Socialt mediedrev mot Zoran?

Helena von Schantz antyder att det finns ett socialt mediedrev mot Zoran. (Länk)

Morrica är inne på liknande tankegångar (Länk)

Jag har svårt att se mig som mobbare och menar nog att det rör sig om motattacker – snarare än förföljelse. Bilden av ett nätverk med gemensam agenda känns väldigt avlägsen. Jag tror att de flesta andra som har reagerat på LR:s färgstarka presschef har gjort det som enskilda individer.

Däremot har Helena en viktig poäng att det varit lättare att angripa Zoran, som visar sig öppet i debatten och dessutom går i diskussion, än till exempel Björklund, Zaremba och Fjelkner.

Av rättviseskäl vill jag därför lyfta fram Metta Fjelkners svårslaget roliga debattartikel från förra året:

Länk

Pluralis majestätis är underskattat.

Uppdatering:

Jag gillar Anna_Kayas tweet.

http://twitter.com/#!/Anna_Kaya/status/65534457700024320

Om lärares löner – på lärarnas egen dag!

http://twitter.com/#!/SirKenRobinson/status/65480643068436482

Den som läser bloggar slarvigt kan få intrycket att det ena facket är för högre löner (typ 10 000 mer i månaden) medan det andra facket är mer intresserat av att vänslas med arbetsgivaren., Riktigt så enkelt är det inte.

Att ge lärare en bra lön är en investering för framtiden.

http://twitter.com/#!/SirKenRobinson/status/65479729578381313

For those who say, “How do we pay for this?” — well, how are we paying for three concurrent wars? How did we pay for the interstate highway system? Or the bailout of thesavings and loans in 1989 and that of the investment banks in 2008? How did we pay for the equally ambitious project of sending Americans to the moon? We had the vision and we had the will and we found a way.

Kunskapskanalen och barndomens äventyr

På torsdag den 5/5 kl 20.00 ser jag det här programmet:

Barndomens försvunna äventyr
Den okontrollerade och spontana leken utvecklar viktiga egenskaper som problemlösningsförmåga och emotionell intelligens hos barnet. Om leken uteblir kan det leda till att inlärningsförmågan hämmas och att stress och ångest ökar. Även i K 7/5 och K 8/5.

10 000 kronor – men till vem?

Jag ser debatten mellan Gardner Sundström och Fjelkner. (Länk till Agenda) Till sist kommer de in på hur stor löneökning som krävs och jag har svårt att uppfatta kravet från LR. Först gäller det gymnasie- och högstadielärare. Senare lägger Fjelkner till mellanstadielärarna för att till sist innefatta grundskolans alla lärare.

När SKL börjar bolla med siffror som gäller alla lärare är vi förlorade. Utan definitioner av vilka grupper som åsyftas blir det en meningslös debatt.

http://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/64824203634937856

Jag tolkar Zoran som att det gäller ett generellt påslag till ALLA lärare i grundskola och gymnasium? Är det den officiella förbundslinjen?

Max Entin är som vanligt roligast och vassast (Länk

Good bless America!

USA:s utbildningsminister Arne Duncan skriver ett öppet brev till lärarkåren – och som han gör det!

Länk

Det finns något i tonläget som gör mig både glad och stolt över att arbeta med undervisning. Ministern talar om allvarliga problem på ett sätt som visar att han förstår och vill lyssna.

En dag kanske svenska lärare kommer att få en liknande hälsning från Jan Björklund? Jag kan till och med tänka mig att betala för budskapet!

Hyllad IV-satsning skrotas

Rädda barnen har i många år drivit en utbildning med musikprofil för ungdomar. Nu läggs den ner och anledningen är oklar. Länk till Sydsvenskan

Det kan vara en lokalpolitisk fråga och maktkamp mellan rektor och utbildare. (liten skandal)

Det kan vara en nationell utbildnings- och kulturpolitisk fråga där utrymmet för sådana här satsningar krymper genom den nya skollagen (stor skandal!)

Jag citerar kollegan Per Dahlbecks kommentar:

“Vi ska ge våra ungdomar vingar så att de kan lyfta.” säger S-ledaren Håkan Juholt i sitt förstamajtal enligt SDS förstasida. Just det har tydligen musikprojektet i Malmö lyckats med vad gäller ett inte ringa antal ungdomar. Den politiska ledningen i Malmö väljer ändå att lägga ner projektet. Hur ska vi förstå det? Okunniga politiker som inte låter sig informeras fullt ut, eller politiker som har en annan åsikt än S-ledaren?
Det är aldrig för sent att tänka om och nu är det dags att göra det ifråga om musikprojektet, IV-musik. Verksamheten där har i 19 år lyckats skapa en pedagogisk verksamhet som berör ett antal ungdomar, något som tidigare skoverksamhet inte lyckats med för denna grupp ungdomar. Ska våra ungdomar kunna lyfta så kanske vi inte ska “ge” dem vingar utan snarare erbjuda dem en skolverksamhet som berör dem och där de utmanas och därmed utvecklar sin flygförmåga. Något som musikprojektet tycks ha lyckats med, inte i ett år utan i 19 år. Imponerande! Hoppas vberkligen att Malmös ansvariga politiker visar samma mod som de pedagoger visat som byggt upp och drivit verksamheten inom musikprojektet.

