Anne-Marie hittar på ordet som sammanfattar min misstänksamhet mot metoder som försöker öka sin legitimitet genom att drapera sig i vetenskaplig mantel: evidensblaserad.
Om någon tror sig känna till en metod som alltid fungerar när det gäller mänskliga relationer – spring så fort du kan!
Risken är stor att du har träffat på en bilhandlare som utger sig för att vara pedagog.
Evidensbaserade metoder - en fluga?
Twitter har skimrat av hyllningar till Dr. Ruben R. Puentedur som tycks vara het på IKT-himlen.
Frågan är om datorerna ändrar vårt sätt att tänka – eller om det bara är en väg mot ökad effektivitet. Ruben skissar upp en väg där de olika delarna befruktar varandra och jag inser att han sätter ord på vinsterna med IKT:
Efter ett tag fångas jag av budskapet och min misstänksamhet avtar. Doktorn är trovärdig och alla som predikar delandets evangelium är per definition goda.
Någon måste tyda tecknen!
Missa inte Claes Erikssons introduktion.
Kaliber granskar åter ämnet “livskunskap” och upptäcker stora problem med de metoder (läs SET) som marknadsförs som evidensbaserade.
Åsa Bartholdson skräder inte orden i programmet och i Sydsvenskan lämnar inte MarieLouise Samuelsson sten på sten (länk) svd, Zoran summerar
Jag önskar att min kollega Camilla Löf hade haft bättre tur med timingen av sitt avhandlingsarbete. Nu hittar jag en gammal text och anar att det finns fler dimensioner av det här fenomenet att blottlägga . (Länk) Förhållandet mellan forskning och journalistik fascinerar mig.
Antagligen finns det många andra metoder som förtjänar att granskas. Bakom den vänliga ansatsen att stödja barns utveckling döljer sig ibland otäcka mönster av kontroll och normativitet. Dokumentation är inte alltid så oskyldigt som det kan tyckas. Beskrivningen innebär en maktutövning och pedagogens tolkningsföreträde är ett moraliskt dilemma.
Vem undersöker RUS?
Jag har låg energi och bläddrar bland gamla bilder från varma dagar i maskrosfyllda hagar. Vintern kom tidigt i år.
Just när det är som allra mest spännande går jag och tappar intresset. Socialdemokraternas uppgörelse med alliansen gäspar jag åt och vänsterns besvikelse över sveket känns ganska avslaget. Som tur är bevakar Christermagister frågan och han gör det som vanligt bra.
Christer har dessutom börjat sälja kläder (inte klänningen ovan) och jag hoppas att tröjan med texten Relationspedagog blir årets julklapp.
Allvarligt talat har jag tre invändningar mot betyg
1) Jag förstår inte alltid kriterierna
2) Min förståelse är ofta annorlunda än barnets/studentens
3) Jag riskerar ibland att ha ett bristfälligt underlag för bedömning
Nu vet jag att det är min skyldighet att sätta betyg och att det hör till professionen att skaffa sig ett stabilt underlag. För en del kolleger tycks detaljerade matriser vara lösningen på de tekniska svårigheterna att garantera rättvis betygssättning. Jag menar nog att de här textmassorna skapar andra problem.
Kriterieryttare tycker jag är ett bra ord.
Jag lider av fläckvis lättsinne.
DN, SvD, Sydsvenskan, Betygsuppgörelse backas av lärarförbund, Nya betyg får blandade omdömen,
S låter sig påverkas av vad SD tycker,
Studenterna brottas med svåra begrepp som kultur och estetik i en kurs som utmanar en del av skolans traditionella kunskapssyn. Vi ser en film om Bifrostskolan och en vanlig reaktion är ungefär:
– Jo det verkar trevligt, men hur går det med målen?
Tanken på att kultur skulle kunna ha ett eget värde är svår att fånga i ord och många tycks vara fast i en instrumentell världsbild där vi använder kultur för att uppnå något syfte. Barnen sjunger för att träna språket och ritar för att utveckla motoriken.
Anders B Westin tipsar om en film som beskriver en darwinistisk syn på skönhet. Det skulle vara spännande att möta någon annan teori från studenterna än Vygotskij! Jag är inte säker på att mina kolleger uppskattar den här TED-filmen, som antagligen kategoriseras som biologistisk eller något ännu värre!
Jag anar att för många är Take Thats återförening en stor händelse. Jag har aldrig tillhört fansen och förstår inte uppståndelsen. Däremot är jag väldigt förtjust i Robbie Williams sätt att erkänna att svaret på en tidigare fråga var idiotiskt.
Länk till Skavlan (efter 31 minuter)
Biologen Barbara Ehrenreich är också cool.
Jag gick i skolan på 60-talet och hade världen bästa sångbok i lågstadiet. Lennart Hellsings visor öppnade fönstret mot fantasin och jag vet inte vem jag vore utan de här upplevelserna.
För mig finns bara en konkurrent om titeln och det är Alice Tegners Nu ska vi sjunga. Jag tror den har tryckts i 42 upplagor och Elsa Beskows illustrationer är fortfarande fantastiska i sin sofistikerade enkelhet.
Så, förlåt Gullan Bornemark, Astrid Lindgren, Mamma Mu, Mora träsk, förlaget Lutfisken och alla andra som har gjort sångböcker därefter. Ni spelar i en annan division.
Många yngre studenter oroar sig för datorers och internets inverkan på barns liv. Även om de blivande lärarna aldrig hört talas om begreppet digital natives finns det ofta en moralisk underton i en anekdotiska bevisföringen. Jag är rädd att de kopplar samman lärarrollen med en moralistisk hållning till spel. Vuxna och ansvarstagande lärare intar gärna en förmanande hållning till de här aktiviteterna.
So perhaps the real issue is the gap between how Net Geners think and how most teachers teach. Net Geners are not content to sit mutely and listen to a teacher talk. Kids who have grown up digital expect to be able to respond, to have a conversation. They want a choice in their education, in terms of what they learn, when they learn it, where, and how.
Att se världen i svart och vitt
Den lärarutbildning som startade 2001 bars upp av en övertygelse om att läraryrket har en gemensam kunskapsbas. Examensordningen från 2007 beskriver det så här:
För lärarexamen ska studenten
• visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor,
• visa kunskap om lärande och undervisning,
• visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling
• visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.
För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom
• visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.
•För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom
• visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning.
Det finns alltså goda förutsättningar för ett meningsfullt samtal mellan olika yrkesgrupper. Idag har jag varit seminarieledare för en fortbildning för handledare. Ämnet är bedömning av lärarstudenter och vi brottas med betygskriterier och matriser som ska beskriva nivåer i studentens så kallade “progression”. Det är inte mitt favoritord.
Till hösten startar en ny lärarutbildning som betonar olikheterna mellan lärare för olika åldersgrupper. Jag är orolig för att visionen om en gemensam syn på barns utveckling slarvas bort i den här förändringen. Den som säger “0-16-perspektiv” avslöjar sig som hopplöst omodern.
Tysta tankar 