Don´t do it!

Posted on April 27, 2010 by Editor

I veckan har jag fått ett antal anonyma inbjudningar till personlighetstest och kurser. De små lapparna visar sig komma ifrån Scientologkyrkan och idag beskriver Sydsvenskan hur de insamlade uppgifterna behandlas.

Länk

Det visar sig vara i stort sätt omöjligt att försvinna från deras register. Även om du är en nyfiken människa och lever enligt devisen “Känn dig själv” är mitt råd entydigt:
– Don´t do it!

Om du har för mycket pengar och absolut vill bli lurad kan du skicka dem till mig direkt.

P.S. Testa http://photofunia.com – kul bildeffekter på nätet!

Om att blogga på arbetstid?

Posted on April 26, 2010 by Editor

Janne ställer en intressant fråga:
Länk i nytt fönster

Går det att blogga i tjänsten om läraryrket utan att reduceras till informatör eller marknadsförare?

Ett ensamt får under ett stort träd

P.S. Testa http://photofunia.com – kul bildeffekter på nätet!

Förskollärarutbildningen – huset som gud inte glömde 2

Posted on April 26, 2010 by Editor

Vi försöker förstå tankarna bakom den nya förskollärarutbildningen, så som de presenteras i propositionen Bäst i klassen. De flesta av oss tycker nog att det är misstänkt likt en väldigt gammal förskollärarutbildning – även om det finns en fernissa av kunskapsromantik som förskjuter fokus från lek och personlighetsutveckling till de mätbara skolförberedande färdigheterna.

Öster om Malmö högskolas högkvarter Tornhuset ligger en liten byggnad som tagit en del stryk under byggnationen av Citytunneln. Nu ska det byggas en parkeringsplats under huset och stadsarkivarien har varit benhård. Huset får inte rivas. Därför har det transporterats 300 meter till andra sidan av Tornhuset.

Jag menar att detta hus är en ytterst sublim symbol för förskollärarutbildningens förhållande till den akademiska världen.

Läs mer om huset här!

Alternativ yrkeskarriär?

Posted on April 26, 2010 by Editor

Varje måndag samma diskreta men påträngande fråga: Har jag månne någon dold talang som skulle vara möjlig att försörja sig på? Jag hittar en länk till världens snabbaste klappare, men är osäker på vilka prissummor det rör sig om i den världen? Kanske ska jag vänta innan jag säger upp mig.

Vilken artist var det som brukade till publiken:
– Hello everybody, do you got the clap? (Har ni gonorré??)

Tack Niklas!

Köp och sälg

Posted on April 25, 2010 by Editor

Frågan om visionernas betydelse tränger sig på. Jag vill jobba inom en lärarutbildning med sammanhållen gemensam idé om skolans uppgift. När jag började på Malmö högskola fanns en romantisk föreställning om “vår modell” och det förekom ideologiska övertoner i debatten. Slagorden om “reflekterande praktiker” fungerade faktiskt och vi var stolta bärare av visionen. Kanske för stolta.

Nu monteras landets lärarutbildningar ner och ersätts ofta av kanslier som hanterar ett köpochsäljsystem mellan institutioner, områden, fakulteter och enheter. I framtiden renodlas marknadstänkandet inom högskolorna och jag är orolig för att de korta kurser som studenter erbjuds inte hålls samman av en pedagogisk grundsyn. Kvalitet kommer att mätas som en formell och teknisk storhet. Andel disputerade och antal publikationer känns inte som trygga parametrar att bygga en komplex verksamhet på. Jag skulle hellre se utbildning som “en resa” än “en tur till stormarknaden”, men det finns olika metaforer för att beskriva högskolans uppgift.

I skogen leder sälgen vårens inmarch. Humlorna surrar och firar att vintern är över. Träden runt om står tysta och kala. Det är viktigt att samlas runt något.

“När jag klär ut mig blir det – sån verklighet”

Posted on April 24, 2010 by Editor

Jag lyssnar på Barnministeriet Dokumentär om Mikaela som gillar att klä sig som japansk seriefigur. Radio är ett suveränt medium och jag kommer personerna nära. Mina luckor i japansk populärkultur är stora och jag blir väldigt nyfiken på den här världen. Emotrappan i Göteborg verkar vara en spännande plats.

