https://twitter.com/genusskolan/status/309273166960799744
Det borde finnas andra vinklar. Idag tror jag inte att män behöver kvoteras in. Den formen av styrning känns hopplöst förlegad. Låt oss diskutera innehåll!
https://twitter.com/genusskolan/status/309273166960799744
Det borde finnas andra vinklar. Idag tror jag inte att män behöver kvoteras in. Den formen av styrning känns hopplöst förlegad. Låt oss diskutera innehåll!
Länk till Sydsvenskan
Malmö stad har cirka 20 000 anställda, 300 000 invånare och 113 kommunikatörer.
Stockholm har cirka 40 000 anställda, 881 000 invånare och 69 kommunikatörer.
Jag undrar hur det ser ut inom högskolevärlden?
https://twitter.com/genusskolan/status/308515848748953600
Genusskolan gör en pressad tolkning av det här citatet:
– Jag är tveksam till att ge män extra poäng för att de ska komma in på förskollärarutbildningen. Däremot kan man ta vissa hänsyn när man anställer. Så jobbar de i Stöcksjö i Umeå. Om det finns en manlig och en kvinnlig sökande som är jämbördiga så väljer de mannen. Vid en punkt kanske det vänder och de väljer kvinnan.
Jag var tvungen att läsa på i Malmö högskolas dokument:
Positiv särbehandling
Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön.
Fredrik Hanell berättar om sin pågående forskning om hur lärarstudenter använde sociala medier i sitt lärande.
Länk till UR-film
Spännande tycker jag – särskilt viktigt om diskussionen Facebook kontra lärplattformar!
Den australiska vinkeln är oblygt mångfaldsinriktad. De vill att männen ska tillföra något annorlunda.
I Sverige rekryterar Linköping en särskild sorts män som tar aktivt avstånd från traditionell maskulinitet. Det är två helt olika vägar.
…men det blir allt svårare!
Läs och lid.
Skolinspektionen hade inte fått några signaler i förväg om att det kunde bli konkurs i Karlstads Idrottsgymnasium.
Ingen information som tydde på det hade kommit från kreditupplysningstjänsten.
Skolbolagens ekonomi går skolinspektionen bara igenom vart femte år, i samband med den regelbundna tillsynen.
– I dagsläget har vi inte möjligheter att ha kontinuerlig kontroll. Det skulle vara en stor verksamhet, säger Bertil Karlhager på Skolinspektionen.
– Nånstans efterlyser man ju att det finns en granskare som finns med i verksamheten hela tiden och säkerställer att bolaget kan leverera tjänsten, alltså utbildning under tre års tid, med de finansiella resurser som finns, säger Peter Malmqvist
Du menar att till exempel Skolinspektionen skulle ha koll på den ekonomiska utvecklingen i skolbolagen?
– Det trodde jag de hade, säger Peter Malmqvist
Det är dags att omdefiniera Skolinspektionens uppdrag.
Ibland glömmer jag bort precisionen i Simpsons samhällskritik.
Ett bra tillfälle att läsa in sig på Ayn Rand – en av vår tids mest inflytelserika filosofer.