Jämställdhet i lärarutbildningen?

Jag försöker ta mig in i dokumentationen från den konferens som ordnades av DJ och DEJA i December.

  • Här hittar du minnesanteckningar från konferensen.
  • Här hittar du bilderna som professor Inga Wernersson använde.
  • Här hittar du bilderna som Mia Heikkilä använde.
  • Här hittar du bilderna som Thomas Furusten använde.
  • Här hittar du bilderna som Pia Sandvik Wiklund använde.

Från Pia Sandvik Wiklunds PPT lånar jag sammanfattningen av insatserna (gjord av Mia Heikkilä och Anneli Häyrén Weinestål)

  1. •Heterogen bild av jämställdhetsinsatserna på svenska lärosäten
  2. •Lite samverkan mellan lärosätena
  3. •Få jämställdhetsinsatser kan kopplas till de nationella jämställdhetsmålen
  4. •Feministisk teori, genusteori samt kritisk mansforskning saknas generellt som uttalat perspektiv i insatserna
  5. •Insatserna är ofta bristfälligt dokumenterade
  6. •Utbildningsinsatser är den vanligaste åtgärden för att främja jämställdhet
  7. •Långsiktiga insatser för att motverka stereotypa studieval är svåra att hitta
  8. •Redovisade insatser som gäller lärarutbildningen saknas nästan helt

Jag har stora förväntningar på att den nationella konferensen för manliga nätverk på lärarutbildningar den 21/10 ska råda bot på punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 8.

Punkt nummer fyra är mer svårtolkad. Vad är det för specifik feministisk teori, genusteori och kritisk mansforskning som efterfrågas? Hur kritisk måste mansforskningen vara? I min värld är det en självklarhet att all forskning är kritisk. (Finns “kritisk kvinnoforskning”?)

Vilka andra teoribildningar är möjliga att använda för att uppnå målen? Jag saknar ett normkritiskt perspektiv och efterlyser en självkritisk granskning av landets lärarutbildningar som könskodade miljöer.

Rekryteringsarbetet i Linköping kritiseras i en rapport (Heikkilä & Häyrén Weinestål) för att vara präglat av särartstänkande:

  • Män har ett särskilt bidrag att ge till skolan – Vilket är det?
  • Kan få inverkan som indirekt skuldbeläggande på kvinnorna i skolan (se bl.a. Gannerud, 2001, Lahelma, 2009)
  • Behöver diskuteras! Vad är det männen bidrar med i skolan som kvinnorna saknar?

Den här diskussionen ser jag fram emot. I vilken form är den tänkt att föras? Vilka initiativ har tagits? Vilka risker tar de som utmanar den rådande likhetsfeministiska diskursen?

Jan Björklund tycks hysa stora förhoppningar på männen som ordningsskapare och prestationshöjare hos pojkarna. Delar delegationen dessa tankar?

Jag kommer aldrig fram

Vi diskuterar barnvisor och jag återvänder med en dåres envishet till Lennart Hellsings produktion. Kanske beror det på att vi sjöng de här sångerna när jag gick i lågstadiet, men jag vill gärna tro att det handlar om absolut kvalitet.

Jag funderar över varför  just de här låtarna i stort sett har försvunnit från skolans repertoar och var all överpedagogisk musik kommer ifrån? Vem ersatte den absurda humorn med sockersöt sentimentalitet? Var det teve som gjorde att Pippi och Emil konkurrerade ut Hellsings visor? Hur kan det då komma sig att Alice Tegnér lever kvar i välmåga?

Mitt aningen paranoida svar är att Hellsings anarkistiska nonsens inte passar in i den idylliska och tillrättalagda bild av barndomen som reproduceras i svensk skola och förskola.  Nio av de tio populäraste sångerna handlar, enligt en omröstning som barnradion gjort, om söta djur. Jag vägrar tro att barnen nöjer sig med denna torftiga sångskatt. Förstår kvinnliga pedagoger Lennart Hellsing? (Är frågan sexistisk?)

Sången om trädgårdsmaskeraden minns jag som en aning skrämmande. Tanken på att a-l-d-r-i-g komma fram är fortfarande ganska omskakande. Jag minns att jag tyckte att “aldrig” var väldigt länge.

Trädgårdsmaskerad - förstora

Förstora

Från den omistliga sångboken Våra visor som verkligen borde ges ut i ny upplaga och delas ut av MacDonalds!

