberg Westons bok Avund och konkurrens som dessutom vågar jämföra manliga och kvinnliga mönster.

Hur är det med genuskorrektheten på SVT egentligen! Har vi inte kommit överens om att det inte finns några skillnader? Genom  att prata om dessa konstruerar vi bilden av två olika kön och förstärker därmed könsmaktsordningen.

Jag lutar mig tillbaka och försöker förstå hur min egen avundsjuka ser ut och hur den påverkar mig. Går det att göra något konstruktivt av den där ilskan? Vågar jag lyfta upp känslan i ljuset?

Don´t give away your best shots!

Sydsvenskans granskning av rektorstillsättningen vid Lunds universitet går in på sin tredje dag och dramaturgin skruvas upp. Idag avslöjas jävsförhållandena bland de personer som valde Per Eriksson och det är ingen vacker bild som tonar fram.

Länk

Däremot är det utmärkt journalistik.

Samtidigt söker Malmö högskola en ny rektor och jag anar att styrelsen följer debatten om Lund med stort intresse. Vad är det för person man söker? Hur viktiga är de vetenskapliga meriterna i en värld där det mesta handlar om kontaktnät och förmåga att ragga pengar?

IT-entreprenören Dan Olofsson skriver i kommentaren till rektorns förklaring:

När man läser kommentarer mm kring Per Eriksson finns det anledning att kommentera en aspekt på ledartillsättning som historiskt varit en belastning för den offentliga sektorn.

Låt mig först för att undvika missförstånd säga att det självklart är viktigt att man lämnar riktiga uppgifter samt att gedigen fackkompetens inkl formella meriter och god förmåga att leda forskning är viktigt för en professor.

Själv har jag levt i näringslivet och byggt upp företag med att antal tusen anställda och därmed skapat mig viss erfarenhet av ledarskap. När vi talar om ledarskap för ett stort antal människor är det många aspekter som är viktiga. Låt mig nämna några: Förmåga att entusiasmera, utveckla och målstyra medarbetare, förmåga att lyssna samtidigt som beslut också tas, förmåga att se möjligeter för verksamheten, förmåga att lösa problem etc. Ja, många faktorer kan nämnas, vilket gör ledartillsättning svårt och frågan ska nalkas med ödmjukhet. Jag har sett detta i näringslivet, i idrotten och i politiken. Här har man empiriskt lärt sig att det inte är de formella meriterna som är det viktigaste för ledare.

När man så kommer till offentliga sektorn så finns det en tradition med överdrivet fokus på formalia utan egentlig betydelse för att leda en stor organisation. I spetsen tycks den akademiska världen gå, där diverse vältaliga formalister, sannolikt utan egen erfarenhet av att framgångsrikt leda en stor organisation, får stort utrymme. De blandar ihop formalia vid facktillsättning med ledartillsättning.

Per Eriksson har närmare 40 års erfarenhet av forskning, utbildning, ledarskap och forskningsfinansiering. Ändå för man på denna sida resonemang om att han inte borde vara rektor för han har inte passerat en kontrollstation med 10 veckors pedagogisk utbildning.

För en utomstående betraktare drar detta tyvärr något av löjets skimmer över den akademiska världen. Det sagda hindrar inte att jag tycker att en rektor för Lunds Universitet bör ha god tidigare erfarenhet såväl av forskning och högre utbildning som hur intäkter kan tillföras universitet. Även om andra kan bedöma det bättre än jag, så har styrelsen för universitetet med Allan Larsson i spetsen så långt jag kan bedöma gjort en god utvärdering och ett gott val.

Dan Olofsson
Malmö

Från min position är det rimliga argument – men om jag som adjunkt skulle säga samma sak?  Då är jag rädd att bli avfärdad som anti-akademisk eller i värsta fall mot forskning (och tro mig – det vill man inte vara).

Tipshörnan

Ibland önskar jag att IKT var lite mer mystiskt. Förr kunde jag sväva in i ett klassrum och blända studenterna med ett hemlighetsfullt ctrl-alt-delete-kommando och njuta av det förvånade utropen när datorn plötsligt fungerade igen.

Idag är det svårare att bygga upp en sådan position och dagens studenter blir inte alls lika imponerade över att jag lyckas förklara nya program. Ofta tittar de medlidsamt och säger:
– Jaha, var det bara så enkelt. Flytta på dig så kan jag själv.

Öpedagogen har samlat instruktionsfilmer på en blogg och det blir svårare att motivera en maktposition. Nu kan ju vem som helst lära sig själv!

http://instruktionsfilm.wordpress.com/

 
Så här till exempel:

Tipset kom som vanligt från Twitter och jag rekommenderar alla att följa öpedagogen

Lunds universitet och rektorns meriter

Jag försöker skriva något klokt om Per Erikssons sätt att beskriva sina meriter när han ansökte om professur och rektorstjänsten vid Lunds universitet. Sydsvenskan avslöjar halvsanningar och smålögner i en utmärkt artikelserie.

