Maskulinitetens olika ansikten 1

20140215-083534.jpg

Min vän Soffie är i Thailand och delar fantastiska bilder på Facebook.

Jag tänker att det finns fler aspekter av begreppet “maskulinitet” än “antipluggkultur”. Det kanske kan bli en serie?

Jag ser en ömhet i bilden bortom gevärets banala våldsamhet. Vad ser ni?

Maskulinitetsutredningens eländesbeskrivningar låser blicken.

Jag har skrivit en hel del inlägg i frågan.

Lärarkårens auktoritet

20140215-081422.jpg

En franskbok väcker debatt. En skola åker till nudiststrand och alla klär av sig.

Jag blir nyfiken. Sitter auktoriteten i kläderna?

20140215-081623.jpg

Många försöker beskriva lärarrollen utifrån tankar om professionell distans. Nakenheten hotar att avslöja det bräckliga i denna konstruktion.

“Se vad som håller på att hända i det här landet”, sa Jean-François Copé, ledare för det största oppositionspartiet, konservativa UMP i Frankrike. Politikern viftade och gestikulerade i Europe 1:s blå radiostudio. I handen höll han föremålet för sin förfäran: en barnbok. En barnbok med nakna farbröder och tanter. Titeln är Av med kläderna alla! (Tous à poil!).”

Magnus Falkhed skriver i Sydsvenskan. Välkommen tillbaka!

Livet är inte tillräckligt skräckinjagande

bok2m

Jag hittar en sida med generösa ljudeffekter.

Detta måste gå att använda i något utbildningssammanhang. Kanske har jag fått nog av det där med Alla hjärtans dag?
Sharpen knife 1
Sharpen knife 2
Frightening noise 1
Frightening noise 2
Nightmare
Nightmare 2
Nightmare 3
Vultures
Vultures 2
Creatures
Water creature
Water creature catching man
Creature – Scream 1
Creature – Scream 2
Hell creature
Hell creature 2
Hell creature 3
Creature eating human
Creature eating human 2
Creature eating human 3
Woman scream being pulled to piece by creature
Screams people being in fire
Being eated by monster
Danger
Decapitation 01
Cutting bloody body
Defenestrastion
Jointing
Demon
Demon 2
Demon 3
Demon 4
Demon 5
Falling in hell
Peeling body
Explose head
Crush head
Cut throat
Ghost01
Ghost02
Ghost 3
Ghost 4
Ghost 5
Ghost 62
Ghost7
Ghost 8
Ghost 9
Ghost 10
Ghost 11
Ghost 12
Ghost2 13
Ghost 14
Ghost 15
Ghost 16
Ghost 17
Succubus
Succubus 2
Succubus 3
Surprise!!!
Tombstone
Tombstone 2
Tombstone 3
Tombstone 4
Tombstone 5
Tombstone 6
Hell hair cutter
Torture instrument
Torture instrument 2
Tortured by elf
Vortex
Vortex 2
Zombie 1
Zombie 2
Zombie 3
Zombie 4

Maskulinitetsutredningen i media

Jag försökte verkligen följa bemötandet av den här viktiga rapporten men tappade snart sugen. Teorin om antipluggkultur upprepas och blir till slut självbekräftande.

“Pojkarna är sådana för att de är som de är – eller att någon har tvingat dem att tänka så – och nu har vi sagt till dem att skärpa sig fast de lyssnar inte…”

Fackförbunden passar på och lyfter frågan om resurser och vikten av tidigt stöd. Någon förvirrad hjärnforskare tror att arbetsformen katederundervisning skulle gynna pojkarna. De kan ju inte ta ansvar själva och saknar arbetsminne.

DN

Ett viktigt perspektiv som saknas i debatten är frågan om skolans/förskolans innehåll. Vad är det för kunskaper som ställs i centrum? Vad händer i mötet mellan barnen och en skolkultur som i mycket hög grad är inriktad på disciplinering? Var finns utrymmet för äventyrlighet och meningsfulla aktiviteter? Hur ser utredarna på frågan om förhållandet mellan lek och utvidgad detaljstyrning?

