Skriv inte om äldre släktingar som har låtit sig luras av reklamkampanjen från det stora mobiloperatören Tre. De vill att du ska ersätta din fasta telefon. Jack är bra! PUK-koder och pinkoder är inte bra. Drivrutinsuppdateringar är särskilt dåliga.
Skriv inte om äldre släktingar som har låtit sig luras av samma bolag att köpa en dator. Internet är inte en mänsklig rättighet och varje gång programledaren påstår att ” Ni kan gå in på vår hemsida och få mer information” upplevs det kanske en förolämpning av en äldre generation. Detta utnyttjar skrupelfria försäljare hämningslöst.
Jag är inte lat – men önskar att försäljaren hade individuellt supportansvar och direktnummer hem.
En klassisk del av varje malmöbarns skolgång är skåneresan som vanligtvis görs i årskurs tre. Ett av barnen från förorten undrar varför just Ali har så många och stora stenar. Det är orättvist mot Muhammed.
Christer och jag var på samma seminarium med Roger Klinth. Mitt kritiska bloggjag är på semester (kanske beroende på att jag håller med Roger i allt väsentligt) Därför hänvisar jag till Christermagister och diskussionen om Kön och utbildningsframgång.
Jag vaknar till en bekymrad Jan Björklund på radion. Det är förslaget om ny kursplan för religionsämnet som stör utbildningsministerns nattsömn (jag hittar på!).
Tanken på att svenska barn i framtiden inte skall veta varför vi firar jul kanske kan verka skrämmande – men utifrån min erfarenhet som mentor i en borgerligt styrd kranskommun till Malmö kan jag lugna ministern:
– Det är ingen fara! Traditionen att beskriva Jesus liv är starkt förankrad och jag har sett v-ä-l-d-i-g-t många faktaspäckade lektioner om de bibliska berättelserna.
Lärarutbildningsutredningen föreslår fyra skilda lärarexamina. Det betyder att fyra nya examensordningar (eller examensbeskrivningar som det nu kallas) måste skrivas fram innan kursplanearbetet kan sättas igång.
Det är ett viktigt arbete och här utövas kanske den verkliga makten över hur propositionen ska påverka landets lärarutbildningar. Gruppen verkar vara sammansatt av erfarna skolmänniskor och de flesta namnen är kompetenta och välbekanta i högskolevärlden (säger i alla fall min biträdande områdeschef)
Dock undrar jag över vem som bevakar förskoleperspektivet? Om vi ska arbeta med en särskild förskollärarexamen borde det finnas personer med tydlig förankring i förskolans tradition.
Jag letar på regeringens hemsida, men hittar inte namnen på gruppmedlemmarna. Man kan inte få allt.
Det finns ett förslag om att göra historieundervisningen mer nutidsanknuten och relevant när det gäller att skapa förståelse för dagens samhälle. En kursplaneöversyn är aktuell och min kollega Per Eliasson är delaktig. Länk
Medeltidens och den tidigmoderna erans politiska, ekonomiska och sociala historia är minst lika väsentlig att studera, förutsatt att vi verkligen har pretentioner på att förstå nutidens samhälle. En medborgare i Sverige bör känna till hur och när riket växte fram, varför vi har kungar och drottningar, varför kulturlandskapet präglas av sockenkyrkor, varför nationsgränserna ser ut som de gör, och så vidare. Att servera allt detta som ett fait accompli till elever vars undervisning i historia begränsas till redogörelser för industrialiseringen, imperialismen och 1900-talet, samt till flummiga och relativistiska diskussioner om historiebruk, är lika vansinnigt som att ersätta undervisningen i matematik, teknik och biologi med ett par telefonnummer till supporttjänster och ägna resten av timmarna till att diskutera den övergripande synen på siffror, maskiner, människor och djur.
Jag kanske borde ha en åsikt i frågan men just nu känner jag mig en aning vilsen. Hur är det poliserna säger i USA:
– You´ve got the right to remain silent, but everything you say can, and will be used against you!
I en annan tråd diskuterar Plura och jag förslaget (?) om antagningsprov för blivande lärare. Propositionen om ny lärarutbildning är en aning svävande och jag ser både praktiska (tidpunkten?) och etiska (vad är det vi mäter?) problem.
