Livet är ingen strid

Det bara känns så.

Jag lämnar nu officiellt puffbyxeteorin och letar vidare i historien efter inspirerande exempel på manlig mystik. Kanske är den hemlige riddaren en föregångare till alla maskerade superhjältar. Margareta Rönnberg har försökt förklara varför pojkar föredrar att rädda världen anonymt. Kanske behöver vi en mask för att dölja vår rädsla. Bakom en klumpig och skör rustningen stöter vi omkull en onde riddare och räddar den sköna jungfrun.

Samtidigt verkar det hela obegripligt farligt. Men jag möter vuxna människor i min närhet som lägger ner obegripligt mycket tid och pengar på hästar och kläder.  Obegripligt mycket.

Det är verkligen mycket som jag inte förstår.

Fler riddare

Puffbyxornas återkomst 5

Äsch – den här serien var en ganska dålig idé! Jag brukar tänka bra under press och litar ofta på att inspirationen ska infinna sig, men det är bara att inse nederlaget.

Jag har inget enkelt svar på varför män behövs i skolan.

Puffbyxor är ett lamt försök att gestalta motsägelsefullheten som tema i manlighetens historia. Jag vill lyfta fram hur  pompösa och våldsamma drag samspelar med fysiska och lekfulla inslag. Tävling och längtan efter närhet är inga specifikt manliga egenskaper, men konflikten blir synlig i de här bilderna.

Kanske går det att använda “puffbyxemännen” som en möjlig position i debatten om skolans uppdrag. Jag menar inte att de manliga lärarna ska vara sparringpartner för barnen, men för mig finns det något lockande i bilderna. Går denna hållning att förena med andra delar av läraruppdraget?

Det handlar till sist om vilka aktiviteter som vi tror är nödvändiga för barns utveckling. Jag använder manlighetsbegreppet för att lyfta fram innehållskonflikter i verksamheterna. De som beskriver förskolan och skolan som könsneutrala platser är förblindade av sin majoritetsposition. Ur mitt konfliktperspektiv är frågan om männens funktion i skolan en del av det övergripande mångfaldsarbetet.

Därför behövs män i skolan.

Puffbyxornas återkomst 4

Det har blivit svårt att dra ut på tiden fram till ögonblicket då jag ska avslöja min syn på manlighet och jag känner hur trycket ökar. Risken finns att min ambition att ge det definitiva svaret på manlighetens mystik resulterar i ett praktfullt antiklimax. För varje gång jag skjuter upp tidpunkten tappar jag en smula i trovärdighet.

Tänk om jag inte har ett tydligt och väl strukturerat svar?

Puffbyxornas återkomst 3

Jag närmar mig punkten utan återvändo – den stund då jag ska deklarera varför det är viktigt att män arbetar i skola och förskola. Jag kan inte längre dölja mig bakom en bekväm och till intet förpliktigande kritisk hållning. Snart kommer jag att bli granskad – inte bara som person utan även i rollen som lärarutbildare. Finns det verkligen utrymme för personlig hållning i en fråga som är så politiskt känslig? Kommer min åsikt att uppfattas som Malmö högskolas officiella ståndpunkt?

Jag tvekar inför det oundvikliga och inser att rubrikvalet skapar vissa förväntningar.

Vem bestämmer vad som är normalt?

kl1

Min vän Kristian Lutz har skrivit en spännande avhandling som heter:

Kategoriseringar av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer

Boken finns att ladda hem från skolporten:

Länk

Jag lyssnar på disputationen och funderar över alla dessa stödåtgärder. Här gäller det att passa in. Hörsalens väggar kryper närmare och snart känns det som om de lutar över mig.

dscf1610

Gränsöverskridande handlingskompetens

GoGroränonsosövoverorsoskokroridodanondode hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos
Etottot övoverorgogroripopanondode sosyfoftote momedod utotbobiloldodnoninongogenon ocochoh fofororsoskoknoninongogenon vovidod MoMalolmomö hohögogsoskokolola äror atottot momedodarorbobetotarore ocochoh sostotudodenontoteror soskoka utotvovecockoklola sosinon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos. DoDetot inonnonebobäror atottot dode i sosinon fofroramomtotidoda voverorkoksosamomhohetot omomsosätottoteror kokunonsoskokapop totilollol hohanondodlolinongog ocochoh hohanondodlolinongog totilollol kokunonsoskokapop. CoCenontotroraloltot foföror kokunonsoskokapopsosbobiloldodnoninongogenon äror atottot foforormoma enon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos sosomom äror gogroränonsosövoverorsoskokroridodanondode ocochoh totaror totilollolvovarora sostotudodenontoterorsos ocochoh momedodarorbobetotaroresos soskokiloldoda bobakokgogrorunondoderor ocochoh erorfofarorenonhohetoteror. Unondoderorvovisosnoninongogenon ocochoh fofororsoskoknoninongogenon soskokalollol utotgogå fofrorånon dodenonnona momånongogfofaloldod ocochoh tota totilollolvovarora vovaroriatotiononenon i lolivovsoserorfofarorenonhohetoteror lolikoksosomom i kokuloltoturorelollol ocochoh sosococialol erorfofarorenonhohetot. VoVåror voverorkoksosamomhohetot soskokalollol utotgogå fofrorånon dode unonikoka foförorutotsosätottotnoninongogaror vovaror ocochoh enon avov vovårora sostotudoderoranondode ocochoh momedodarorbobetotarore hoharor foföror atottot bobidodrora totilollol atottot utotvovecockoklola enon hohanondodlolinongogsoskokomompopetotenonsos sosomom bobasoserorasos popå
erorfofarorenonhohetot, vovetotenonsoskokapoploligog kokunonsoskokapop ocochoh yrorkokesosrorelolevovanonsos.

