Mäns skuld

Jag läser den här krönikan från Borås tidning och känner igen det mesta.

Länk

Frågan är om det går att bryta mönstret? Det är verkligen lockande att ha en universalsyndabock.

I någon missriktad omtanke att värna personer görs de istället till grupper där ingen individ längre syns. Det som gör varje människa unik – deras intellekt, humor, sociala begåvning, egenheter – suddas bort med det kollektiva radergummit tills det enda som återstår är det som inte går att sudda bort. Kön, etnicitet, hudfärg. När vi borde sträva efter färgblindhet avkrävs vi alla istället det motsatta.
Och den allmänna slagpåsen är de vita männen. En verbal spottkopp där inget problem är för litet eller stort att skylla på. Allra värst är de vita heterosexuella medelålders männen. De är inte längre subjekt utan objektifieringens sista utpost.

  
Ibland väljer jag bilder utan att ha en plan eller budskap. Det är min postmoderna sida som spelar mig olika spratt.

Utbildningspolitik 

  
Bilden är från Sydsvenskan

Många tycks tro att utbildningspolitik handlar om att ställa krav och formulera mål. Jag kan meddela att det till sist alltid gäller pengar och i förlängningen politik.
Frågan är varför samhället ska investera åtta gånger mer i att utbilda journalister (media?) till arbetslöshet jämfört med läraryrket? 

Idag brottas vi med stora och heterogena studentgrupper och få undervisningstimmar. Frågan är om lösningen är att höja kraven på studenterna?

– Elever på tekniska högskolan kan ha 30 lärarledda timmar i veckan mot humanister som kan få sex eller sju timmar i veckan på grund av det här systemet, säger Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet.
Han anser att systemet är föråldrat och utan koppling till hur samhället ser ut idag. Det tycker också Cecilia Christersson, vikarierande rektor på Malmö högskola:
– Jag tycker att man ska tänka om helt. Man borde ta fram den peng som ger varje student en högkvalitativ högskoleutbildning. Man måste bestämma sig för en generell ersättningsnivå. Sedan finns det vissa utbildningar där den pengen måste förstärkas, men då ska det beräknas efter just den utbildningen. Idag har vi till exempel tandläkarutbildningen där ersättningen inte alls följt med tandvårdens utveckling med nya tekniker och material, säger hon.

Den hårt reglerade lärarutbildningen

Vi följer högskolelagen och försöker leva upp till de 26 mål som beskrivs där.

Länk till programmål.

Testa testet?

Diskussionen om tester och PISA fortsätter. Jag viftar med tårna.

Frågan är väl om externa tester befriar lärarna från bedömningsuppdraget – kan de fokusera på undervisning?

Om politisk styrning

  
Jag tror det är svårt och lite hotfullt att ifrågasätta styrdokument – det är ju våra politiker som beslutat och vi är alla stolta över uppdraget.

I USA börjar många lärare tröttna på nya påfund och många efterlyser arbetsro och respekt för professionen.
Har vi alltför stor respekt för läroplanen? 
Eller gäller det mer en lokal nivå med ivriga politiker som vill mäta kvalitet på olika sätt?

“Pojkkrisen” ur internationellt perspektiv.

What is behind this discrimination? One possibility is that teachers mark up students who are polite, eager and stay out of fights, all attributes that are more common among girls. In some countries, academic points can even be docked for bad behaviour. Another is that women, who make up eight out of ten primary-school teachers and nearly seven in ten lower-secondary teachers, favour their own sex, just as male bosses have been shown to favour male underlings. In a few places sexism is enshrined in law: Singapore still canes boys, while sparing girls the rod.

Klyftan mellan pojkars och flickors prestationer är stor i Sverige. det politiska ointresset är större.

  
Många pojkar känner att de inte passar in i förskola och skola.

  
De sociala förklaringarna har dominerat i svensk utbildningspolitik.

Tillsyn?

Brister vid var sjätte förskola

Från Lärarnas tidning 2015-07-09 10:53
Vid var sjätte förskola, som Skolinspektionen oanmält besökte i maj, fick barnen inte tillräckligt med uppmärksamhet av personalen. Graden av tillsyn var lägre ju fler barn varje anställd hade ansvar för.
Skolinspektionen besökte 101 slumpmässigt utvalda förskolor, och företrädesvis småbarnsavdelningar. Syftet var att få en bild av hur personaltäthet och gruppstorlek påverkar tryggheten för barnen. Vid fem av sex förskolor bedömdes tillsynen som tillräcklig, medan den alltså brast vid var sjätte. På de flesta av dessa var tillsynen otillräcklig hela eller större delen av dagen. Personalen hade ofta en passiv roll och när de talade med barnen var det ofta i form av tillrättavisningar.

Jag gillar idén med oanmälda besök och uppskattar fokuset på interaktion barn-pedagog, men “tillsyn” – var kom det ordet ifrån?

  

Om tillsyn i skollagen.