Varför borde Plura byta kön?

Sydsvenskan delar i sitt söndagsmagasin ut “uppbyggliga julklappar” och jag är lite bekymrad över den här presenten:

Byt kön för en dag

Sångaren och låtskivaren tog det manliga kockegot till nya avklädda nivåer med “Mauros och Pluras kök” där han i nästan varje program blottade sin stinna buk samtidigt som han lagade mat. I höstens kändismys-program “Så mycket bättre” hängde hans T-shirtar och fladdrade på tre kvart över samma mage. Otänkbart om han vore kvinna.

Jag undrar vad som är problemet? Är det verkligen en jämställdhetsfråga eller är det skribentens estetiska sinne som draperas i ideologisk dräkt? Bör sångaren skämmas och i så fall varför? Jag hoppas att många kvinnor och män kan bli inspirerade av Pluras avslappnade hållning till sin kropp och ser fram emot fler program där folk är sig själva. Här någonstans borde jämställdheten börja.

Vad som är “otänkbart” säger nog mer om den som tänker än det tänkta.

I en annan tråd diskuteras antifeminism och jag tänker att det är svårt att vara emot någonting som man inte riktigt vet vad det är? Säg att detta inte är feminism.

Nej – det handlar inte om medkänsla

Anna Larsson skriver en krönika som utvecklar revanschismen som princip för jämställdhetsarbete.

Nej jag tycker inte synd om killarna

Jag känner igen resonemanget och aktar mig numera väldigt noga för att hamna i den gamla striden om “vem det är mest synd om”.

Det handlar om skolans innehåll, organisation och kultur. Idag skapar den orättvisor och gynnar vissa grupper.

Innerst inne vet nog Anna Larsson det.

Jag arbetar inte med jämställdhet på högskolan för att det är synd om killarna som avbryter sina lärarstudier. Just nu handlar det om att försöka förstå varför det inte känner sig välkomna.

Vem leder vem?

Vem leder vem?

 

Assange – den allvarliga sidan av fallet

På twitter läser jag upphetsade inlägg som hyllar anmälarnas mod och integritet. Nu planeras en samordnad aktion där kvinnor (?) träder fram och berättar om tillfällen då de har känt sig tvingade att ha sex, men inte riktigt orkat eller vågat säga nej.

Tydligen har skribenterna goda kontakter på kultursidorna och möjlighet att samordna publicering och rubriksättning (?). Någon bekymrar sig för att detta ska uppfattas som ett ställningstagande i skuldfrågan, men jag anar att det är en marginell oro.

Samtidigt kommer det fram fler graverande detaljer om de båda anmälerskornas agerande. (Länk)

Jag är mycket förvånad att kristna feministiska ”jämställda” kvinnor så kan dyrka en Wikileakshjälte att de gör allt vad de kan för att få honom i säng så fort de får chansen. Och sen, när de kommer underfund med att han inte är lika intresserad av dem som de i honom, går de till polisen och anklagar honom för våldtäkt. Det visar på ett extremt förakt för de kvinnor som är verkliga offer för manligt våld och sexuella övergrepp. Beteendet är oförsvarligt.

(…..)

Om det skulle visa sig att åklagarna kommer fram till att det handlar om falsk tillvitelse så kommer hundratusentals män, som påstår att de flesta anklagelser om våldtäkt är falska, få vatten på sin kvarn. Det kommer tyvärr också att medföra att det blir ännu mycket svårare för verkliga offer att få upprättelse. Det vore en katastrof.

I internationell press framstår det svenska agerandet som mycket märkligt. Här i Sverige följer rapporteringen den vanliga ideologiska mallen: Är du för kvinnors rättigheter så är du emot Assange.

Kan det verkligen vara så enkelt?

“Hur länge brukar andra barn amma egentligen?”

Jag arbetar med en kurs som bland annat behandlar begreppet kommunikation. Reklam erbjuder kraftfulla exempel och ibland är det svårt att beskriva avsikt och effekt av en lyckad kampanj.

Den här filmen lyckas nog provocera de flesta av oss?
Läs mer här

Hur beforskar man kamrateffekten?

Vad händer när de högpresterande eleverna lämnar en skola? Anders Jakobsson 1 beskriver effekterna och anknyter till skolkommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammehs strategier för en bättre skola i Malmö. 2

– Detta kan vara svårt för människor att förstå: det är inte så att högpresterande elever förbättrar sina resultat nämnvärt när de kommer till en grupp där det bara går högpresterande elever, säger Anders Jakobsson.

Går det att locka tillbaka de starka eleverna med mer resurser? I Malmö finns  hopp för det lokala kvalitetsarbetet.



Läraren är inte psykoterapeut

En av mina favoritforskare (jag har så många!) Camilla Löf  gör ett inlägg i den heta frågan om Livskunskap som skolämne.

UNT

När skolor väljer att använda program som är manualiserade och gör anspråk på evidens, det vill säga program som måste följas till punkt och pricka, så begränsas lärares handlingsutrymme.

Vi är några stycken som ser fram emot Camillas avhandling!

