Puffbyxornas återkomst 2

I ett annat sammanhang ställde jag frågan: Varför behövs män i skolan?

Reaktionerna har varit skiftande. Någon menar att själva frågan är insinuant och kränkande. Ett förbjudet ämne i ett modernt samhälle.

Andra anser att det är essentialistiskt och biologistiskt att tillskriva männen en särskild kvalitet som skolan skulle lida brist på. Genus är en social konstruktion och blotta tanken på koppling mellan kön och egenskaper en illusion.

Ytterligare en grupp menar att det nog är männen som behöver skolan och förskolan för att kunna utveckla sin fulla mänsklighet.

En ganska högljudd hop tycker att det handlar om rättigheter och att inga ansträngningar får lämnas oprövade förrän vi uppnått det heliga 50/50-målet.

En tystlåten skara mumlar att skolan klarar sig nog ganska bra utan de där männen som kommer in och tar plats genom könsmakt.

Några tycks se jämställdhet som en arbetsmiljöfråga och pekar på det förbättrade psykosociala arbetsklimatet.

Många sätter tilltro till att dessa manliga lärare ska vara förebilder för unga pojkar som växer upp utan närvarande fäder. En sorts kompensatorisk fadersfigur som det goda samhället tillhandahåller.

En tradition försöker koppla skillnaderna mellan män och kvinnor till ett evolutionärt perspektiv – nånting om olikhet som faktor för attraktion och fortplantning.

Själv ser jag begränsningar i alla de ovan skisserade perspektiven och inser att den tid närmar sig när jag kommer att avkrävas en egen ståndpunkt. Var står jag i frågan? Förutom att jag gillar puffbyxor?

Puffbyxornas återkomst 1

Jag letar efter en bild som skulle kunna illustrera manlighet utan att bli normativ eller övertydligt provokativ.

Fler puffbyxor finns här

Jag tror att det finns någonting mellan det flärdfulla och det våldsamma som intresserar mig – men mina tankar är fullkomligt oformulerade.

Vem bestämmer vad som är normalt?

kl1

Min vän Kristian Lutz har skrivit en spännande avhandling som heter:

Kategoriseringar av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer

Boken finns att ladda hem från skolporten:

Länk

Jag lyssnar på disputationen och funderar över alla dessa stödåtgärder. Här gäller det att passa in. Hörsalens väggar kryper närmare och snart känns det som om de lutar över mig.

dscf1610

Gränsöverskridande handlingskompetens

GoGroränonsosövoverorsoskokroridodanondode hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos
Etottot övoverorgogroripopanondode sosyfoftote momedod utotbobiloldodnoninongogenon ocochoh fofororsoskoknoninongogenon vovidod MoMalolmomö hohögogsoskokolola äror atottot momedodarorbobetotarore ocochoh sostotudodenontoteror soskoka utotvovecockoklola sosinon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos. DoDetot inonnonebobäror atottot dode i sosinon fofroramomtotidoda voverorkoksosamomhohetot omomsosätottoteror kokunonsoskokapop totilollol hohanondodlolinongog ocochoh hohanondodlolinongog totilollol kokunonsoskokapop. CoCenontotroraloltot foföror kokunonsoskokapopsosbobiloldodnoninongogenon äror atottot foforormoma enon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos sosomom äror gogroränonsosövoverorsoskokroridodanondode ocochoh totaror totilollolvovarora sostotudodenontoterorsos ocochoh momedodarorbobetotaroresos soskokiloldoda bobakokgogrorunondoderor ocochoh erorfofarorenonhohetoteror. Unondoderorvovisosnoninongogenon ocochoh fofororsoskoknoninongogenon soskokalollol utotgogå fofrorånon dodenonnona momånongogfofaloldod ocochoh tota totilollolvovarora vovaroriatotiononenon i lolivovsoserorfofarorenonhohetoteror lolikoksosomom i kokuloltoturorelollol ocochoh sosococialol erorfofarorenonhohetot. VoVåror voverorkoksosamomhohetot soskokalollol utotgogå fofrorånon dode unonikoka foförorutotsosätottotnoninongogaror vovaror ocochoh enon avov vovårora sostotudoderoranondode ocochoh momedodarorbobetotarore hoharor foföror atottot bobidodrora totilollol atottot utotvovecockoklola enon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos sosomom bobasoserorasos popå
erorfofarorenonhohetot, vovetotenonsoskokapoploligog kokunonsoskokapop ocochoh yrorkokesosrorelolevovanonsos.

Malmö högskolas vision

Rövarspråket – översättare

Verklig kunskap bygger på arbete och personlig ansträngning. En bra vison ska bjuda lite motstånd – jag har förbättrat Malmö högskolas vision med hjälp av rövarspråkssajten.

klickbar bild:

hua

Det finns grader i helvetet 3

glassEn driven bloggskribent bör helst  befinna sig i ett lätt koleriskt tillstånd. Eftertänksamhet är ingen merit och ibland förvånas jag över min egen ilska och energi. Men det är en opålitlig kraftkälla och nu försöker jag distansera mig från bilden av mig själv som åsiktsmaskin.

Jag experimenterar med att säga:

– Jag vill inte!
– Jag har ingen aning!
– Jag bryr mig inte!
– Jag orkar inte!

Just idag har kolerikern förvandlats till sangviniker och jag prövar mig fram i lättsinnets värld. Går de två personligheterna  att förena i samma kropp?

Drömmen om harmoni kanske ska få fortsätta att vara en dröm. Antagligen är ilskan en del av mig själv – adrenalin som drog.

Kanske är det rädslan för likgiltigheten som driver mig. Där är det verkliga helvetet.