Länk

I de flesta världar skulle antagligen de flesta rycka på axlarna åt det här och tänka ungefär:
– Vad spelar det för roll om han var biträdande handledare eller huvudhandledare åt en doktorand?

Problemet är att i akademiens värld är meriter och ärlighet allt. Just nu leder rektor Eriksson en grupp som jagar fusk inom universitetet.

Jag lägger rivaliteten mellan Malmö och Lund åt sidan och bekymrar mig för hur allmänhetens syn på akademien påverkas av den här affären.

27 tweets och 154 facebookrekommendationer tyder på att frågan är het. Min gissning är att framgången i ESS-projektet har gjort rektorn osårbar. Men det kommer att bli spännande att se hur moralen inom organisationen påverkas när chefen visar ett rymligt samvete.

I dagens tidning förklarar sig rektorn (Länk)

För en gångs skull är artikelkommentarerna läsvärda.

Antipluggkulturen och den bristande motivationen

Två förklaringsmodeller finns till pojkarnas svaga skolprestationer.

DEJA och utbildningsministern fördjupar sig gärna i något som de kallar antipluggkultur. Denna  skulle förkomma bland framför allt pojkar i arbetarklassen. Problemet är att förklaring förlägger orsakerna utanför skolans murar – det riskerar att bli en mystifikation.

Ett annat sätt är fundera över skolans innehåll och de metoder som används.

I Stockholm presenteras en undersökning (DN) vars resultat  jag tror stödjer det andra förhållningssättet:

Exempelvis tycker 70 procent av flickorna i åttan i en viss skola att deras lärare är bra på att väcka deras intresse – samtidigt tycker bara 45 procent av pojkarna samma sak.

(…)

Jämställdhetsutvecklaren Maria Näsström, som varit en av dem som drivit projektet, konstaterar att den nya statistiken har varit det viktigaste instrumentet för att synliggöra att flickor och pojkar av olika skäl inte får en likvärdig utbildning.

– När man tittar på den samlade könsuppdelade statistiken från alla skolor i staden så syns inte de olika problemen utom på några få områden, som exempelvis pojkarnas sämre läsutveckling. När vi i stället bröt ner statistiken på varje skola så framträdde olika allvarliga problem relaterade till könen, säger Maria Näsström.

Jag har försökt beskriva pojkarnas svårigheter i förskola, skola och högskola länge men mött kompakt motstånd från jämställdhetsetablissemanget. Ibland tror jag att det handlar om mitt sätt att framföra budskapet och har försökt skriva om och linda in. Nu läser jag i vår största dagstidning:

Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) konstaterar att jämställdhet inte kan hanteras som en ”sidofråga” och att staden nu ska jobba vidare utifrån resultaten.

– Det är otroligt spännande statistik som vi nu måste göra tillgänglig. Det är ju fullkomligt självklart att flickor och pojkar ska ha lika möjligheter att klara skolan oavsett kön. Många människor tror att jämställdhet bara handlar om kvinnors makt men det finns även strukturer som missgynnar pojkar, säger hon.

Jag säger som Joseph Heller:
– Någonting har hänt

This slideshow requires JavaScript.

Somliga gör vad som helst för att slippa gå i skolan.

 

 

HBO kan utbildningspolitik!

Min bild av en bra lördagsmorgon innefattar numera The Wire. I det andra avsnittet av femte säsongen diskuterar nyhetsredaktionen på den stora Baltimoretidningen hur de ska bevaka krisen inom utbildningsväsendet. Den ansvarsfulle mellanredaktören föreslår en sammansatt analys av problemets sociala bakgrund, medan den mer upplageinriktade chefen bestämmer att vinklingen ska vara hårdbevakning av skolor med dåliga resultat.

Varför tillbringar inte regeringen mer tid framför teven? Det finns mycket att lära från amerikanska teveserier!

Särskilt intressant blir det om man jämför med den uppburna teveserien 9A vars dramaturgi genomsyrades av en romantisering av enskilda lärarinsatser.

Verkstadsmetaforen

Ibland lever vårt hus. Idag är en sådan dag. Studenterna arbetar med att bygga tittskåp, skriva haiku, göra rörelseformer, fotobildspel och preziberättelser.

Plötsligt händer det något och  studenterna utmanas på olika plan. Min grupp har stora problem att förstå frågor om upphovsrätt kring bilder:
– Men varför finns bilderna på Google om man inte får använda dem?