Min lille vän 71 och den lojale motorprinsen

Vi diskuterar lojalitet och jag lyfter fram prins Bertils uppoffrande liv. Tänk att avstå  från kärlek för att säkra tronföljden.

mlv71

Men nog ser prinsen väldigt trött ut? Ändå slipper han  läsa tidningens förklaringar till förlusten i Köpenman. Jag ska också börja intressera mig för motorsport.

Läroplansförslaget 2 – KVOTERING!

Vem har skrivit det nya läroplansförslaget för förskolan?

Expertgruppen har bestått av ped.dr. Camilla Björklund, fil.dr. Elisabeth Björklund, fil.dr. Carina Fast, professor Ingrid Samuelsson Pramling, docent Sonja Sheridan, fil.lic. Susanne Thulin samt fil.dr. Ann Zetterqvist. Också fil.mag. Susanna Anderstaf, universitetsadjunkt Anette Eriksson och doktorand Eva Norén-Björn har på Skolverkets uppdrag lämnat skriftligt underlag. Professor Gunilla Dahlberg och fil.lic. Ingela Elfström har lämnat synpunkter under hela arbetsprocessen.

Matchen mellan könen slutar 12-0. Jag tror att dessa experter gärna beskriver såväl sig själva som förskolan som “könsneutrala”. Ett bättre uttryck vore “könsblinda” och jag har svårt att ta deras tankar om genus för något annat än en oblyg partsinlaga.

Gruppens sammansättning är ett svårslaget rekord i bristande mångfald inom svenska utredningar. Att utbildningsministern är man innebär ingen tröst.

Placerad vid isskåpet

Placerad vid isskåpet

Läroplansförslaget för förskolan

Den 30/9 redovisades regeringsuppdraget att föreslå en ny läroplan för förskolan av Skolverket.

Länk i nytt fönster

Jag muttrar mig igenom ordmassorna och svär en smula inför försöken att skriva in skolförberedelser. Den namnkunniga expertgruppen sätter sitt akademiska rykte på spel genom att delta i den här spretiga produkten.

Expertgruppen har bestått av ped.dr. Camilla Björklund, fil.dr. Elisabeth Björklund, fil.dr. Carina Fast, professor Ingrid Samuelsson Pramling, docent Sonja Sheridan, fil.lic. Susanne Thulin samt fil.dr. Ann Zetterqvist. Också fil.mag. Susanna Anderstaf, universitetsadjunkt Anette Eriksson och doktorand Eva Norén-Björn har på Skolverkets uppdrag lämnat skriftligt underlag. Professor Gunilla Dahlberg och fil.lic. Ingela Elfström har lämnat synpunkter under hela arbetsprocessen.

Jag hoppas de fick bra betalt.

Rivaliteten mellan Stockholm och Göteborg går nog att skönja mellan raderna. Mitt tips är att Göteborg fick sista ordet när det gäller lärandet och betoningen av vuxennivån. För de som är intresserade av teoretiska svårigheterna att förena sociokulturella och fenomenografiska perspektiv erbjuder texten stora möjligheter till textkritisk dekonstruktion.

Det finns avsnitt som jag gillar. Skolverket återupptäcker det naturvetenskapliga fältet. När jag gick min förskollärarutbildning i mitten av 70-talet var det en viktig tanke att uppmuntra barns experimenterande och Socialstyrelsen gav ut en serie häften med Råd och anvisningar. Ett av dem handlade om naturvetenskap och var utomordentligt handfast och inspirerande.

Sedan dessa har andra vindar blåst och sådana här praktiska ämnen marginaliserats från både högskola och förskola. Förslaget diskuterar i termer av personalens kompetens – jag antyder att det kan ha att göra med personalens könssammansättning att göra. Pedagogerna väljer bort sådant som inte passar bort i en traditionellt kvinnligt kodad kultur. Reggio har estetiserat verksamheten och miljön har blivit ett heminredningsprojekt i tidens anda.

I regeringsuppdraget nämns att förskolan kan stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. Dessa områden har idag ett förhållandevis litet utrymme i förskolan samtidigt som förskollärare själva säger sig ha otillräckliga kunskaper om vad områdena innebär och hur man kan arbeta med dem i förskolan.2 Skolverket föreslår att läroplansmålen också för dessa områden förtydligas och kompletteras. Dessutom föreslås satsningar på fortbildning och kompetensutveckling inom området riktade till förskolans personal.

Utifrån detta perspektiv är det mycket märkligt att Lärarutbildningen i Malmö varslar pedagoger med inriktning mot yngre barn, naturvetenskap och teknik.

I regeringsuppdraget nämns att förskolan kan stimulera intresset för naturvetenskap
och teknik. Dessa områden har idag ett förhållandevis litet utrymme i förskolan samtidigt
som förskollärare själva säger sig ha otillräckliga kunskaper om vad områdena
innebär och hur man kan arbeta med dem i förskolan.2 Skolverket föreslår att läroplansmålen
också för dessa områden förtydligas och kompletteras. Dessutom föreslås
satsningar på fortbildning och kompetensutveckling inom området riktade till
förskolans personal.

“Höga förväntningar”?

Att vakna till Jan Björklunds mästrande röst är ett dåligt tecken för dagen. Marie Granlund försöker presentera någon form av socialdemokratiskt alternativ till alliansens skolpolitik.

Jag vet inte om det är särskilt stor skillnad mellan “att ställa krav” och “vi har höga förväntningar”? De lät märkvärdigt samstämmiga bakom de yvigaste anklagelserna.

