Jag rensar öronen efter #melfest.
Jag rensar öronen efter #melfest.
Vi har sågat ner U-balkar till en flaggstångsfot idag. Jag kunde inte vara nöjdare.
Ibland vill jag bara somna om. Rubrikerna om övergrepp på förskola gör mig oändligt trött och ledsen. Det finns detaljer i historien som inte stämmer med det vanliga mönstret. Skulle anmälan gjorts i somras och utredningen påbörjats nu?
Jag kollar Flashback. Ännu är den anklagade inte namngiven.
Skriver en patetisk vädjan:
“Det finns anledning till återhållsamhet här och jag hoppas att vi kan motstå frestelsen att namnge den utpekade gärningsmannen. I Malmö har tre liknande utredningar lagts ner “i brist på bevis” men med stora konsekvenser för den misstänkte.
Föräldrar har rätt att anklaga och polisen har skyldighet att utreda.
Kollegor och arbetsgivare bör inta en avvaktande hållning. Och inse att det finns en möjlighet att personen är oskyldig. Ta situationen på allvar men undvik känslosamma uttalanden typ “vi är chockade”
Pressen bör undvika spekulationer typ “kan ni utesluta att det finns fler offer”.
Då kanske vi kan undvika ytterligare en häxprocess.”
Jag läser kollegornas debattinlägg om socialtjänsten med blandade känslor.
Yttrandefrihet är viktigt och den kritiska dimensionen central, men jag är osäker på den här alliansen mellan fackrepresentanter och högskolelärarna. Jag tror att vi statligt anställda ska vara försiktiga med hur vi beskriver kommunen. Eller är jag skadad av vår (lärarutbildningens) tradition av gott samarbete med huvudmännen?
Det här behöver jag tänka vidare om.
Artikeln ligger bakom betalvägg.
Ur Rutiner för praktikanter i Borås stad: “Praktikanten finns inte med i situationer såsom toalettbesök eller blöjbyte”. Vi brukar inte kalla våra studenter för “praktikanter” men det är ett mindre problem i sammanhanget.
“Rutin för förskolechef när frågan aktualiseras om en praktikant.
Med praktikant avses elever på gymnasieskolan som genomför APU, Arbetsplatsförlagd utbildning, alternativt elever på högskolan som genomför VFU, Verksamhetsförlagd utbildning.”
Den oskyldiga frågan är helt grundläggande för att förstå barns utveckling. Ibland anar jag komplexiteten.