Mikael Stigendal från Malmö högskola är inkallad i den krisgrupp som ska rädda dansk skola.
– Se inte elever som objekt för ett förutbestämt lärande. De unga är faktiskt självständigt tänkande subjekt, säger han.
Man borde kanske emigrera.
Mikael Stigendal från Malmö högskola är inkallad i den krisgrupp som ska rädda dansk skola.
– Se inte elever som objekt för ett förutbestämt lärande. De unga är faktiskt självständigt tänkande subjekt, säger han.
Man borde kanske emigrera.
Medan landets lärarkår slår knut på sig själv för att hitta undervisningsformer som fungerar i brokiga elevgrupper tolkar utbildningsministern resultaten på sitt eget högst personliga och intellektuellt lättsinniga sätt:
Kanske passar inte en pedagogik med mycket enskilda studier, grupparbeten och projekt för majoriteten av pojkarna. Jag skulle därför vilja se mer katederundervisning där läraren är mer närvarande i klassrummet. DN
Den massiva serien om pojkar och flickors olika sätt att närma sig utbildningssystemet tuffar vidare och många spännande tankar möts. DEJA:s ordförande är bekymrad över det orättvisa i att Harry Potter räddar världen trots att det är Hermione som pluggar mest.
Kvotering inom superhjältarnas värld kanske är lösningen – men inte på skolans problem.
Anne-Marie slår till med rad tänkvärdheter på lördagsmorgonen och jag väljer till favorit:
“Om man tänker uppfostran, tror man sig själv om något stort”
Själva tanken på en skola utan uppfostran är skrämmande och samtidigt försöker många pedagoger avgränsa sig från den aspekten genom att säga:
– Det är föräldrarnas sak!
Det är ett ord som tar sig rätt och jag behöver fundera vidare på vad vi menar.
“I begynnelsen var uppfostran?”
Jag försöker smälta intrycken från alla genusföreläsningar. Det finns en hel del perspektiv som är svåra att förena:
Dahlerup problematiserar begreppet “dominans” och menar att vi enbart bör använda det för utbildningar där obalansen är större än 90/10. Jag tänker att det är ett ganska generöst mått, men att både förskollärare och lågstadielärare antagligen kommer att ligga kvar på samma magiska 5% som de senaste 30 åren. Kanske är toleransen för obalans en aning större när det gäller yrken där kvinnorna håller på att ta över?
Prognosen om hur könssammansättningen kommer att se ut 2030 är intressant:
Samtliga utbildningar där kvinnoandelen ökar mellan 1990–2030
| 1990 | 2007 | 2030 | |
|---|---|---|---|
|
Agronomer, hortonomer
|
29 | 49 | 74 |
|
Apotekare
|
57 | 70 | 76 |
|
Arkitekter
|
31 | 45 | 61 |
|
Civilingenjörer
|
11 | 21 | 26 |
|
Ekonomer
|
31 | 47 | 56 |
|
Grundskollärare, senare år, gymnasielärare
|
55 | 61 | 65 |
|
Grundskollärare, tidigare år
|
80 | 84 | 87 |
|
Högskole- och gymnasieingenjörer
|
8 | 11 | 21 |
|
Journalister
|
51 | 64 | 75 |
|
Jurister
|
31 | 49 | 62 |
|
Konstnärlig utbildning
|
48 | 55 | 58 |
|
Läkare
|
34 | 44 | 52 |
|
Naturvetare
|
31 | 42 | 53 |
|
Poliser
|
12 | 22 | 37 |
|
Samhälls- och beteendevetare
|
46 | 57 | 72 |
|
Skogsvetenskaplig högskoleutbildning
|
7 | 17 | 24 |
|
Socionomer
|
80 | 84 | 88 |
|
Speciallärare, specialpedagoger
|
78 | 86 | 94 |
|
Tandläkare
|
42 | 52 | 68 |
|
Teologer
|
26 | 41 | 53 |
|
Transportutbildning, eftergymnasial
|
6 | 16 | 29 |
|
Veterinärer
|
40 | 64 | 78 |
Idag har jag varit på ytterligare en genuskonferens! Drude Dahlerup beskrev svenska högskolor och universitet som den sista bastionen när det gäller att beskriva sin verksamhet som könsneutral. (Länk till forskningsöversikt) Ur detta perspektiv blir frågan om de manliga studenternas avbrott från en kvinnodominerad lärarutbildning oerhört laddad.
Med referens till Sharon Traweek benämner Egeland akademin som en ”culture of no culture – en kultur utan kultur – där den vetenskapliga verksamheten uppenbarligen är helt oberoende av den störande omvärlden” (s. 55). (Dahlerup, 2010 s.17)
Vi är ju en bild av det goda och rena – en meritokrati!
Skolverket presenterar en text med titeln Diskrimineras pojkar i en feminiserad skola? av en forskare från OECD.
– Sett ur ett mångfaldsperspektiv där vi tror att pojkar och flickor har olika kompetenser som kompletterar varandra, så är det naturligtvis det. Skapas ett läge där ett kön blir underrepresenterat och hamnar i utanförskap så får ju det också sociala konsekvenser. Av rent biologiska skäl vill vi förmodligen också ha ett mixat samhälle, sammanfattar Stephan Vincent-Lancrin och påminner om att det tar lång tid att vända en trend.
