En vän skriver och frågar om boktips kring kollegialt lärande. Jag behöver inte ens tänka efter och rekommenderar helhjärtat Läraren inom mig av Anne-Marie Körling.
Jag läser och förundras över hur polariserad debatten blivit och hur rädslan för att misslyckas styr oss.
Kanske måste vi även vara försiktiga med hur vi använder de framgångsrika och inspirerande exemplen?
Skolverket har ett visst ansvar för att den här kunskapssynen är vanlig.
Eller hur?
Jag läste alltför många serietidningar och jämförde mig med en tecknad Batman.
Idag är jag aningen klokare.
Uppdatering :
Ok – tänk att vakna och vara sugen på allsång. Jag vet vem jag vill se på Skansen i år.
Jeg kom til verden på 5. sal
min far var tosset min mor var normal
men da de kørte ham væk sagde mor til mig:Hvad gør vi nu lille du?
Jeg gik i skole i mange år
røg på fabrik og fik mavesår
og så en dag sparked’ bossen mig ud.Hvad gør man så lille du?
Og tiden gik og jeg gik med
jeg fløj af sted fra sted til sted
og gadens løse fugle de fløjted’ og sang:Hvor skal vi hen lille du?
Men så en dag gik jeg op til ministeren og sagde:
Du der – få lige fødderne ned og ta’ hatten af!
Mand kan du ikke se at det hele er ved at gå
fuldstændig agurk?!Så hvad gør vi nu din gamle skurk?
Men han grinte bare og sagde:
Dig, du kan sgu gå fanden i vold!
Så det gør vi nu, lille du.
Ja, vi gør!
Länk till avsnitt 10 – ni börjar naturligtvis från början!
Jag lyssnar på tionde delen av Bildhuggarens dotter och kan inte låta bli att lägga pussel med minnena och figurerna i berättelserna.
Samtidigt ekar en annan saga och jag gissar att Staffan Westerberg läst Tove Jansson. Samma svärta och samma skoningslösa humor.
Länk till Spotify – Vilse i pannkakan – om du går till världens kant
Följ länken!
Jag undrar ofta över hur starka internationella tendenser påverkar oss.
Vad händer med barn som inte lär sig hantera risker? Det är en viktig fråga och en spännande text.
Kanske romantiserar vi den ostörda och farliga leken i svunna tider. Den risken tar jag gärna.
Läs!
En mycket drabbande film om myten som var alltför bra. Att besegra cancern och vinna Tour de France sju gånger – en film om övermod i sista stadiet. Och korrumptionen inom en sport som inte vill se sin hjälte avslöjas.
Vad gör sporten med utövarna och publiken?
https://twitter.com/max_tweets/status/471404229320773632
Nu blev jag rädd på riktigt.
Tysta tankar 