Det måste gå att problematisera utan att hamna i debatt. Min vinkel är att Gens tidigare har moraliserat över pojkars “bus” som en inträning i traditionell maskulinitet. Jag önskar att inslaget hade utgått från tankar om barns intressen – inte den ganska abstrakta positionen att “likhet är bra”.
Skickliga pedagogerna öppnar för gränsöverskridande, men då måste vi utgå från att barns lekar har en djupare mening än rollträning.
Maria Arnholm beskriver värdet av att män arbetar i förskolan. Programledaren ställer inga följdfrågor. Vad är det dessa män ska tillföra?
Det är dags att bryta lite ny mark. Vi ses runt lägerelden.
Tysta tankar 