Förvirrade pappor och utbrända dagisfröknar

Jag är ingen vän av politisk korrekthet, men är ändå lite undrande över SVT:s julkalender. Länk – se bland annat avsnitt 8

Arvet från Saltkråkan förvaltas väl och vi möter ytterligare en inkompetent pappa. Jag kan inte räkna alla teveserier där männen gestaltas som lallande idioter, men det tycks vara en hemlig överenskommelse i humorns värld. Sunes pappa, Gustav Svensson och Homer Simpson är några exempel. Hur påverkas barnen av de här ideologiska konventionerna? Varför är det roligt?

Jag känner många förskollärare som vakar över sin yrkestitel och vet att de reagerar starkt när andra ord används. (Det fick “Mats” lära sig i Våra vänners liv). Därför är det ganska djärvt av manusförfattarna att låta en busslast “utbrända dagisfröknar” göra entré på värdshuset.

Jag är nog inte lika upprörd som jag borde.

Barns åsikter om sina lärares metoder är viktiga

Här i Sverige ställde Ilmar Reepalu till det med ett ogenomtänkt och forcerat förslag om att barnen skulle sätta betyg på sina lärare. Reaktionerna var starka och nödvändiga. Det luktade populism lång väg.

I USA tycks det finnas mer substans i försöken att hitta ett samband mellan metoder och resultat. Från N.Y Times

One notable early finding, Ms. Phillips said, is that teachers who incessantly drill their students to prepare for standardized tests tend to have lower value-added learning gains than those who simply work their way methodically through the key concepts of literacy and mathematics.

Teachers whose students agreed with the statement, “We spend a lot of time in this class practicing for the state test,” tended to make smaller gains on those exams than other teachers.

“Teaching to the test makes your students do worse on the tests,” Ms. Phillips said. “It turns out all that ‘drill and kill’ isn’t helpful.”

För säkerhets skull skriver jag det igen:

  • “Teaching to the test makes your students do worse on the tests,”
  • “Undervisning mot prov gör att dina elever klarar sig sämre på prov,”
  • “Undervisning til test gør din studerende klarer sig dårligere på testene,”
  • “La enseñanza de la prueba hace que sus alumnos les va peor en las pruebas”,
  • “Lehre zum Test macht Ihre Schülerinnen und Schüler nicht das Schlechteste auf die Prüfungen”
  • “Insegnare al test rende gli studenti fare di peggio, sulle prove”,
  • “آموزش به دانش آموزان خود را آزمایش می کند در آن بدتر در آزمون ،”
  • “Kennsla í próf gerir nemendum gengur verr á prófunum,”
  • «Διδασκαλία από τη δοκιμή κάνει τους μαθητές σας κάνουν χειρότερα σχετικά με τις δοκιμές,”
  • “应试教育使你的学生们在考试恶化”
  • “परीक्षण करने के लिए शिक्षण बनाता है अपने छात्रों के परीक्षणों पर भी बुरा नहीं है,”
Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?

Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?

Klockorna klämtar för friskolornas frihet?

Emma Leijnse (Länk) summerar läget inför stundande förhandlingar i friskolefrågan:

Men en högre ribba för vinstutdelning är inte det sista krav som friskolorna kan vänta sig de kommande åren. De kommer antagligen också att vara tvungna att bli mer öppna om sin verksamhet.

För medan kommunala skolor idag lyder under offentlighetsprincipen, som gör att allt från budgetar till betyg är offentligt för alla, så lyder friskolorna under aktiebolagslagen som inte på långt när kräver samma öppenhet. Betyg och nationella prov är bara två exempel på sådant som en friskola idag varken behöver spara eller redovisa offentligt.

Den personal som jobbar på en friskola är inte heller skyddade av meddelarfriheten, som ska garantera anonymitet för den som slår larm om missförhållanden på arbetsplatsen.

– Jan Björklund har som ambition att i högre grad jämställa skolorna när det gäller offentlighet, sekretess och meddelarskydd, säger Bertil Östberg på utbildningsdepartementet.

Så förhandlingarna på måndag lär inte bli de sista. Tyglarna för friskolorna ska kortas än mer i framtiden.

Frågan är om friskolorna repar sig från de här attackerna mot deras frihet?

Vem får Ukrainas frihetsorden?

Vem får Ukrainas frihetsorden?

De fattigaste pojkarna

The Guardian berättar om förlorarna i Englands skolsystem:

Länk

Scores from national tests taken by hundreds of thousands of 11-year-olds this summer, known as Sats, show that just 52.6% of boys on free school meals – a key indicator of poverty – obtained level four, the standard expected of children in their last year of primary school. At this level in English, children are able to write a proper sentence using commas, while at level four in maths they can tackle basic mental arithmetic.
Some 74.7% of boys who are not on free school meals reach this target – a gap of 22.1 percentage points. Figures taken for boys and girls together show a gap of 21.3 percentage points. Overall, 55.8% of pupils on free school meals obtained level four, compared to 77.1% from wealthier homes. The figures are at a similar level to last year.

Jag är lite fredagstrött och tänker inte ta fram den stora retoriken – men jag tror inte att de har blivit söndercurlade under sin skoltid. Det måste finnas bättre förklaringar än “antipluggkultur”.