Skolan hyllas som bärare av det goda och de som inte passar in demoniseras. Var finns den kritiska diskussionen om hur vi bemöter barn som tror att läroplanens formuleringar om att “skapa förutsättningar för lärande” är seriösa?

Det vore spännande om någon debattör lämnade den moraliserande stöddiskursen och vågade tala om skolan/förskolan som en utmanande plats. I denna fråga har utredningen ingenting att tillföra.

IMG_2176

Att läsa en rapport – att förstå Kimmel

Jag försöker få grepp om maskulinitetsutredningen Män och jämställdhet och inser att det finns en teoretisk och ideologisk plattform som ligger till grund för resonemangen. Varför återkommer detta starkt manskritiska perspektiv som blockerar det som skulle kunna blivit en spännande diskussion om vilka möjligheter och påfrestningar som ryms inom det fält vi kallar maskulinitet.

I bilaga 3 ger Thomas Johansson en bakgrund och ett dominerande namn inom teoribildningen är Kimmel (liksom i DEJA och delegationen för jämställdhet i förskolan)

s. 353:

Kimmel (1996/2006) tar sin utgångspunkt i feminism och kvinno- rörelsen och skriver fram en högst självkritisk historia, som betonar mäns ansvar för och delaktighet i samhälleligt förtryck och i det utbredda våldet mot kvinnor, barn och andra män. Han inleder sin bok med att konstatera att amerikanska män inte har någon historia. Det han menar är att även om de flesta böcker har centrerats kring män, saknas det historieskrivningar där man riktar fokus mot mäns erfarenheter av att vara män, ett slags självkritiska analyser av hur det manliga könet bidragit till att utforma en viss typ av historisk utveckling. Kimmel efterlyser med andra ord en kritisk forskning om män och maskulinitet i historien; en forskning som kan lyfta fram mäns ansvar för våldsutövandet, deras problem med att hantera sitt känsloliv, att ta aktivt ansvar för barn och familj och att överhuvud- taget bli delaktiga i att bygga ett mer jämställt och rättvist samhälle.
En sådan genomreflekterad historieskrivning skulle kunna bidra till att dagens män engagerar sig i att skriva fram en annan typ av historia, menar Kimmel.

(…)

Den historia Kimmel skriver är på många sätt parallell med Mosses beskrivning av den stereotypa manligheten, men med en viktig skillnad; Kimmel skriver tydligt in hur amerikanska män genom den moderna historien alltid upplevt sig vara hotade av andra män, men kanske speciellt av feminister och av att leva med en känsla av att vara ständigt ifrågasatta. Kimmel skriver fram en historia där den självkonstruerade amerikanska manligheten – som är uppbyggd kring faktorer som rationalitet, styrka, karaktär, individualism och våldsutövande – ständigt upplever sig vara i kris. Denna manlig- hetens kris accentueras vid vissa historiska tidpunkter, som till exempel vid övergången till industrisamhället, och detta leder till att män på olika sätt ytterligare överdriver sin maskulinitet och befäster sin maktposition i samhället.

Utifrån det här amerikanska perspektivet är det lättare att förstå varför utredarna väljer en entydig demonisering.

Men det blir också svårt att begripa vad män skulle tillföra svensk förskola.

IMG_2006

Från tysk rekryteringskampanj.

Nolltolerans mot “skojbråk” i skolan?

Maskulinitetsutredningen utstrålar en självbelåten godhet som gör mig lite trött. På sju ställen trumpetar man ut vikten av nolltolerans mot skojbråk i skolan och menar nog att det är en framkomlig väg i kampen mot mobbning och trakasserier.

Länk

Jag tror inte på den här formen av värdegrundsarbete. Kuddkrig, snöbollskrig, monopolspel och brottningsmatcher – jag tror det är viktigare att de vuxna försöker förstå vilken funktion de här lekarna har för barnen än att förbjuda dem.

När Ingemar Gens beskrev den gamla knuffleken “Herren på täppan” som en form av inträning i aggressiv maskulinitet var vi många som trodde han skojade. Nu återkommer tanken förpackad som utredning och med vag vetenskaplig överbyggnad.

