Just när du trodde att du hört allt…

…så upptäcker du att den här skivan finns:

Happy Birth day 8

Några lockande låttitlar:

90 Grad – Happy Happy Birthday Selma
90 Grad – Happy Happy Birthday Sibille
90 Grad – Happy Happy Birthday Siglinde
90 Grad – Happy Happy Birthday Sigrid
90 Grad – Happy Happy Birthday Silke
90 Grad – Happy Happy Birthday Silvia
90 Grad – Happy Happy Birthday Simona
90 Grad – Happy Happy Birthday Simone
90 Grad – Happy Happy Birthday Sina
90 Grad – Happy Happy Birthday Skadi
90 Grad – Happy Happy Birthday Sofia
90 Grad – Happy Happy Birthday Sofie
90 Grad – Happy Happy Birthday Solveig
90 Grad – Happy Happy Birthday Sonja
90 Grad – Happy Happy Birthday Stefanie
90 Grad – Happy Happy Birthday Steffi
90 Grad – Happy Happy Birthday Stella
90 Grad – Happy Happy Birthday Susann
90 Grad – Happy Happy Birthday Susanna
90 Grad – Happy Happy Birthday Susanne
90 Grad – Happy Happy Birthday Suse
90 Grad – Happy Happy Birthday Susi
90 Grad – Happy Happy Birthday Swantje
90 Grad – Happy Happy Birthday Swenja
90 Grad – Happy Happy Birthday Tabea
90 Grad – Happy Happy Birthday Tamara
90 Grad – Happy Happy Birthday Tanja
90 Grad – Happy Happy Birthday Tatjana
90 Grad – Happy Happy Birthday Tessa
90 Grad – Happy Happy Birthday Thea
90 Grad – Happy Happy Birthday Theresa
90 Grad – Happy Happy Birthday Tina
90 Grad – Happy Happy Birthday Traudel
90 Grad – Happy Happy Birthday Trude
90 Grad – Happy Happy Birthday Ulla
90 Grad – Happy Happy Birthday Ulle
90 Grad – Happy Happy Birthday Ulrike
90 Grad – Happy Happy Birthday Ursula
90 Grad – Happy Happy Birthday Uschi
90 Grad – Happy Happy Birthday Uta
90 Grad – Happy Happy Birthday Ute
90 Grad – Happy Happy Birthday Valentina
90 Grad – Happy Happy Birthday Valerie
90 Grad – Happy Happy Birthday Vanessa
90 Grad – Happy Happy Birthday Vera
90 Grad – Happy Happy Birthday Verena
90 Grad – Happy Happy Birthday Verona
90 Grad – Happy Happy Birthday Veronika
90 Grad – Happy Happy Birthday Vicky
90 Grad – Happy Happy Birthday Viktoria

Jag tycker särskilt mycket om sångarens sätt att uttala ordet birthday. Undrar ni hur de sju första volymerna i serien låter? Själv är jag bekymrad över hur sångaren kände sig efter inspelningen.

Fler bra låtar från 90 grad som pdf

Presens particip – igen

Den akademiska världen består till stor del av gränsdragningsproblem. Var börjar och slutar forskningsfältet? Om vi ska kunna söka bidrag måste omvärlden förstå hur ämnet är uppbyggt och hur det förhåller sig till andra konstruktioner.

Jag läser en debattartikel av Per Tryding som är doktor i lärande. Jag suckar och undrar hur det ämnet förhåller sig till pedagogik, pedagogiskt arbete och utbildningsvetenskap?

Efter tio år på lärarutbildningen är jag ganska trött på ordet lärande, som återkom i många av våra huvudämnen.

Bild och visuellt lärande
Den fria tidens lärande
Engelska och lärande
Geografi, miljö och lärande
Matematik och lärande
Naturvetenskap och lärande
Religionsvetenskap och lärande
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
Samhällsvetenskap och lärande
Tyska och lärande

Nu ska Lärarutbildningen i Malmö byta namn till Lärande och samhälle. Jag har absolut inga åsikter i frågan.

Per Trydings förslag är jag mer skeptisk till:

Det finns en lösning inom räckhåll. Vi kan börja skapa en god spiral genom att sluta fokusera på hur många lärare vi har och börja fokusera på hur bra de är. Allt inom samma budgetar som idag. Lärarna måste få bättre betalt så att talangerna lockas av yrket. Sedan ska vi låta dem jobba i fred.

