http://twitter.com/#!/stenhumlan/status/55658764128366592
Dokumentation lite i flykten – någonting att prata om!
De där högtidliga dokumentationspärmarna är jag mer kluven till.
http://twitter.com/#!/stenhumlan/status/55658764128366592
Dokumentation lite i flykten – någonting att prata om!
De där högtidliga dokumentationspärmarna är jag mer kluven till.
Vi förbereder oss inför framtida granskningar och jag hittar en .pdf från konferensen Högre utbildning förändrar individ och samhälle.
Svåra och viktiga frågor – roliga bilder.
Det var nog oundvikligt att diskussionen förr eller senare skulle hamna i de här uppkörda hjulspåren och jag erkänner mig skyldig till att ha provocerat fram Zorans kommentar i det här inlägget: Vad jag menar med samförstånd
Unsurprisingly, they found that narcissists think they are hot stuff. Those scoring high in narcissism tended to rate themselves as more intelligent, physically attractive, likeable and funny than others. Interestingly, they also rated themselves as having higher levels of negative aspects of narcissism, such as being power-oriented, impulsive, arrogant and prone to exaggerate their abilities! Therefore, narcissists are aware they are narcissists.
Jag tror att det är svårt att tänka sig en lärare helt utan narcissistiska tendenser. De flesta av oss kan hjälpligt kontrollera de här sidorna i vardagen och använder dem i bästa fall till att våga ställa oss framför en klass.
Behaviour in good schools is not a serious problem but overall it remains a big concern for parents. Evidence shows there is much to do. For instance:
The Government’s new guidance is 50 pages long. It clearly sets out the roles and responsibilities for governing bodies, headteachers and teachers regarding behaviour and discipline. It unequivocally restores adult authority to the classroom.
The new guidance clarifies teachers’ powers. It makes clear the following:
The guidance also protects teachers from malicious allegations and strengthens their authority in the classroom. It makes clear:
Katederdebatten var nog bara ett förspel.
Jag försöker uppfostra Zoran Alagic till en mindre polariserande hållning i skoldebatten. För några kanske det verkar underligt, eftersom jag gärna intar ett konfliktperspektiv, men när det gäller skolan är jag trött på den förutsägbara retoriken och längtar efter nyanser.
Kanske går det enbart att förstå det upphetsade tonläget mot bakgrund av de oförrätter som LR menar att deras medlemmar har utsatts för sedan kommunaliseringen, men för oss andra är det svårt att se hur en fråga kan vara så infekterad. Mina studenter skakar på huvudet:
– Varför är de så arga?
Min utgångspunkt är att vi inte har tillgång till en absolut sanning om tingens tillstånd. I bästa fall har vi en gemensam upplevelse, men oftast får vi hålla tillgodo med någon form av text eller bild som återger en händelse. Semiotikern skulle säga att erfarenheten medieras.
Det första steget är då att försöka återge texten så neutralt som möjligt med egna ord. Hur översätter jag den till mitt språk? På vilket sätt färgar mina erfarenheter av sig på det som nu är en berättelse? Går den att berätta annorlunda? Saknar vi information? Vad vet vi om personernas drivkrafter?
Nästa steg är att analysera händelsen! Hur ska vi förstå betydelsen av personernas agerande? Vem representerar de? Går det att generalisera utifrån deras agerande?
Det sista steget är att värdera händelsen och eventuellt knyta det inträffade till en politisk eller teoretisk nivå. Går det att dra någon form av slutsats som vi kan ha nytta av i skolutvecklingsarbetet?
Min anklagelse mot en del skoldebattörer är att de börjar bakifrån. Utifrån en tes som till exempel “Sveriges skolproblem började 1968” eller “Kommunaliseringen var en katastrof för högstadielärarna” bygger man sedan upp en argumentation utifrån de delar som passar.
Det kanske är en strategi som passar på rikdsdagsnivå, men för oss som är vana att hantera komplexa problem känns det lite ovärdigt.