Skräcken för hierarkier och rangordningar leder till en form av harmoniserad låtsasvärld. Jag misstänker att mätandet och tävlandet tar sig andra och farligare om vi förbjuder det.

IMG_2008

Bilden är från den irländska gruppen Men in childcares hemsida.

Däremot skulle jag kunna tänka mig en dag utan “skojbråk” på nätet. Oj – vad tyst det blev.

Maskulinitetsutredningen om män till förskolan

http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/39/45/9a43c7a5.pdf

Sidan 123:

5.3.2 Behovet av att rekrytera fler män till förskolan
Att öka andelen män i kvinnodominerade arbetssektorer som skola, vård och omsorg har varit jämställdhetspolitiskt prioriterat under lång tid. Utvecklingen har dock gått långsamt. Medan andelen män i vården ökat har andelen män i förskola legat på 3–4 procent.18 Frågan om det är önskvärt i sig att öka andelen män har samtidigt inte varit given i svensk skolpolitik. I Delegationens för jämställdhet i förskolan betänkande19 betonades att frågan om genusmedvetenhet hos personalen i förskolan skulle premieras snarare än att insatser skulle göras för att öka andelen manlig personal. Vi anser dock att dessa frågor inte ska ställas i motsatsförhållande, något som också bekräftas i forskning om män och förskola.20
Män i förskolan möter på många sätt andra förväntningar än kvinnor, förväntningar som både kan vara positiva och negativa. Överhuvudtaget framstår det missriktat att frågan om män i förskola omgärdas av tveksamhet. Det har tidigare, särskilt under 1990-talet, funnits en utbredd diskussion om att män behövdes som personal i förskola och skola för att representera manliga förebilder eller identiteter främst för pojkar att identifiera sig med. Denna diskussion är mer frånvarande idag. I stället framstår det idag som en generell jämställdhetsåtgärd att öka möjligheterna för män att arbeta inom skolan. Dessutom som något som stärker kopplingen mellan män och omsorg på ett samhälleligt plan och i barnens uppväxtmiljö.21
Behovet av att stärka insatserna för att öka andelen män i omsorgs- yrken generellt och särskilt vad gäller förskolan har uppmärksammats politiskt på senare tid. Skolverket har, på regeringens uppdrag, gjort en kartläggning och analys av insatser för att öka andelen män i förskola. I Skolverkets rapport22 betonas vikten av långsiktighet och synlighet vad gäller frågor om män i förskola. Insatser behöver ha långsiktiga mål, uppföljning och synliggöras mer inom utbildningsväsendet.
Rapporten tar även fasta på utvecklingen i Norge. Där har frågan om att öka andelen män i förskolan getts stor politisk upp- märksamhet. Samordnade satsningar har bedrivits långsiktigt och utifrån en konkret politisk målsättning att 20 procent av de som arbetar inom förskolan ska vara män.23
Något som framstår som effektivt och som präglat arbetet i Norge är inrättandet av nationellt kunskapscentrum som arbetar med frågor om män och jämställdhet, bl.a. män i förskola.24
Skolverket har även getts tilläggsdirektiv att arbeta för att öka andelen män i förskolan och kommer att arrangera konferenser om frågan. Utmaningen att öka andelen män i förskolan kommer att behöva förhålla sig till flera frågor; det handlar om att få fler män att söka utbildning med förskole-inriktning, genomföra utbildningen och stanna i yrket. Idag finns nätverk för män inom förskola samt för högskolepersonal som arbetar med frågor om män i förskole- utbildning. Erfarenheterna från dessa nätverk och aktörer är viktiga att uppmärksamma i Skolverkets kommande arbete.25 Det finns även stor kunskap inom nordisk genusforskning om män i skola och omsorgs- yrken som ger en god grund för kommande åtgärder.26

IMG_2068

Bild från tysk rekryteringskampanj

Maskulinitetsutredningen

Det ska bli spännande att läsa. I värsta fall onödigt spännande.

Men det är en fin bild på omslaget.