Kanske är det ofint att föra frågan på tal just idag?



 Jag delar inte Wolodarskis analys av datorspelens betydelse.

Men är glad att diskussionen lever och att begreppet ANTIPLUGGKULTUR inte nämns.

Hittade den här intervjun från en annan tid. Oron för pojkarna är ingen ny fråga.

Ibland tror jag att retoriken om “det kompetenta barnet” är ett missförstånd



Tanken på att barns förmåga att ständigt välja fritt har ökat  behöver inte vara ett tecken på kompetens. Jag återkommer till den här bilden.



Och det här radioprogrammet:

Vetenskapsradion den 26/1

Jag gillar inte statistik som bygger på anmälningar

Begreppet kränkning är svårt och jag är osäker på värdet av den här statistiken. Vem som helst kan anmäla vem som helst för vad som helst – och sedan är processerna igång. Ofta med förödande konsekvenser för den anmälde.

Men om nu de här siffrorna betyder något kanske det är intressant att 80% av de påstådda kränkningarna drabbade pojkar.

Länk till Sydsvenskan.



#afkrektor15

Länk

Sveriges position…



Om bilden – Vetenskapsradion



Är det något fel på pojkarna?

Jag möter ofta åsikten att barnets kön inte är intressant. Sedan läser jag om könsfördelningen bland de barn som personalen anser borde få särskilt stöd (pojkarna är kraftigt överrepresenterade).

Länk

Är det något fel på pojkar i största allmänhet – eller är det förskolans verksamhet som inte lyckas möta dem?



Fast det här visste vi väl om? Jag undrar om det finns en s.k. “Antipluggkultur” även i förskolan?