Jag ska läsa regeringens beslut om förskolelyftet och räknar med att harmonin är ett övergående stadium.

Det finns grader i helvetet 2

Jag läser Skolverkets Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i förskolans läroplan – Delrapport och pendlar mellan hopp och förtvivlan. Det finns formuleringar som antyder att Skolverket inte vill spela med i den pedagogisering av barndomen som regeringen vill driva igenom, men Skolverket är naturligtvis en lydig myndighet

Förändringarna i läroplanen ska syfta till att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och leda till en ambitionshöjning i verksamheterna.

Vad är det för låga ambitioner som åsyftas? Vilka undersökningar har avslöjat dessa brister? Går pedagogerna och slöar?

I uppdraget anges som skäl för detta att förskolans potential att stimulera barns naturliga lust att lära inte har utnyttjats fullt ut.

Jag undrar över begreppet “naturlig lust att lära”? Finns det en “onaturlig lust att lära” som har spelat pedagogerna ett spratt

Förskolan ska i högre utsträckning än i dag ge tidig pedagogisk stimulans för barns språkliga och matematiska utveckling

Varför tror jag att detta innebär styrning mot strukturerad lektionsliknande undervisning? Jag måste återvinna min tro på myndigheternas ord. Fortsättningen antyder att författarna hör min oro och försöker avstyra den.

Samtidigt understryks att grundläggande förskolepedagogiska principer ska ligga fast.Detta innebär att synen på sambandet mellan pedagogik och omsorg ska kvarstå. En hörnsten i förskolans uppdrag är att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i den dagliga verksamheten.

Och nu känns det nästan tryggt.

grader

När HSV skjuter Björklund i foten

Jag har tillsammans med Rasmus och Fredrik från studentkåren skrivit ett debattinlägg i Sydsvenskan om HSV:s rapport Man ska bli lärare

Länk till Sydsvenskan

Det är svåra frågor och lätt att halka fel bland genusteorierna – jag citerar slutklämmen:

Idag vill samhället ha allt större kontroll över vad som sker i klassrummet. Det tidigare flexibla läraryrket tappar i status och attraktion. I ett intressant avsnitt kritiserar rapporten från Högskoleverket lärarutbildningsutredningens förslag om avgränsade studiespår och förkortade utbildningar i skarpa ord:

”För att attrahera män till inriktningarna mot förskola har det också visat sig vara viktigt med möjligheter till en bred ingång. Det har också varit viktigt med samband mellan inriktningen mot förskoleklass och övrig lärarutbildning, för möjlighet till rörlighet och flexibilitet. Som den här studien har diskuterat så attraheras inte männen av kortare utbildningar med liten möjlighet till ämnesfördjupning. (…) Bristen på män skulle därför riskera att bli ännu större på den del av lärarutbildningen där bristen redan är som störst.”

Lärarutbildningsutredningen vill återskapa 60-talets skola och det är lätt att se dess fasta stadie­indelningar som kvinnofällor. Om Jan Björklund vill locka fler män till skolan måste han göra upp med både det likhetsfeministiska perspektivet, som förnekar skillnader mellan män och kvinnor, och de mansklichéer som skisseras i Högskoleverkets rapport. Det första steget är att våga föra en öppen diskussion om varför männen behövs i läraryrket och på vilket sätt fler manliga lärare skulle kunna bidra till att förändra den svenska skolan.

Sydsvenskan har stängt av kommentarsfunktionen – men jag är nyfiken på hur ni tänker!

foten

Blåaktigt 12 – Blåa mockaskor

Mitt första fast jobb som förskollärare var på avdelningen Blåa skor. Namnet var mer en hyllning till Kal Pedal än Elvis Presley.

Blue suede shoes

Jag tycker fortfarande att Blåa skor är ett ganska coolt avdelningsnamn bland alla Nyckelpigor och Blåklockor.

Grannförskolan som var betydligt radikalare än vi (trodde dom) försökte döpa sina avdelningar till Hammaren och Skäran men förvaltningen grep in.

Så min fråga är:
Vilket är det tuffaste namnet på en förskoleavdelning?

el

Äntligen – en viktig rapport

HSV:s rapport om hur män ska lockas till skolans och förskolans värld har kommit.

Man ska bli lärare

Läs den och sprid den!

Jag har varit med i referensgruppen och ser fram emot att diskutera innehållet. Allt är inte glasklart och det finns drag av kompromiss över texten.

rock

Läraren som moraliskt föredöme

Jag trodde att jag hade gjort upp med mina föreställningar om lärares roll som goda föredöme. Jag tänker att dessa förväntningar på att vara ett ideal för ungdomen leder till en underlig självbild och att det är viktigt för blivande lärare att genomskåda skenheligheten hos en yrkeskår som av tradition har velat se sig som lite finare än andra och gärna intagit en uppfostrande roll gentemot barn och föräldrar. Jag menar att det är rimligt att lärare svär och super, men helst inte på skoltid. Kraven på renhet hindrar oss ifrån att mötas. Igår insåg jag att min åsikt är ganska ytlig och att jag är fångad i normativitet.

Lärarutbildningen i Malmö är byggd med transparens som ideal och många av undervisningssalarna har fönster som gör att passerande kan se rakt in. I en av salarna har Spelberoendes förening någon form av presentation och jag känner oron gripa tag i mig – jag vill inte se mina kolleger i någon form av väckelsemöte där de bekänner sitt beroende under AA-liknande former.

När jag passerar efter en stund ser jag två män, som jag tror är arrangörer, sitta ensamma. Lättad och skamsen över min fördomsfullhet skyndar jag vidare. Jag får träna vidare på min tolerans.

Beroende kanske är den största synden i ett individualistiskt samhälle?