Category Archives: Värdegrund
Att baxa upp en fråga på dagordningen
Tack Fredric Gieth och Christian Eidevald för bra samarbete!

Det är något visst med papperstidningar
jag väntar fortfarande på att nyheten ska uppmärksammas i övriga medier och högskolevärlden.
Riskerar Borås att sexualisera barndomen?
Många är oroliga över att det är så svårt att skydda barn mot kränkningar och övergrepp på förskolan. Jag försöker förstå hur Borås stad argumenterar när de förbjuder alla förskollärarstudenter att ”deltaga vid blöjbyten och toalettbesök” under sin utbildning. Problemet är att dessa regler riskerar att motverka sitt syfte.
I skollagen beskrivs ansvarsförhållandena inom förskolan. Förskolechefen har det övergripande driftsansvaret och handledaren ansvarar för att studenten får arbetsuppgifter som gör det möjligt att uppnå kursens mål. Tanken är naturligtvis att studenten under utbildningen ska skolas in i allt större självständighet i förhållande till de arbetsuppgifter som förekommer. Kommunen bör inte gå in och detaljreglera verksamheten – det är ett hot mot utbildningens kvalitet.
Stadsdelschef Bo Drysén i Norra Borås menar i Studio Ett att det handlar om barnets integritet och att det är viktigt att vara särskilt försiktig vid de här ”intima situationerna”. Det låter rimligt och de flesta av oss känner stor förståelse inför tanken på att vilja vara i fred vid toalettbesök. Problemet är att vi använder ett utpräglat vuxenperspektiv och projicerar våra egna skam- och skuldkänslor på barnets värld. För en ettåring är det inte konstigt att få sin blöja bytt, det är en handling som är lika vardaglig som att bli påklädd, äta och vila.
En ettåring bör förhoppningsvis inte känna skam och skuld över sina könsdelar. De här konventionerna om när och var nakenhet är olämplig kommer barnet tids nog att förstå. Jag menar att all interaktion med barn är känslig och vi i varje situation måste ha stor respekt för barns integritet. Därför är omsorgsetiken ett centralt inslag i förskollärarutbildningen
Om vi ska använda ett striktare barnperspektiv kan det hända att vi hamnar i freudianska teorier om barns komplicerade förhållande till att skiljas från sin avföring – men jag tror inte att de styrande i Borås är intresserade av sådana djupsinnigheter. Tyvärr drabbas kommunen av moralpanik och famlar efter regelboken. Risken finns att de här åtgärderna sprider sig över landet och trots Dryséns deklamationer om att det gäller alla är det inte svårt att förstå vilken grupp som representerar hotbilden i Borås.
Även om tanken är god och avsikten att skydda pedagoger från misstankar lyser misstänksamheten mot män igenom. I stället för stöd och dialog får vi regler. Låt mig vara tydlig här. Omsorg är grundläggande för barns utveckling och att byta blöja kan för den oinvigde framstå som en teknisk procedur. Den erfarne förskolläraren förstår att det är i dessa samspelssituationer som den verkliga yrkesskickligheten blir synlig. Här läggs grunden för en relation – här skapar vi förutsättningar för dialog och tillit. Om studenterna ska gå en utbildning under 3,5 år utan att få gå in på toaletten riskerar vi att skapa en konstig bild av yrket.
Och en mycket underlig bild av vad som händer på toaletter.
(Författaren som treåring – mycket privat bild)
Till minnet av Spock
Bör högskollärare kritisera kommuners lönepolitik?
Jag läser kollegornas debattinlägg om socialtjänsten med blandade känslor.
Yttrandefrihet är viktigt och den kritiska dimensionen central, men jag är osäker på den här alliansen mellan fackrepresentanter och högskolelärarna. Jag tror att vi statligt anställda ska vara försiktiga med hur vi beskriver kommunen. Eller är jag skadad av vår (lärarutbildningens) tradition av gott samarbete med huvudmännen?
Det här behöver jag tänka vidare om.
Livet är fullt av överraskningar
Vad är lek?
Den oskyldiga frågan är helt grundläggande för att förstå barns utveckling. Ibland anar jag komplexiteten.
Att konstruera bilden av sig själv som ambitiös
Inte någonstans i läroplanen står det att det är ett mål att elever ska bli lydiga och anpassliga, ändå visar alltför mycket forskning att det i stor utsträckning blir resultatet.
”Det är lätt att manipulera hela skolsystemet. Många märker det. Om man bara lär sig hur man ska sköta sig och hur man ska göra. (…) Jag har lätt att avkoda spelet, liksom. Så jag har bra betyg, men jag vet inte om jag tycker att jag lyckats så bra i skolan. Vet inte om jag kan så mycket egentligen. ”
Den som talar är en kvinnlig elev i en klassrumsstudie av forskarna Lisa Asp-Onsjö och Ann-Sofie Holm, omskriven i antologin Att lyckas i skolan. Hon är inte ensam. Vardagen i klasserna som de båda forskarna studerat styrs av prestationer, prov, bedömningar och tester och de visar hur eleverna resignerat inför sakernas tillstånd och i hög utsträckning väljer att anpassa sig, eftersom de vill få goda resultat. Forskarna talar om ”fabricering”: eleverna försöker framställa sig själva som arbetsamma, ambitiösa och smarta och uppmuntras i det av lärarna. Asp-Onsjö och Holm citerar forskarna Busher och Cremin som menar att ”elever har lärt sig att vara delaktiga i en produktionsprocess där de själva blir producerade och kontrollerade, snarare än att uppmuntras att vara kreativa, samarbetande medborgare och producenter.”
En del menar att det handlar om manligt/kvinnligt. Jag skulle hellre vilja tala om självrespekt.
Tack Katharina för tipset!
Förskola som arbetsmarknadspolitik
Barnomsorg är skrämmande dyrt i England. Här korsas utbildnings- , familje- och arbetsmarknadspolitik.