Jag är ganska lättrörd. Läs och njut (Sydsvenskan):
Det som hänt var att Holger försvann när han besökte naturområdet Tranum Klitplantage på Nordjylland med sina föräldrar. Holger blev arg och stack när han mamma tvingade på honom en dunjacka som han tyckte var alldeles för varm och som han inte kunde få upp eftersom den var knäppt på ryggen. 250 soldater, 22 hundförare från polisen, 50 frivilliga och nära 100 hemvärnssoldater och en helikopter med värmesökande kameror, letade efter honom.
Danmark följde dramat minut för minut. Hoppet började försvinna. En treåring överlever inte en mörk, kall natt i ett område fyllt med vattenhål. Effer ett dygn red en man ut på sin vita islandshäst för att leta. Och hittade Holger på väg ut från skogsområde.
I Danmark är en Holger fan-club på gång. Jag anmäler mig.
Zaremba tar ett stort grepp på svensk skola i sin andra artikel och målar med bred pensel. Den fege rektorn, de okunniga kommunpolitkerna och de ignoranta lärarutbildarna demoniseras omsorgsfullt – medan en tunnhårig västförsedd vaktmästare, en läsforskare och en målinriktad skolchef hyllas som framtidshopp.
DN är maktens megafon och just nu gläfser hundarna i kapp. Dramaturgin är lite väl genomskinlig.
| Tid: | 2011-04-05 11:00 – 2011-04-05 14:30 |
|---|---|
| Plats: | Orkanen, Nordenskilödsgatan 10, sal D138 |
| Målgrupp: | Symposiet vänder sig i första hand till förvaltningschefer och rektorer |
”Språk- och kunskapsutvecklande undervisning – vägen mot högre måluppfyllelse och skolframgång för flerspråkiga elever.”
Symposiet vänder sig i första hand till förvaltningschefer och rektorer
samt representanter från Skolinspektionen och Sveriges Kommuner
och landsting.
Program
• Inledning Johan Elmfeldt, dekan Lärarutbildningen Malmö och förläggare Uli Svensson v. Langsdorff, Hallgren & Fallgren studieförlag
• Föreläsning Professor Pauline Gibbons: Stärk språket – stärk lärandet
• Föreläsning Professor Maaike Hajer: Språkinriktad undervisning utvecklar kunskap och tänkandet
Symposiet avslutas med en kort presentation av möjliga framtida utbildningsinsatser.
Det kommer att finnas tid för frågor till professor Pauline Gibbons och professor Maaike Hajer.
I Skolverkets rapporter och i statistik de senaste åren har vi kunnat se att elever med utländsk bakgrund klarar sig sämre i svensk grundskola än elever med svenska som modersmål. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2010:16 ”Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska” blir det återigen belagt.
Nu är det hög tid att fokusera vad som behöver göras för att dessa elever ska nå en måluppfyllelse som ger dem möjlighet att gå vidare i utbildningssystemet. Vi vet idag att alla lärare måste ta ett större ansvar för språk och lärande i sina ämnen men vi vet sällan hur det ska gå till.
Professor Pauline Gibbons, University of Technology, Sydney och professor Maaike Hajer, University of Applied Sciences, Utrecht, har båda i sin forskning visat på framgångsfaktorer som gäller språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen för flerspråkiga elever. I symposiet kommer ni att få ta del av denna forskning och hur den kan ta sig uttryck i praktisk tillämpning.
Arrangör: Hallgren och Fallgren studieförlag i samarbete med Svenska med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen, Malmö högskola och FoU Malmö-utbildning, Malmö stad
https://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/54638278971895808
På twitter försöker vi definiera begreppet “pedagog” och det är inte lätt. Å ena sidan finns det en akademisk filosofisk tradition som är långt från skolans praktiska vardag. Å andra sidan menar Zoran att det inte behövs pedagoger i skolan och jag tror att han syftar på en grupp halvutbildade klåpare som förstör dagens ungdom (och organiseras av det andra facket).
Jag föreslår en erfarenhetsbaserad definition utifrån de personer som Wikipedia nämner som exempel.
Egentligen hade jag nog föredragit en kriteriebaserad definition…
Vem instiftar ett nobelpris för pedagoger?