Varför hörs forskarna så lite i skol- och utbildningsdebatten?

Denna fråga har sysselsatt mig länge och jag erkänner att jag någon gång  har svurit över de tystlåtna forskarna som inte har reagerat över skolpolitikens förfall. Det k-a-n vara ett utstuderat och listigt sätt att agera bakom kulisserna och det finns antagligen fler förklaringar än bidragsberoende och feghet.

Nu skärps motsättningarna och ryktet säger att “de akademiska professionsämnena” är svåra att förklara i högskolans internationella kontakter inom den akademiska världen. Den svenska drömmen om att förena forskning och yrkesutbildning visar sig vara ganska skör. Det börjar kanske bli dags att välja sida?

Nu ordnar Malmö högskola en spännande debatt. Ingenting kan stoppa mig från att gå dit!

Orkanenbiblioteket den 21 oktober kl 17.00

Ingegerd Tallberg Broman

Ingegerd Tallberg Broman

Utbildningspolitiken förändras i snabb takt. Vad händer med skolan när de som är experter på området överlåter fältet åt enkla lösningar och slagfärdiga formuleringar?

Malmö högskola arrangerar paneldebatt på Lärarutbildningen med Ingegerd Tallberg Broman, Johan Elmfeldt, Mats Greiff, Bengt Persson, Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, Ann-Charlotte Eriksson, Lärarförbundet och Magnus Jiborn, Sydsvenskan.

Moderator: Lars Mogensen.

Länk

Dagens omvärdering – nätsex

Våra studenter hade en temadag om digitala mötesplatser för unga och jag är bekymrad över att de flesta lämnade dagen med en ganska negativ känsla. Det är lätt att förfasa sig över jakten på bekräftelse och tillsammans kunde vi kloka och mogna önska att allt var trevligt och oskyldigt.

Min primitiva och inte så vackra åsikt är att “allt som inte fanns när jag var barn borde förbjudas”. Det kan gälla såväl  tecknade filmer på andra dagar än julafton som tevespel. Ibland anstränger jag mig för att verkar modern och öppen – men oftast slår min djupare misstänksamhet igenom.

Hanna Fridén skriver en övertygande debattartikel om värdet av att barn får utforska sin sexualitet på nätet.

Länk

Jag tror att alla, erfarna som oerfarna, har mycket att lära sig av sex på internet. Det är kravlöst, du kan vara vem du vill, och du får tycka om precis vad du vill. Det finns ingen som kommer snacka skit om dig för att du är slampig eller vill konstiga saker. Jag har många kvinnliga vänner som aldrig riktigt levt ut sin egen sexualitet, tagit plats i sängen, vågat förmedla vad de vill eller ens fått en orgasm. Tänk om de hade vågat prova sig fram på internet? Skulle det här kanske ha hjälpt dem att våga?

Jag tycker att föräldrar, ungdomar och vuxna måste öppna sin ögon. Seså nu! Logga in på en sexchatt någonstans och gör det där som du alltid velat testa på. Kanske är det något så enkelt som en fantasi om oralsex, kanske handlar det om att du vill klä ut dig, kanske handlar det om att du vill njuta av en hel hög med älskande människor på en gång. Och du har allt det här inom ditt räckhåll; så vad skrämmer dig?

Det kan nämligen inte vara riskerna, då du varken kan bli våldtagen, få könssjukdomar eller råka ut för en oönskad graviditet på internet. Det kan du däremot i verkligheten, så varför inte våga på en säkrare nivå?

Jag kippar efter andan och inser att nu har jag verkligen fått lära mig någonting igen. Frågan är hur den här insikten kan omsättas i undervisning? Och varför vi är så beroende av bilden av den oskyldiga barndomen?

Den oskyldiga barndomen

Den oskyldiga barndomen

Grattis Gunnilla!

Jag har varit på Gunnilla Welwerts licentiandseminarium och tror att det är en spännande text inom det bildpedagogiska fältet. En vänlig opponent och ett trevligt samtal om ett angeläget ämne (ungdomars identitetsarbete). Jag borde vara nöjd men känner ändå inte den där riktiga entusiasmen.

Kanske är den etnografiska metoden svår att förena med olika teoretiska perspektiv. Bilderna och barnens tankar är säkert spännande och väl beskrivna – men vad tillför analysen? Jag måste nog läsa texten!

gv 010

Förstora bilden

Dessutom är jag tveksam inför den dramaturgiska och visuella formen för seminariet.

  • Varför sitter de två så långt ifrån varandra i en halvdunkel sal?
  • Varför sitter Gunnilla med ansiktet i skuggan bakom en blombukett?
  • Varför använder bildpedagogen Liza Öhman Gullberg  powerpoint när alla vet att det dödar varje ansats till energi i rummet?