Missa inte programmet:
Länk i nytt fönster

Allt tycks handla om att hitta sin stil – det här är jag!

Någonstans finns det en grupp även för sådana som mig. Berättelserna om utanförskap och mobbning är svåra att värja sig mot. Programmet är djupt hoppfullt!

Flum och kunskap

Posted on April 24, 2010 by Editor

Ina Alm gör ett kraftfullt försök att påvisa det ovetenskapliga i regeringens skolpolitik. Den s.k. kunskapsskolan är en retorisk figur som borde förvisas till historiens skräpkammare. Åtminstone tills dess att någon har presenterat en trovärdig definition är begreppet gravt vilseledande. Läs även kommentarerna!

Länk till Skola och samhälle

Det är inte första gången ämnet har behandlats här (länk) och jag känner en trött hjälplöshet över att vi inte når fram till maktens centrum med budskapet. Den lilla rörelsen som arbetar för att ge begreppet “Flum” en positiv laddning har en egen blogg:

http://flumpedagog.wordpress.com/

Vi är några stycken som bär våra FLUMPE-tröjor med stolthet. Ina har förtjänat en med guldtext.

Visselpipeblåsandets villkor

Posted on April 22, 2010 by Editor

Regeringen tillsätter en utredning om att skolpersonal ska bli skyldig att anmäla missförhållanden inom skolan enligt mönster från sjukvårdens Lex Maria

Länk till Utbildningsdepartementet

Skolpersonal är i dag anmälningsskyldig när det gäller barn som far illa, enligt socialtjänstlagen, och i den nya skollagen föreslås att kränkningar av elever måste anmälas. Regeringen har nu tillsatt en utredning, som ska föreslå hur man kan utforma en allmän skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Bland annat ska utredningen klargöra vad som ska räknas som ett missförhållande, vilket kan skilja sig mellan exempelvis förskolan och gymnasieskolan, och hur anmälningsförfarandet ska utformas.

Dessutom ska utredaren föreslå vilka personalkategorier som ska omfattas av anmälningsskyldigheten, till exempel om det även ska gälla lärarstudenter eller vaktmästare. Utredningen behöver också ta ställning till om den som är anmälningsskyldig, men har låtit bli att anmäla, ska kunna drabbas av någon sanktion.

Spännande frågor och jag är nog vagt positiv till att det här utreds. Skyddet för de kritiska rösterna på skolorna behöver förstärkas. I Malmö brukade alla som kände sig illa behandlade hotade med att “ringa till Kvällsposten” som sågs som försvararen av den lilla människans rättigheter.

I framtiden ringer vi till Skolinspektionen. Anonymt?

Vem vill skaka galler?

Antipluggkulturen och Anne-Maries frågor

Posted on April 21, 2010 by Editor

Myten om pojkarnas “antipluggkultur” börjar ifrågasättas. Mina etnologkamrater undrar över hur ett sådant begrepp uppstått? Kan det vara både analysredskap och beskrivande samtidigt?

J. menar att det påminner om det hopplösa begreppet “invandrarkultur” som rymde allt från falafel till hedersmord. Ordet förklarar ingenting men antyder ett vagt samband och låter oss som representerar normen förfasa oss över det vi inte förstår.

Tyvärr blockerar ordet “antipluggkultur” en djupare förståelse av problemet med pojkarnas svaga skolprestationer.

Anne-Marie är extremt frågvis och funderar över den klassiska skolstrategin att sätta snäll flicka vid bråkig pojke.

Länk – äsch jag citerar hela listan! Kommenterar gärna hos A-M. Jag vill inte stjäla hennes diskussion.

– Jo de löste det med att sätta den bråkiga killen med en tyst och snäll flicka, hörde jag någon säga.

Jag måste tänka.