Gymnasieval och konserverad gröt

När jag lämnar min arbetsplats är ljusgården fylld av färgglada affischer och i hörsalen spelar Idol-Calle Walkin in memphis inför förväntansfulla ungdomar. Det är Thoréns gymnasium (absolut ingen länk!) som använder en del av sin reklambudget på 400.000 för att locka framtida elever.
Länk
Jag känner mig gammal och gnällig. Nu räcker det inte med gratispennor och T-shirt. Dagens ungdomar frestas med bärbara datorer. I stället för kvotering kanske det vore läge att dela ut Ferraribilar till dem som söker tekniska linjer? Se där en lösning på samhällets problem!

I samma tidning (länk) läser jag också i en spaning av Emma Leijnse om vad skolan belastar budgeten med  i olika kommuner. Dessutom finns ett nytt sätt att mäta effektivitet:
– Vad kostar varje betygspoäng per elev?

Jag tänker att denna företagsekonomiska modell är ganska riskabel. Betyg som avkastning på insatt kapital? Okej – jag behöver nog bara vänja mig vid den krassa tanken på att barn är investeringsobjekt med hög eller låg lönsamhetsgrad.

Ge mig hopp Joanna

Jag törstar efter goda nyheter inom området jämställdhet. När vi diskuterar rekrytering av män till läraryrket slutar ofta samtalen i en uppgiven suck om samhällets strukturer. Ingenting kommer att förändras förrän männen börjar ta ut sina föräldradagar och vara delaktiga i barnens tidiga uppväxt. Den politiska vägen verkar svårframkomlig och obehaglig i sitt förmynderi.

Därför klamrar jag mig fast vid de positiva strimmor som finns i DN:s redovisning över föräldraledighetsstatistik
Länk

– Männens uttag har framför allt ökat när det gäller de yngre barnen, de som inte fyllt två år, säger Niklas Löfgren, försäkringsutvecklare på Försäkringskassans huvudkontor.

År 2000 tog papporna i genomsnitt ut 24 dagar med föräldrapenning. Sedan har det ökat sakta och stadigt och slutade förra året på 34 dagar, enligt Försäkringskassans nya statistik.

Om apartheid kunde förändras borde det även vara möjligt att rasera den könsuppdelade synen på vem som tar hand om barnen.

  • ”Vem vill inte vara med sina barn?”
  • Lycka är att hitta en gunga
  • Fagott!

    Mina vänner anklagar mig ibland för att tänja på spelregler. Jag förstår inte vad de menar och hävdar bestämt att livet är en serie förhandlingar och överenskommelser.

    Ändå undrar jag varför Youtube föreslår att just jag ska se sketchen Abstrakt poker?

    Missa inte en fnissande Cornelis i snickarbyxor.

    Malmö – Skenet bedrar!

    Min mamma älskar teveserien Skenet bedrar och jag kan bara hålla med. Om humor är att se pompösa personer kämpa för att hålla skenet uppe – ja då blir det inte roligare än så här! Kolla persongalleriet på wikipedia för en grundkurs. (länk)

    Mitt förhållande till Malmö är problematiskt. Ibland ser jag bara den uppblåsta småstaden som är besatt av att försöka imponera på omvärlden (Hyacinth), men även de andra karaktärerna är möjliga att identifiera. Just nu tycker jag nog bäst om Onslow. Där klappar ett gott hjärta.

    Ibland tänker jag att Malmö högskola är grannen Emmet.

    Öar i strömmen

    Ingenting mellan oss och vi litar på varandra. Hur kan vi gå vilse?

    Feist – Islands In The Stream

    texten

    Ensamma tillsammans – eller uppslukade av varandra?

    Feist och Constantines blåser liv i det gamla slagnumret samtidigt som de tillför de en gnutta tveksamhet.

    Jag har alltid tänkt att öar är en bild för ensamhet. No man is an island har jag tolkat som att vi måste l-ä-r-a oss att lita på varandra. Det kan vara en tillfällighet att meditationen av Donne avslutas med orden For whom the bell tolls.

    Hemingway lämnade 232 opublicerade verk efter sig när han dog. Islands in the stream var det första som publicerades. Länk

    Båtar på redden utanför Goa

    Spotify premium är fortfarande en lysande investering. Reklamfritt och märkbart bättre upplösning.

    Till vildingarnas försvar

    Det fanns böcker som barnen inte kunde höra sig mätta på. De älskade historien om den olydige pojken som fick gå och lägga sig utan kvällsmat och jag njuter fortfarande av att läsa den fantastiska berättelsen. Livet bland vildingarna är hårt och spännande. Slutet är tryggt och mystiskt.

    Tanken på att se den nya storfilmen skrämmer och lockar mig. Boken är sparsmakad, men trailern antyder att de inte har sparat på effekterna.

    Länk

    “Och soppan var fortfarande varm”

    Uppdatering