Jag måste träna mig på den här formen av akademiska tillställningar – syftet är inte underhållning

Malmö högskolas årshögtid

Förhållandet mellan Malmö och Lund är komplicerat. Vår ambition att vara annorlunda och mer folkliga riskerar att urholkas när akademiseringen vinner mark på olika nivåer.

Förra året var jag på årshögtiden och det var en tillställning som jag fortfarande inte riktigt har smält. De sektliknande formerna för hur de nydisputerade lämnar det vanliga livet för att låta sig  invigas i de utvaldas krets känns fortfarande helt befängda och jag är aningen förvånad över att vuxna relativt bildade människor tar på sig dräkter som jag inte skulle vilja påträffas död i?

Den här oblyga elitismen hittar jag inget stöd för i våra visionsdokument. Vem försöker vi imponera på?

En blomma i den miljö högskolan hör hemma

Förra året löpte rökmaskinen amok under föreställningen. Det jag trots allt såg genom dimmorna  gav inte mersmak.

Kraaaaaaaaaaaaaaaaaav och kemi

Jag är också orolig över att svenska barn väljer bort det naturvetenskapliga fältet. Vi har svårt att rekrytera studenter och på lång sikt hotar  detta antagligen vår nationella konkurrenskraft.

Men jag delar inte utbildningsministerns förslag på att vi ska lösa problemet genom att tvinga barnen till tidigare och mer tvingande studieval. Det liberala kriget mot valfrihet tar sig alltmer bisarra former.

I dagen Svenska dagblad ( länk) beskrivs problemet med barns flykt från kemiämnet.

Enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) är det bara en tredjedel av eleverna på naturvetenskapliga och tekniska program som har full behörighet:

– Det har funnits en rädsla för att ställa höga studiekrav i gymnasiet. Den tidigare regeringen har velat “poppa upp” även de naturvetenskapliga och tekniska gymnasieutbildningarna, men det finns inga genvägar. Det behövs spjutspetsinriktningar som leder till behörighet för att läsa vidare till civilingenjör eller läkare och vi ger nu Skolverket i uppdrag att ta fram det, säger Jan Björklund.

Svenska universitets- och högskolestudenter är allt mindre intresserade av att läsa teknik, matematik och naturvetenskap. Teknikdelegationen, en av statens offentliga utredningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik, anser att dagens valfrihet på gymnasiet är ett starkt skäl till varför allt färre väljer krävande universitetsutbildningar och vill därför ha en inriktning som den regeringen nu föreslår.

– Vi har lyssnat på förslag både från Teknikdelegationen och från svensk teknikindustri. Idag måste du välja rätt inriktning redan när du är 16 år för att kunna läsa vidare till civilingenjör eller läkare utan att först behöva komplettera på Komvux, säger Jan Björklund.

Tänk att man kan dra så olika slutsatser. Jag tror att Björklunds förslag kommer att fungera sorterande och den här kravideologin skapar nya problem.

Google tog 0,27 sekunder på att visa på det här sambandet:

Antal träffar: 126 000 vid sökning efter krav + “Jan Björklund”.

Malmö högskola är bäst!

Eller i alla fall bättre än Lunds universitet när det gäller att locka till sig studenter vars föräldrar inte har akademisk utbildning.

Länk till artikel om skillnaden mot Lund.

länk till artikel om rekryteringsarbete.

Problemet är att vi delvis håller på att sälja ut idén om akademiska professionsutbildningar i vår iver att vara HSV till lags.  När Lärarutbildningen varslar adjunkter äventyras samtidigt kopplingen till yrkesverksamhet och partnerskolor.

Kanske är det ett dubbelt svek att först locka till sig studenter från studieovana grupper och därefter konstruera en utbildning som sorterar bort dem som inte passar in.

Teknik, teknik, teknik!

Två saker gör mig riktigt glad!

1) Reportage från socialt tunga områden som inte drunknar i eländesskildringar

2) Reportage som framställer barn som nyfikna och personal som kreativ.

Dagens artikel om experiment på Seveds förskola får högsta poäng i båda kategorierna.

Länk

Kolla bilden på ballongen som exploderar under vattnet!

På Malmö högskola varslas adjunkter med inriktning mot teknik, naturvetenskap och yngre barn – jag säger som Stig i ICA-reklamen:
– Gör om – gör rätt!

Min lille vän möter Baltzar von Platen (73)

Vännen älskar teknik. Just nu gläds han över läroplansförslaget till förskolan som kanske kommer ge liv åt barns möjligheter att experimentera inom det naturvetenskapliga fältet. Han hänger framför Youtube och letar efter gamla barnprogram med Staffan och Bengt.

För en gångs skull är jag överens med Björklund. Sveriges exportindustris framtid är beroende av om vi kan återuppväcka barns nyfikenhet. Låt oss uppfostra en ny generation av djärva uppfinnare.

En given förebild är den gamle hjälten Baltzar von Platen – kylskåpets fader.

Länk

bvp