Länk

Problemet med resurser och direkta kopplingar till resultat aktualiseras genom Mariann Enös undersökning i Malmö. Vilka effekter gav de 148 miljonerna?

– Icke rett mange, som danske säger!

Länk

Vi slarvar inte med kvastarna

Vad skrattar du åt?

Jag upptäcker att min humor inte har utvecklats särskilt mycket sedan tioårsåldern. Det som Hasse Alfredson kallar “porr för småbarn” är fortfarande lika kittlande roligt och jag försöker hitta ett kursmål som ger mig anledning att sjunga den här sången med studenterna.

Alldeles nödvändig klassikerlänk i nytt fönster

Jag vill gärna se Anders Lundin framföra sin rymdvisa på Skansen. Det programmet behöver förnyas.

Elevinflytande – uhu?

Skolinspektionen anmärker på elevinflytandet i 18 av 21 skolor i Malmös omkrets. Jag jämför den blygsamma notisen med de krigsrubriker som kvällstidningarna brukar använda för att blåsa upp tveksam betygsstatistik.

Länk

Frågan är kanske vad det är barnen förväntas bestämma över i en skola som är detaljstyrd av skollag, läroplan, kursplan, kommunal skolplan, lokal arbetsplan, IUP och föräldraråd? Underst i denna massiva överbyggnad är det meningen att rektor ska se till att eleverna upplever någon form av delaktighet och inflytande.

Jag anar att Skolinspektionen inte vill befatta sig med sådana här komplicerade frågor. Det är lättare att peka finger åt de syndare som inte lyckas skapa en illusion av demokrati.

Verklig delaktighet uppstår när lärare får och vågar lyssna på barn som vet vad de vill och kan uttrycka det.

Kanske måste vi då ompröva den sofistikerade fjärrstyrning av undervisningen som nationella prov utgör.

in

De moralistiska och naturalistiska felsluten

Min bild av en bra helg innehåller en bilresa med Filosofiska rummet på söndagskvällen. Veckans program var spännande och satte igång hjärnan ordentligt

Länk  i nytt fönster

Det är så för att det borde

Ett inte ovanligt sätt att beskriva tillvaron är utifrån hur den borde vara. För vad man anser vara det godas skull sätter man på ideologiska skygglappar och bortser från störande naturlagar. Den politiska vänstern beskylls ofta för att begå sådana ideologiska, eller moralistiska, felslut. Och omvänt kan högern beskyllas för att begå naturalistiska felslut när den åberopar sig på naturen för att avgöra vad som är bra och dåligt. Fri konkurrens är naturligt och därför gott. Positiv särbehandling strider mot Darwins ”survival of the fittest” och är därmed förkastligt.

En av deltagarna hävdade att vi “är ett folk som hellre har fel tillsammans än är ensamma om att ha rätt”. Det känns trösterikt när jag ibland undrar om det är jag eller världen som är tokig.

"Här finns bara fina grejer!"

"Här finns bara fina grejer!" (förstora!)

“Finns elefantkojan kvar?”

Igår var jag på kalas hos en nypensionerad arbetskamrat från min gamla förskola. Vi var många som har arbetat länge där och de flesta av oss var naturligtvis helt överens:
 – Det var bättre förr!

Jag har tidigare försökt beskriva vad det var som gjorde Östra Fäladen till en unik förskola och varför jag stannade kvar i 25 år.

Länk

Det hände ibland att barn kom och hälsade på sin gamla förskola som tonåringar eller vuxna. Vi pedagoger frågade då om de kom ihåg något av alla de välplanerade aktiviteter som vi förgyllde deras vardag med – men den vanligaste frågan  var:
 – Finns elefantkojan kvar?

I kojan hade barnen möjlighet att leka utan omedelbar övervakning från personalen. Denna förmån var ytterst dyrbar och jag erkänner skamset att vi ibland använde kojan som förhandlingsargument och muta. Barnen visste också att de hade fått ett förtroende och för de mesta skötte de sig utmärkt. Rätten till avskildhet diskuteras sällan i svensk utbildningspolitik som är mer inriktad på korrektion och träning.

Nu är det nya tider och de sista spåren av de gamla idéerna rensas bort. Barngrupperna ska förtätas och verksamheten inriktas mot stillsammare aktiviteter. Därför åker kojan ut. Jag hoppas att det inte har något med den prisbelönta genuspedagogiken att göra.

Vikingafest på sjörövarbåt

Vikingafest på sjörövarbåt

Jag har inga bra bilder på kojan – det kan bero på att barnen sällan var stilla där.

P.S. Tack för en underbar fest och tid tillsammans Gull-Britt! Jag inser att karaoke är svårare än det verkar och att jag antagligen är bättre som Ike Turner i Proud Mary än Kenny Rogers i Islands in the stream.

P.S.S. När jag tittar närmare på bilden känner jag igen en nyantagen lärarstudent med inriktning mot matematik.

Stockholmsk skolpolitik

Björklund har firat triumfer genom att skylla alla problem i svensk skola på det socialdemokratiska regeringsinnehavet.

Nu försöker Carin Jämtin upprepa bedriften på lokalplanet genom att anklaga den borgerliga kommunledningen för missförhållandena i Stockholms skolor.

På politikerspråk kanske det kallas “att utkräva ansvar” men från mitt perspektiv är det en sällsynt idélös text som publiceras i Svenska dagbladet. Skulle detta vara alternativet till Björklunderiet?

Länk

owen