Vad ger det här för signaler?
Hur förstår man sig själv som pojke?
Hur förstår man sig själv som flicka?
Vad lär sig pojken av flickan?
Vad lär sig flickan av pojken?
Vilken norm råder?
Vad händer om den tysta flickan vill säga att hon inte vill vara ett kompensatoriskt stöd för den bråkiga killen?
Vad händer om den bråkiga killen får den beskedliga flickan att bli underbart bråkig och stökig och pratsam?
Vad händer om den tystlåtna flickan börjar viska och skratta med den busige pojken?
Vilken får skulden om båda blir bråkiga och pratiga?
Hur låter det på ett utvecklingssamtal när föräldrarna frågar varför läraren har gjort som läraren har gjort?
Vad händer om pojken som är bråkig har gjort så den tysta flickan inte vill gå till skolan längre?
Vad händer om den bråkige killen inte längre vill gå till skolan?
Varför är pojken bråkig just här och nu?
Varför är flickan tyst just här och nu?
Hur var det igår?
Var det så att flickan var pratig igår?
Var pojken inte bråkig igår?
Var i rummet placeras de två?
Varför placeras de där?
Varför sitter den tysta flickan där hon sitter?
Varför sitter den bråkiga pojken där han sitter?
Var sitter fröken?
Hur mycket påverkar tillrättavisningarna av den bråkige pojken den tystlåtna flickan?
Om den bråkige pojken får många tillrättavisningar är det inte kritik mot den tysta flickan som inte fick ordning på den ”bråkiga” pojken med sitt ”blida” väsen?
Hur löser en manlig lärare samma problem?
Hur löser en kvinnlig lärare samma problem?
Hur ser en manlig lärare på klassrummets dynamik?
Hur ser en kvinnlig lärare på samma dynamik?
Är klassrummet dynamiskt eller dramatiskt? (kunde inte låta bli att leka)
Hur kommer den tystlåtna flickan till tals om hon sitter alldeles intill den pojke som bråkar och pratar mest?
När pratar den tysta flickan?
Har man undersökt när den tysta flickan pratar?
Hur låter den tysta flickan?
Syns den tysta flickan i klassrummet?
Vem får mest uppmärksamhet?
Vad får uppmärksamhet?
Vad är innehållet i uppmärksamheten?
Vad berättar uppmärksamheten för eleverna?
Hur är jag mot dessa elever?
Vad händer om inte pojken lugnar sig intill den lugna flickan, är flickan ansvarig för det då?
Hur känner sig pojken om inte han blir lugnare tillsammans med flickan, känner han sig sämre då?
Varför klarar inte läraren av uppdraget att vara lärare för såväl pojken som flickan?
Varför gör läraren så här?
Vilken teori råder?
Hur kan vi tänka om lärarens roll och kursplanens innehåll?
Hur kan vi tänka kring barnkonventionen och artikel 12?
Hur är det för de andra pojkarna och flickorna?
Vad lär sig de andra pojkarna och flickorna av denna modell – tyst flicka jämte bråkig pojke?
Var i kursplanen finns stödet för åtgärden?
Tycker läraren inte om pojken?
Hur får läraren flickan att vara mer pratig?
Lyssnar läraren till innehållet i det flickan säger?
Lyssnar läraren till innehållet i det pojken säger?
Vem blir tystad oftast i klassrummet?
Hur gör man som elev om man skriker men inte blir lyssnad till?
Hur gör man som elev om man är tyst men har mycket att berätta?
Varför pratar inte flickan?
Tänk om läraren skriver i elevens utvecklingsplan att den tysta flickan ska våga mer i klassrummet?
Är det tysthetsklimatet som är norm?
Vad händer om eleven som bråkar får en annan lärare som har andra teoretiska tankar om vad som händer i klassrummet?
Hur mår flickan och pojken tillsammans då de ska kompensera varandras ”brister”?
Vem pratar med eleverna om vad de har för lösningar?
Finns det några andra sätt att pröva på?
När är en flicka stökig i ett klassrum?
Får flickor stöka och bråka i klassrummet?
Hur är det med den tysta killen, när får han uppmärksamhet?
Får den tysta killen kompensera den bråkiga flickan?
Vem kompenserar vems brister?
Får jag kompensera en annan lärares brister?
Om jag är en kvinnlig stökig lärare får jag sitta intill en lugn och sansad manlig kollega då rektorn har genomgångar?