Kampen mot unkenhet?

Posted on by
9

Jag väljer en milt avvaktande hållning till debatten om Jan Lööf. (Rättare sagt jag stödjer honom helhjärtat men orkar inte bemöta alla rasande påhopp från dem som anser att han är ett hot mot demokratin och barns rättigheter).

På Sydsvenskan snurrar tivolit vidare. Malena Jansson och Per Svensson gör de sedvanliga piruetterna , men underhållningsvärdet uteblir. Föreställningen lyfter inte.

Den retoriska höjdpunkten är kanske när Jansson slår till med beskrivningen av bokens värderingar som “unkna”. Det är ett märkligt ord som återkommer i debatten. Jag undrar över den här längtan efter friskhet och renhet? Är det den moderna hygieniska drömmen som spökar? En del av oss vill inte vara ständigt fräscha. Vi har andra intressen.

Samtidigt lyssnar jag på Rakel Chukris och Kalle Linds beskrivningar av kulturstrider (jag trodde nog att Sydsvenskans historia i genren skulle nämnas) och kan inte undvika en viss trötthet. Jan Lööf lever inte riktigt upp till bilden av pompös lättkränkt man.

Frågan är hur alla ingenjörer som heter Ture Björkman ser på hans konstnärsskap. (Jfr Skrotnisses äventyr).

Jakten på stereotypier går vidare.

Nu blommar vitlöken!

Posted on by
Reply

“Könskvotering kan komma att tillämpas generellt i Norge

Psykologprogrammen i Bergen och Oslo vill införa s.k. guttekvoter. På båda orterna är det en stor övervikt av kvinnor som söker detta program. Mot bl.a. denna bakgrund ber nu Stortinget (Riksdagen) att regeringen ska pröva om extrapoäng för underrepresenterat kön ska införas generellt sett. Det ska i så fall gälla utbildningar där 80 procent eller mer av de sökande tillhör det ena könet.

Redan idag finns en modell med extrapoäng för underrepresenterat kön till vissa utbildningar. Ett exempel är extra poäng för manliga sökande till vissa sjuksköterskeprogram. Extrapoäng till kvinnliga sökande ges på vissa utbildningar, t.ex. tekniskt inriktade program. Det är f.n. Kunnskapsdepartementet som avgör vilka utbildningar som får använda extrapoäng.

Statistiken över sökande visar att i år är det mer än 80 procent kvinnliga sökande till 15 grundutbildningsprogram vid Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA). Inom 11 program var situationen den omvända, dvs. andelen manliga sökande var mer än 80 procent.

Vid Universitetet i Oslo har flera åtgärder prövats för att minska snedfördelningen inom psykologiprogrammet. Till dessa hör särskilda ”guttedager”, uppsökande verksamhet på gymnasieskolor och marknadsföring särskilt riktad till pojkar. Dessa åtgärder har dock inte haft någon positiv effekt på könsbalansen.

Rektor Curt Rice vid HiOA menar att könskvotering mycket väl kan vara legitimt på vissa program. I varje enskilt fall måste dock frågan ställas om den sneda könsfördelningen är ett samhällsproblem. Studentkårens ordförande vid HiOA, Christoffer Alsvik, säger att lärosätet måste vidta åtgärder för att få en bättre könsbalans. Han anser att poäng till underrepresenterat kön kan vara en sådan åtgärd.”

Vill män som arbetar i förskolan vara språngbrädor?

Posted on by
2

länk

Projektets vision är att män, i projektets förlängning, lockas av en lärarutbildning där genus, och maskulinitet i synnerhet, aktivt och konstruktivt problematiseras. Att lärarutbildningen i flera av sina inriktningar sedan tidigare är feminint kodad tillvaratas här som en tillgång: män blir i denna genuskontext synliga för sig själva så som män och som genusvarelser, och detta blir i utbildningen en språngbräda i arbetet med att göra män medvetna om sina genusmärkta privilegier och sin roll i en genusordning. Till denna lärarutbildning är det män som känner ett engagemang för jämställdhet och ett ansvar för att åstadkomma förändring som lockas.

Jag läser rapporten och blir lite mörkrädd. Men just så här smalt tänkte Delegationen för jämställdhet i högskolan när de beviljade projektpengar.

Jönköpingsforskarna har gjort fyra intervjuer med studenter. I slutsatserna anar jag att syftet inte har varit att öka andelen män utan att skapa en genusvetenskaplig plattform under utbildningen.