Vad hände med Lunds ansökan?

Idag kom besked om vem som får utbilda framtidens ämneslärare och gymnasielärare.

Länk till HSV

Bland förlorarna finns Örebro och Jönköping. Malmö får behålla de tunga delarna av sina utbildningar. Ur regionalpolitiska skäl är det naturligtvis ett svårt avbräck att vi inte får utbilda lärare med inriktning mot arabiska.

Frågan är om de nekade högskolorna kommer att få en andra chans? HSV:s auktoritet har visat sig vara skör i mötet med de politiska realiteterna.

Den mest spännande frågan är nog vart Lund och Kristianstad tog vägen? Förlängd betänketid? Högskolevärlden surrar av rykten om att HSV tänker  särbehandla den här ansökan som ligger ligger universitetskanslern nära. Allt är möjligt nu för tiden.

Meja – All ‘Bout The Money

Lärarnas nyheter

Vad gör en rektor?

Malmö högskola söker en ny rektor och kandidater saknas inte.

Länk

Samtidigt markerar Lennart Olausson sin vilja att fortsätta.
Länk

Styrelsens ordförande Eva Östling Ollén tycks vilja driva högskolan mot en mer öppen och nätverkande position. Lennart är en ganska försiktig person och Sydsvenskan sammanfattar skickligt:

Nej, de egenskaper som kravprofilen späckats med läggs sällan Lennart Olausson till last. Han beskrivs nästan som kravprofilens raka motsats: en filosofisk person med en gedigen humanistisk akademisk bakgrund som har ett starkt engagemang främst för det interna arbetet.

Inte riktigt som den nätverkande visionär som styrelsen nu söker.

Fattar du inte vinken?

– Jag har förstått vinken. Men det finns olika analyser om var Malmö högskola befinner sig. Vi vet redan nu att årskullarna kommer att minska 2014–2015 och då måste vi ha en god rekrytering. Har vi inte god kvalitet då sitter vi på pottkanten och då spelar det ingen roll hur mycket man springer runt och nätverkar.

Jag menar att det är god journalistik i ett komplicerat ämne. I stället för att göra frågan till en personstrid måste vi tänka till om vad det är för typ av högskola vi vill ha. Vilket pris är vi beredda att betala för att bli en aktör på den postmoderna marknaden?

Jag har skrivit om det här tidigare. Länk

Nej – jag tänker inte ha någon omröstning här. Detta är en utpräglad styrelsefråga.

Men om ni frågar mig hejar jag på Lennart!

Går det att kritisera skolan på ett kvinnovänligt sätt?

Jag har försökt driva frågan om jämn könsbalans i lärarkåren länge. Ibland har jag trampat över en osynlig gräns och kvinnliga kolleger har blivit ledsna och känt sig anklagade. Ett vanligt missförstånd är att manliga lärare skulle lösa alla problem eller att alla män skulle bli bra lärare.

Här är en kvinna som lyckas framföra ett svårsmält budskap på ett välformulerat och slagkraftigt sätt. Kanske är det mindre hotande än om en man skulle framför budskapet? Ali Carr-Chellman är värd att lyssna på!

Tack Anders för länken!

Den tystlåtne utbildningsministern – uppdaterad

Lars Haikula bekräftar här mina värsta misstankar:

Länk till Lärarnas nyheter

Länk till mitt första inlägg – Fel låt vann

Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...

Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...

Skolan byggs om och i centrum för förändringsarbetet står lärarutbildningen. Jan Björklund har drivit en hård och skoningslöst kritisk linje mot den nuvarande utbildningen och förhoppningarna är stora på att den nya modellen 2011 ska vara av högre kvalitet.

HSV har granskat lärosätenas ansökningar och granskarna har tagit sitt uppdrag på stort allvar. De som gick in i den här processen trodde på retoriken om att utbildning inte längre var en del av region- och arbetsmarknadspolitik.

Därför är det med stor förvåning vi läser pressmeddelandet  från HSV om att de som inte har fått sina ansökningar godkända ändå går vidare till “andra chansen” den 15/3. (Länk)

Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet (min kursivering) vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.

Vad hände? Ändrade sig Jan Björklund? Och varför är han så tyst och låter Lars Haikola bära hundhuvudet i den här nesliga historien?

“Fel låt vann?” – uppdatering

It´s all about the money?

It´s all about the money?

Uppdatering:

Lars Haikula bekräftar här mina värsta misstankar: Länk till Lärarnas nyheter

Beslutet om vem som får utbilda grundlärare var plågsamt för flera stora lärosäten. Länk

DN (Länk – eller har jag drömt det??) ifrågasätter HSV:s auktoritet när det gäller förmågan att fördela examensrättigheter. Som genom ett trollslag ges de lärosäten som inte fått tillstånd en extra möjlighet!

Vem styr landet?

Länk till brev om “andra chansen”

Lärarnas nyheter

På Högskoleverket har vi full insikt i de konsekvenser som avslag om examenstillstånd kan medföra för ett lärosäte och för en region. