Den mjuke och känslige mannen 2014

20140122-225607.jpg

Länk till DN.

En resonerande artikel i ett komplicerat ämne. Vad har hänt?

Den numera ökända hipstersubkulturen kan delvis betraktas som en klubb för att skriva nya manliga och kvinnliga berättelser. Här samlas de som vill bryta mot allt som är mainstream, fast de ser så lika ut.

I hipsteruniversum får de unga männen vara känsliga och de unga kvinnorna ta för sig. Den tatuerade, skäggige, manlige sångaren-låtskrivaren i Bon Iver är hjärtskärande utlämnande, och i bandet Friends sjunger Samantha Urbani ”I’m his girl”, om sin rätt att inte ägas och ha ett öppet förhållande.

Samtidigt händer annat, under ytan.

– Det handlar enbart om vem av tjejerna och killarna som tar mest plats, för vi konkurrerar stenhårt med varandra, säger Lisa Hallman, 24, som vill bli skodesigner.

Är detta början på en permanent och växande förändring, är Zacharias Blad och de andra killarna pionjärer?

Thomas Johansson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, som studerar hur unga män bygger sin könsidentitet, är osäker.

– Det är för tidigt att säga om en mer känslosam man har fötts. Det kan uppstå en motreaktion också, säger Thomas Johansson, som inte ser det som osannolikt att dessa unga män använder sin nya känslighet helt medvetet som strategi för att få större framgång inom den grupp där de vill avancera.

Stör mig inte just nu. Jag ska skriva min nya berättelse.

Så ska det låta – förlåt mig!

Jag är lite knäckt över hur bra Samuel Ljungblahd är. Och alla de andra.

Länk

Det var väl frälsningsarméns grundare som undrade varför djävulen hade alla de bra melodierna. Jag undrar varför kyrkan har alla de bra sångarna?