Så skriver och tänker universitesadjunkt och lärarutbildare Per Dahlbeck, Malmö högskola.

Det finns hopp om genusvetenskapen

Jag har ibland kritiserat genusvetenskapen för att inta en bevakande hållning gentemot andra perspektiv.  Om någon (som jag) drivit frågan om betydelsen av att olika kön är representerade inom lärarkåren har det kolliderat med en likhetsfeministisk teori om att det egentligen inte är någon skillnad mellan män och kvinnor.

Den här hållningen är teoretiskt intressant men stämmer dåligt med de flesta människors erfarenhetsvärld. För många av oss är det viktigt med någon form av könsidentitet och vi bryr oss mindre om ifall den är biologisk eller socialt konstruerad.

Nu läser jag om en ny avhandling av Mia Liinasson som problematiserar bristen på självkritik inom genusvetenskapen (länk):

Det svåra har varit att det på vissa håll finns ett slags kåranda, berättar hon. Feminister har alltid betonat vikten av att hålla ihop mot förtryck och orättvisor. Därför har kritik mot det egna ämnet viftats bort. För att åstadkomma förändring har många menat att man måste fokusera på gemensamma erfarenheter och målsättningar istället för interna olikheter och konflikter, berättar Mia Liinason. Det har funnits en rädsla för att självkritik ska försvaga den feministiska rörelsen. Därför har Mia Liinason ibland haft svårt att tolka kritiken på sitt avhandlingsarbete.

– Vid mina presentationer under doktorandtiden kände jag mig ibland osäker på om jag fick kritik för att min forskning inte höll måttet eller om det var för att mina resultat provocerade. Men idag uppfattar jag den kritiken som ett uttryck för förhandlingar om vilken sorts kunskap man vill producera, säger hon.

Personlig vendetta – moi?

Morrica antyder att min kritik mot LR:s presschef Zoran är påfrestande (länk).

Metabolism delar nog en del av min frustration. (länk). Under kommentarer gör jag ett lamt försök att förklara varför förskollärare inte uppskattar kritiken mot yrkesidentiteten.  Zoran själv menar att jag är som “prinsessan på ärten”.

Skäggig dagisfröken börjar också tröttna (länk)

Jan menar att jag är “ilsken” och jag tror inte att det är en komplimang:

http://twitter.com/#!/janlenander/status/64308381321658368

Den 11/5 bjuder DN in till debatt på kulturhuset:

Reportern Maciej Zarembas artikelserie ”Hem till skolan”, i Dagens Nyheter, har höjt rösterna om den svenska skolan. Nu bjuder vi in till hearing för att fånga upp och fortsätta diskussionen som pågår ute i samhället.

Medverkar på scen gör utbildningsminister Jan Björklund, DN:s reporterMaciej Zaremba, riksdagsledamot Socialdemokraterna Mikael Damberg, ordförande Lärarförbundet Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarnas RiksförbundMetta Fjelkner, rektor Hans Jansson, professor Mats Ekholm, lärare och föreläsare Gunilla Hammar Säfström, lärare och bloggare Björn Kindenberg.
Missa inte denna chans att ställa frågor till våra beslutsfattare. Moderator är journalisten och författaren Alexandra Pascalidou och värd är Björn Wiman, kulturchef DN.

 Det är nog lugnast att jag stannar hemma. Stockholm kan vänta – jag litar på Björn Kindenberg.

Det finns viktiga skolfrågor!

I den överhettade skoldebatten är det lätt att glömma bort att det finns verkligt viktiga frågor. Jag vaknar till radioprogrammet Kropp och själ  (länk till ljud) och lyssnar till en intressant diskussion om matematikämnet.

Svenska elevers dåliga matematikkunskaper har debatterats flitigt den senaste tiden, men är det i själva verket undervisningen det är fel på? Ny svensk forskning vid Umeå universitet visar att barn lär sig lättare om de får lösa mattetalen själva med egna kreativa lösningar istället för att lära sig förenklade uträkningar utantill.Johan Lithner, 
professor i matematisk didaktik tycker att undervisningen har blivit för ytlig, genom att förenkla för mycket lär sig eleverna snabbt men förstår inte vad de gör.

Det går alltså att lära små barn komplicerad matematik genom imitativ undervisning – frågan är vad de lär sig. På sikt visar sig förståelse vara en mer fruktbar strategi.

I stället fick vi en pseudodebatt om katederundervisning kontra fri forskning. Vem tjänade på det?

Mathematic_Teacher?

Mathematic_Teacher?