Jag tror att det går att hitta andra skäl än “rent biologiska”

Genusräven raskar över isen?
Uppdrag Gransknings reportage om Vellinges flyktingpolitik var lysande. Jag var orolig att de smyginspelade förhandsklippen med Göran Holms uttalanden skulle malas i en timme och fasade för en låtsasdebatt om huruvida detta är en etiskt motiverad journalistisk arbetsform.
I stället fick vi ta del av en nyanserad historielektion om hur Vellinge lyckades dra sig undan den nationella politiken sedan 1986. Genom en kombination av slughet och charm lurade Göran Holm skjortan av Invandrarverket och Anders Westerberg utan att dra skam över bygden.
Tills nu.
Sydsvenskan1, 2, 3, DN
Idag har jag sett en underbar föreställning med våra studenter som spelade för riktiga barn på Mazettihuset. Pjäsen var en nytolkning av en berömd buspojkes äventyr och publikkontakten var stark. När berättaren frågar hur Emil är utbrister ett barn i fyraårsåldern:
– Emil är 19% dum!
Läktaren gungar till under mig och jag tänker att det här mätandet av barn har gått för långt. Jag vågar inte tänka mig hur de individuella utvecklingsplanerna ser ut på den förskolan.
HSV:s chef Anders Flodström är bekymrad över det förslagna sättet att mäta kvalitet.
länk HSV, Svd
Resultat = självständiga arbeten
Ett nytt kvalitetssystem ska införas för att höja kvaliteten på utbildningarna vid universitet och högskolor. Vi vet, efter regeringens presentation av en skiss till det nya kvalitetssystemet, att resultat inte betyder att utbildningarnas kvalitet ska granskas och bedömas. Istället ska systemet granska det man kallar resultat. Med detta menar man hur bra studenterna lyckas med sina självständiga arbeten. Ett resultatmått som motsvarar en mycket begränsad del av utbildningarna och som för många professionsutbildningar, t.ex. vård- och lärarutbildningar, inte alls speglar de professionskunskaper som behövs för att i framtiden verkligen kunna utöva sitt yrke. Utbildningarnas helhet, innehåll, nivå, progression och hur studenterna examineras ska överhuvudtaget inte granskas i det nya systemet.
Spelar det någon roll hur man mäter kvalitet? Vad innebär detta för utbildningarnas innehåll och studentgruppernas sammansättning?
För utbildningarna/lärosätena kommer att gälla att studenternas socioekonomiska bakgrund kommer att spela stor roll för vad som sägs vara kvalitet och därmed för resurstilldelningen till dessa utbildningar. På de utbildningar som rekryterat studenter med högsta betyg blir sannolikt konsekvensen att de självständiga arbetena håller hög nivå utan att man för den skull kan säga att själva utbildningen hållit hög kvalitet. Trots det kommer dessa lärosäten av premieras i det föreslagna resursfördelningssystemet. Sverige överger därmed åsikten att alla akademiska utbildningar ska ge alla studenter möjlighet att utnyttja sin intellektuella och kreativa potential.
Det som förvånar mig mest är att den här diskussionen inte förs i det öppna politiska rummet. Här finns utrymme för en smaskig valdebatt om vilka läkare och lärare vi vill mötas av i framtiden.
Kanske är det sant som Plura säger – att man behöver mikroskop för att upptäcka skillnaden mellan borgerlig och socialdemokratisk utbildningspolitik.
P.S. På den gemensamma TCO-utredarbloggen (se där ett nytt ord!) ger German Bender sin syn på händelserna. Jag är glad att jag är med i Lärarförbundet och därmed också TCO. Frispråkiga tjänstemän är det bästa jag vet.
Uppdatering:
Kritiken utveckals av starka företrädare för högskolorna i dagens Sydsvenska. Kanske är det mer förorättade tjänstemän som förargas över arroganta politiker – men jag ser frön till något som skulle kunna vara en plattform för oppositionens politik?
Isdrottningen skräder inte orden över oppositionens jämställdhetspolitik:
Med vänsterns politik skall kvinnor tillbaka till spisen och skurhinken, hållas kvar i låglöneyrken och samtidigt betala världens högsta skatter. Kvinnor skall enligt vänstern helt enkelt inte ha särskilt mycket pengar att röra sig med.
Hur har Mona Sahlin (S), Maria Wetterstrand (MP), Peter Eriksson (MP) och Lars Ohly (V) mage att kalla sig feminister?
Centern försöker profilera sig som ett småföretagarvänligt parti – dock är det oklart varför just kvinnor behöver de förslagna stödåtgärderna. Männen som vill starta företag betraktas som representanter för könsmaktsordningen och motarbetas. Det luktar kvotering…
Ett förmildrande drag i debattartikeln är att man slipper höra den irriterande rösten.
…men lite roligt är det ändå att Black kobras har slagit sig in i kakbranschen.
DN, Aftonbladet Expressen, Sydsvenskan
Pluras skämt i sitt och Mauro Scoccos matlagningsprogram om att “ordna kokainprovning med fem sorter, höhö” framstår som en aning olustigt i ljuset av de senaste händelserna.
1, 2