Jag har kollegor som talar om att “skriva in sig i ett fält”. Andra menar att det är möjligt att “skriva fram sig” som något. Ofta handlar det om att inta en position.
Jag testar att skriva fram mig som motionssimmare.
Efteråt skriver jag in mig i fältet “bastu” och beträder den arenan med njutning.
Hemma igen är det mesta sig likt. Lammen går inte på mina enkla knep.
Den här killen har hyllats i media för sin kampanj mot Vita kränkta män. Under dagen har han bett om ursäkt för sina elakheter mot Ivar Arpi på Twitter.
Med sådana vänner behöver feminismen inga fiender. Som man är jag inte kränkt – bara lite bedrövad.
Det måste gå att problematisera utan att hamna i debatt. Min vinkel är att Gens tidigare har moraliserat över pojkars “bus” som en inträning i traditionell maskulinitet. Jag önskar att inslaget hade utgått från tankar om barns intressen – inte den ganska abstrakta positionen att “likhet är bra”.
Skickliga pedagogerna öppnar för gränsöverskridande, men då måste vi utgå från att barns lekar har en djupare mening än rollträning.
Maria Arnholm beskriver värdet av att män arbetar i förskolan. Programledaren ställer inga följdfrågor. Vad är det dessa män ska tillföra?
Det är dags att bryta lite ny mark. Vi ses runt lägerelden.
https://twitter.com/grishund/status/357737953780432897
Det bästa sättet att få syn på läroplanens tillfälliga karaktär är att läsa den i ljuset av andra länders texter. Jag förvånas ofta över med vilken underdånighet de så kallade styrdokumenten behandlas av våra studenter.
Det är ett politiskt dokument och fullt av tvetydiga kompromisser.
https://twitter.com/hrheingold/status/357345473901768707
Vi diskutera virtuella lärandemiljöer på Malmö högskola och jämför lärplattformar. En viktig strategisk diskussion!
Cykeln är nyckeln – en lysande sammanfattning av hur jag ser på livet. Länk till Spotify.
Philemon Artur and the Dung har jag alltid gillat. Min cykelnyckel.
https://twitter.com/stephenfry/status/357040035100495872
Två anledningar: vi får kärt besök från England – Stephen Fry har aldrig fel.
Hamlet is not a version of our best self, let alone our authentic humanity, but what is worst and most selfish in us. His failure of commitment, his radical inhibition, his suicidal melodrama, and his violent misanthropic and misogynistic cruelty, are some of the rather unappealing aspects of our selves. Shakespeare forces us to stare at that which we do not want to look; to see what Uncle Teddy Adorno felicitously called our Hamlet Syndrome.
Har jag någon gång sagt att jag är trött på tvärsäkra personer inom utbildningspolitiken?
Och varför tänker jag på Edward Snowden?
Jag försöker samla ihop mina tankar efter en intensiv marknadsdag.
Den blixtsnabbe spraymålaren trollbinder marknadspubliken.
Applådåskor dånar efter varje avslutat verk.
200:- är dagspriset för ett originalverk.
Tysta tankar 