Samtidigt är det viktigt att diskutera andra former av urval än betyg och vi är överens om att det är en central kompetens att kunna fånga barns intresse. Jag kallar det “berättande kompetens” och menar att det bör vara ett centralt moment under lärarutbildningen och något som kan utvecklas i takt med ämneskunskaper och andra undervisningsfärdigheter. Det hade känts bra om Björklund & co hade lyft fram detta i den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan. Där trängs allehanda andra moderiktiga företeelser som lobbygrupper har lyckats skapa opinion för.
Annars ser jag fram emot slingrande köer av ambitiösa ungdomar som deltar i direktsända auditions som skulle öppna portarna till himmelriket – lärarutbildningen. Det är möjligt att sådana här tester genererar status, men jag är inte övertygad.
Berättande är inte bara teknik. Det handlar också om att ha någonting att berätta och redskap för detta.
Jag kommer till ett kallt hus och låter Spotify spela upp fem versioner av Trubbel, den vackraste berättelse jag vet.
Olle Adolphson – Trubbel – urfadern och originalinspelningen! Versionen är bedövande nykter och nästan glättig. Det som händer sker hos mottagaren. Trubadurens smärta låter Adophson oss bara ana.
Monica Zetterlund – Trubbel – ett välarrangerat mästerverk som jag är hjälplöst förälskad. Fast det gäller Zetterlunds samlade produktion och frågan är om hon tillför berättelsen något?
Håkan Hellström – Trubbel – grabben gör en valpig version och lycka på något underligt sätt skapa en trovärdighet ändå. Nervositeten gör oss delaktiga i berättelsen.
Jag sitter på en flygplats i Finland och försöker ta in detaljerna i propositionen (Länk). Det är en ganska overklig situation och jag famlar i texten. Ojdå – blev fritidspedagogutbildningen bara treårig? Hur gick det till?
Genusfrågan lyfts i 7.7 och nu är det tydligen en viktig fråga att utjämna könsbalansen inom förskola och skola. Förhoppningsvis lyckas utbildningsministern förmedla detta allvar till de delegationer (DJ och DEJA) som har intagit en mycket svävande hållning till åtgärder.
Regeringen anser att det är viktigt att universitet och högskolor och skolor arbetar aktivt med att öka rekryteringen av män till lärar- och förskollärarutbildningen och också med att minska avhoppen från dessa utbildningar där det är en betydligt större andel män än kvinnor som inte fullföljer utbildningen. Några ytterligare exempel på åtgärder som lärosätena kan genomföra är insatser där man aktivt arbetar för attitydförändringar med informationsinsatser för t.ex. studie- och yrkesvägledare i grundskola och gymnasieskola, samt med behörighetsgivande och studieförberedande utbildningar i regi av lärosätena, nätverk och mentorer.
Jag är i Vasa för att kontrollera sanningshalten i Göran Skyttes lätt bombastiska påstående (Svd) :
Denna vecka har jag talat på ett antal platser i det som på korrekt finlandssvenska heter ”svenska Österbotten i Finland”. En av orterna heter Korsnäs. Enligt uppgift är detta den mest svenskspråkiga kommunen i världen. Men det – förlåt ordvalet – skiter vi rikssvenskar i.
Apropå språkbruk och ordval. Här talar man ett unikt svenskt språk. Det är utan tvivel ett av världens vackraste språk – de sjunger när de talar.
Uttalandet får stor uppmärksamhet i lokalpressen och många gläds över att den ledande språkauktoriteten Skytte uppmärksammar bygdens tungomål.
Tyvärr är Skyttes lovprisning av Österbotten en ursäkt för att leverera politiska efterslängar mot det Sverige han tycks vara allt mer främmande inför
Hos oss verkar få bry sig om svenska språket. Språkvård betraktas på sina håll som en hobby för kufar, och för övrigt finns det en opinion som anser att det är ”exkluderande” att kräva att den som vill bli medborgare i Sverige skall lära sig några ord svenska.
Retoriken är som vanligt slarvig och riktar sig mot anonyma grupper som hotar Skyttes världsbild.
Jag missade debatten om barnskötaren Mats Mügges profilbild på Facebook. Många kloka åsikter vädrades hos Christer (länk) och en del principiella positioner klarlades.
På pappret har vi värdegrund, åsiktsfrihet och yttrandefrihet – i realiteten opererar förskolorna på en marknad och kunden bestämmer vilka regler som gäller.
Jag har ett kluvet förhållande till vänsterns ikoner och blir ganska illa berörd av öststatsnostalgi och diktaturromantik. De här tröjorna kanske också är “ironiska”.
Christer och jag var på samma
Tysta tankar 