I Malmö stad lär det dessutom finnas ett förslag om att belöna framgångsrika skolor ekonomiskt. (ingen länk än) Igår hånade jag Maud Olofsson för liknande tankar och Boråsforskarna beskrev i gårdagens tidning de långsiktiga konsekvenserna.

Förlåt Maud. Idag kan man inte lita på någon. Inte ens socialdemokratiska kommunpolitiker.

Pojkskolan del 3 – obligatorisk för alla!

Jag snubblar över till Gareth Malone i reklampauserna i fotbollsmatchen och blir tårögd av kraften i programmet.

Länk

Det känns som att han är rätt person att visa på manlighetens olika sidor och hur det går att utvinna pedagogisk energi ur dem. Frågan är om programmet hade varit möjligt att spela in i Sverige? Här dominera “kritisk maskulinitetsforskning” och bilden av pojkarnas värld är ensidigt mörk. Jag har nästan hämtat mig från den bedrövliga kunskapssynen i Klass 9A. Det finns en viss skillnad i finess och djup.

Rektorns slutord om att “nu blir det lättare att stå emot tjatet om läsa, skriva räkna” har profetisk kraft och internationell räckvidd.

Hoppas jag.

Skillnad mellan skola och utbildning – nu med learning!

Jag kollade hur två viktiga ord inom skoldebatten har använts under de senaste 120 åren:

school

education

På 30-talet var skolan oerhört viktig som institution, medan vi på 50-talet började diskutera utbildning i en bredare betydelse.

Vart är vi på väg idag?

Uppdatering:

Bertil föreslår att jag även prövar learning och resultatet är tankeväckande:

Vilka strömningar ligger bakom uppsvinget för det här ordet? Presens particip –  är det lösningen på skolans problem?

Presence – närvaro

Participation – deltagande

 

Skoldebatten summerad – på fel plats?

Fyra lärarutbildare och skolforskare från Borås summerar vårens holmgång om skolan och konstaterar att svartmålningen inte underlättar rekrytering av nya lärare. Jag funderar över varför den här viktiga texten hamnade på Sydsvenskans debattsida och inte på någon av de mer prestigefyllda arenorna. DNdebatt tycks fortfarande vara en en FP-megafon?

Länk

Från artikeln:

För ett tag sedan uttryckte Centerledaren Maud Olofsson sitt partis syn på hur kvaliteten i den svenska skolan ska förbättras. Genom en så kallad kunskapsmiljard, utformad som en prestationsbonus, ska skolor som på de nationella proven i nian visat på en klar resultatförbättring belönas.

Förslaget har klara likheter med den amerikanska politiken, och Olofsson ser kunskapsmiljarden som ”en ekonomisk morot för skolor som förbättrar sina resultat”. Men konsekvensen blir en gigantisk omfördelning av resurser så att skolor med sämre förutsättningar också får mind­re resurser.

Den kraftiga fokuseringen på mätbara kunskaper och rapportering av elevernas provresultat har under senare år medfört en betydande förändring av lärarnas arbete. För att visa att man uppfyller de nationella kraven tvingas lärare ägna en stor del av sin arbetstid till dokumentation av olika slag.

Vår forskning visar att lärare och rektorer ser detta som nödvändigt i första hand för att ha ryggen fri i händelse av klagomål från föräldrar eller skolmyndigheter. Lärarnas professionella autonomi urholkas och ersätts med politisk klåfingrighet, även när det gäller hur undervisningen skall genomföras.

Jag hittar Lärarnas tidning på hallgolvet och nickar instämmande till Anne-Marie Körlings sista krönika.  Det finns flera beröringspunkter och båda texterna andas en sorg över att skoldebatten handlar om fel saker. Jag kommer att sakna Anne-Maries krönikor, men tröstar mig med bloggen och boken som kommer till hösten. (länk till krönikan)

“En traktor – en traktor till” – uppdatering!

Idag smiter jag från drillflickor och nationaldagsfirande, men den 18/6 är det dags för årets lokala höjdpunkt: traktoruppvisning i Vitebro.

Jag tyckte mycket om Helt apropå som var ett humorprogram från Malmö. Särskilt gärna minns jag den fejkade översättningen från sovjetiska duman där talmannen redogjorde för utfallet av femårsplanen:
– En traktor (applåder) – en traktor till (ännu mer applåder)

Utställningen av traktorer och gamla maskiner i Vitebro höll en helt annan klass.

Veckans tisdagstema är teknik – det blir inte mer tekniskt än så här.