Anne-Marie sammanfattar diskussionen om diagnoser i skolan.
Länk
Som vanligt – ovanligt klokt!
Anne-Marie sammanfattar diskussionen om diagnoser i skolan.
Länk
Som vanligt – ovanligt klokt!
En hel del uddakavajer har passerat förbi, men den där heltäckande uniformen har jag lyckats undvika. Kanske vårdar jag myten om min egen individualitet och det finns en risk att jag läser in alltför stor betydelse i klädesplagget som politisk vuxensymbol – men utan kostym är jag fortfarande ung.
I alla fall i mina egna ögon.
Tack Morrica för tipset
Jag läser folkpartiets valaffischer och studsar till inför Jan Björklunds storslagna utspel:
“Sverige ska vinna nobelpris”
Tror Fp att det är en tävling?
Tror Fp att länder kan få nobelpris?
Kan någon informera vår leende utbildningsminister om hur det ligger till? Senast vi försökte belöna oss själv genom att ge Harry Martinsson och Eyvind Johnsson priset i litteratur höll det på att gå riktigt illa. Prisets status tog skada och pristagarnas heder hämtade sig aldrig riktigt.
Enskilda personer (inte länder!) gör sig förtjänta. Pristagaren utses av en jury.
Inte ens jag (som gillar att tävla) tror att den här metaforen leder till bättre skolresultat. Det är bara dumt. Fast det kanske är ett vallöfte? När? Vem? Vilket ämne?

Vuxna vet inte särskilt mycket om barns lekar och bilden av den idylliska barndomen hindrar oss från att se vad som händer bakom kulisserna. I dagens Sydsvenska presenteras en bok om barns maktlekar och samtidigt hålls en konferens i ämnet som ordnas av ALMAEuropa.
Några vanliga maktlekar:
Sydsvenskan bjuder på den generösa rubriken “FP vill lära unga att läsa böcker” och blåser därigenom liv i den periodvis avsomnade kanondebatten. Två skräckinjagande topplistor (barnens och lärarnas) presenteras över vilka böcker som skulle kunna ingå och jag värjer mig mot den här formen av ultrapopulism. Inte heller den samlade litteraturvetareliten torde erbjuda ett trovärdigt alternativ
Om vi ska återupprätta läraryrkets status måste det vara en rättighet att efter 4,5 års högskolestudier ha mandat att avgöra vilka böcker det är som barnen behöver för att uppnå målen i ämnet svenska. Det handlar om professionalitet och yrkesstolthet.
Och att möta barnen där de är.
Skolans värdegrund ställer krav på oss. “Allas lika värde” är en väldigt storslagen paroll och de flesta av oss försöker bryta ner det till en vardaglig nivå och mer gripbara regler som till exempel: “Var en god kamrat”.
Idag tänkte jag skriva om mitt förhållande till Malmö FF. Efter några år av lidande ligger vi äntligen högst i tabellen och mitt fotbollsintresse vaknar. Jag inser att jag hör till den föraktliga skaran medgångssupportrar som gärna vill vara med i de framgångsrika stunderna, men inte har tillräcklig uthållighet när motgångarna kommer.
Den 15/9 möter MFF Helsinborg i en tidig seriefinal och vi har biljetter.

Som jag ser det...
Jag har svårt att lyssna på partiledarna. De nickar salvelsefullt åt sina kamrater i de olika blocken.
Programledaren kämpar för att hitta olikheter mellan och inom blocken
Nick.
Nick, nick.
Nick, nick, nick…
Vi diskuterar ofta kunskap och olika definitioner av intelligens eller kompetens. Vad vill vi att barn ska kunna och vad är skolans uppgift?
Ibland blir det väldigt ideologiskt och vi glömmer bort att det till sist är kunskaper som ska användas i något sammanhang. Den evolutionära aspekten (Hej, hej Anders) är att säkra artens överlevnad och då kanske vi måste fundera över vad det är för egenskaper vi tror är möjliga att utveckla.
I Sydsvenskan diskuteras forskning om råkors intelligens och jag blir inspirerad av de här teorierna.
1. Använder hjälpmedel. En råka kommer inte åt mat som flyter på vatten nere i en behållare. Då fyller råkan på med stenar så att vattennivån stiger och den kommer åt maten. Råkan väljer stora stenar så att arbetet går fort.
2. Tillverkar verktyg. De böjer till exempel till en ståltråd så att den kan användas för att fiska upp mat.
3. Luras om det behövs. Om någon ser var de ska gömma mat så låtsas de bara att de gömmer maten där. Och väljer sedan ett annat ställe.
4. Samarbetar. De drar – samtidigt – i ett snöre för att komma åt en belöning. Sedan delar de på belöningen. (Det gör inte schimpanser efter att ha hjälpts åt att komma åt maten, den som får tag på maten behåller den.)
5. Tröstar varandra. Råkor lever i livslånga par och om någon av dem bråkar med en annan råka så kommer deras partner efteråt och ger tröst.
Särskilt punkt fyra tror jag är en stor utmaning i skolans värld.