Malmö högskolas vision

Rövarspråket – översättare

Verklig kunskap bygger på arbete och personlig ansträngning. En bra vison ska bjuda lite motstånd – jag har förbättrat Malmö högskolas vision med hjälp av rövarspråkssajten.

klickbar bild:

hua

Grader i helvetet 4

Nu har jag sett Björklund presentera Förskolelyftet och den första halvan av presskonferensen klarade han sig ganska bra. Värre blev det när han skulle förklara hur en förkortad utbildning skulle ge högre status för förskollärare.

Annars var det som vanligt:

Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna,bimetal_thermometer Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, bimetal_thermometerLäsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna, Läsa, Skriva, Räkna,

Om det skulle finnas något kvar av mitt goda humör försvinner det efter ett besök på Skolverkets hemsida där de största rubrikerna är:

Större grupper i förskolan

Hösten 2008 gick det 5,3 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn året innan. Samtidigt som personaltätheten minskar blir grupperna större. I familjedaghemmen är utvecklingen omvänd, där har personaltätheten ökat och grupperna minskat i storlek. Det visar Skolverkets statistik över förskoleverksamheten hösten 2008.

42 kommuner klarar inte förskolans platsgaranti

42 kommuner räknar inte med att klara platsgarantin i vår till förskolan. Det är tre gånger så många som i höstas. Allt fler kommuner planerar också tillfälliga lösningar för att klara garantin – lösningar som drabbar både barn, föräldrar och personal.

Så var det med den “offensiva satsningen”. När Björklund anklagar dagens  Lärarutbildning för att jaga bort studenter från yrket är det ganska långsökt. Det vore rimligare om han studerar förhållandena i dagens förskolor.

Kanske har vår utbildningsminister “otur när han tänker”?

Det finns grader i helvetet 2

Jag läser Skolverkets Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i förskolans läroplan – Delrapport och pendlar mellan hopp och förtvivlan. Det finns formuleringar som antyder att Skolverket inte vill spela med i den pedagogisering av barndomen som regeringen vill driva igenom, men Skolverket är naturligtvis en lydig myndighet

Förändringarna i läroplanen ska syfta till att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och leda till en ambitionshöjning i verksamheterna.

Vad är det för låga ambitioner som åsyftas? Vilka undersökningar har avslöjat dessa brister? Går pedagogerna och slöar?

I uppdraget anges som skäl för detta att förskolans potential att stimulera barns naturliga lust att lära inte har utnyttjats fullt ut.

Jag undrar över begreppet “naturlig lust att lära”? Finns det en “onaturlig lust att lära” som har spelat pedagogerna ett spratt

Förskolan ska i högre utsträckning än i dag ge tidig pedagogisk stimulans för barns språkliga och matematiska utveckling

Varför tror jag att detta innebär styrning mot strukturerad lektionsliknande undervisning? Jag måste återvinna min tro på myndigheternas ord. Fortsättningen antyder att författarna hör min oro och försöker avstyra den.

Samtidigt understryks att grundläggande förskolepedagogiska principer ska ligga fast.Detta innebär att synen på sambandet mellan pedagogik och omsorg ska kvarstå. En hörnsten i förskolans uppdrag är att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i den dagliga verksamheten.

Och nu känns det nästan tryggt.

grader

Det finns grader i helvetet

grader

Förskolans läroplan ska förtydligas och i enlighet med regeringsuppdraget presenterar Skolverketen en delrapport med sin tolkning.

Länk

Skolverkets hemsida finns en ambition att komma i kontakt med fältet och forskare. I min paranoida värld är det Björklund & co som har fått kännedom om att det fortfarande förekommer lek på landets förskolor och nu förbereder ett avgörande slag mot verksamheten.

Men jag har haft fel många gånger och har det gärna igen!

När HSV skjuter Björklund i foten

Jag har tillsammans med Rasmus och Fredrik från studentkåren skrivit ett debattinlägg i Sydsvenskan om HSV:s rapport Man ska bli lärare

Länk till Sydsvenskan

Det är svåra frågor och lätt att halka fel bland genusteorierna – jag citerar slutklämmen:

Idag vill samhället ha allt större kontroll över vad som sker i klassrummet. Det tidigare flexibla läraryrket tappar i status och attraktion. I ett intressant avsnitt kritiserar rapporten från Högskoleverket lärarutbildningsutredningens förslag om avgränsade studiespår och förkortade utbildningar i skarpa ord:

”För att attrahera män till inriktningarna mot förskola har det också visat sig vara viktigt med möjligheter till en bred ingång. Det har också varit viktigt med samband mellan inriktningen mot förskoleklass och övrig lärarutbildning, för möjlighet till rörlighet och flexibilitet. Som den här studien har diskuterat så attraheras inte männen av kortare utbildningar med liten möjlighet till ämnesfördjupning. (…) Bristen på män skulle därför riskera att bli ännu större på den del av lärarutbildningen där bristen redan är som störst.”

Lärarutbildningsutredningen vill återskapa 60-talets skola och det är lätt att se dess fasta stadie­indelningar som kvinnofällor. Om Jan Björklund vill locka fler män till skolan måste han göra upp med både det likhetsfeministiska perspektivet, som förnekar skillnader mellan män och kvinnor, och de mansklichéer som skisseras i Högskoleverkets rapport. Det första steget är att våga föra en öppen diskussion om varför männen behövs i läraryrket och på vilket sätt fler manliga lärare skulle kunna bidra till att förändra den svenska skolan.

Sydsvenskan har stängt av kommentarsfunktionen – men jag är nyfiken på hur ni tänker!

foten