Våra studenter hade en temadag om digitala mötesplatser för unga och jag är bekymrad över att de flesta lämnade dagen med en ganska negativ känsla. Det är lätt att förfasa sig över jakten på bekräftelse och tillsammans kunde vi kloka och mogna önska att allt var trevligt och oskyldigt.

Min primitiva och inte så vackra åsikt är att “allt som inte fanns när jag var barn borde förbjudas”. Det kan gälla såväl  tecknade filmer på andra dagar än julafton som tevespel. Ibland anstränger jag mig för att verkar modern och öppen – men oftast slår min djupare misstänksamhet igenom.

Hanna Fridén skriver en övertygande debattartikel om värdet av att barn får utforska sin sexualitet på nätet.

Länk

Jag tror att alla, erfarna som oerfarna, har mycket att lära sig av sex på internet. Det är kravlöst, du kan vara vem du vill, och du får tycka om precis vad du vill. Det finns ingen som kommer snacka skit om dig för att du är slampig eller vill konstiga saker. Jag har många kvinnliga vänner som aldrig riktigt levt ut sin egen sexualitet, tagit plats i sängen, vågat förmedla vad de vill eller ens fått en orgasm. Tänk om de hade vågat prova sig fram på internet? Skulle det här kanske ha hjälpt dem att våga?

Jag tycker att föräldrar, ungdomar och vuxna måste öppna sin ögon. Seså nu! Logga in på en sexchatt någonstans och gör det där som du alltid velat testa på. Kanske är det något så enkelt som en fantasi om oralsex, kanske handlar det om att du vill klä ut dig, kanske handlar det om att du vill njuta av en hel hög med älskande människor på en gång. Och du har allt det här inom ditt räckhåll; så vad skrämmer dig?

Det kan nämligen inte vara riskerna, då du varken kan bli våldtagen, få könssjukdomar eller råka ut för en oönskad graviditet på internet. Det kan du däremot i verkligheten, så varför inte våga på en säkrare nivå?

Jag kippar efter andan och inser att nu har jag verkligen fått lära mig någonting igen. Frågan är hur den här insikten kan omsättas i undervisning? Och varför vi är så beroende av bilden av den oskyldiga barndomen?

Den oskyldiga barndomen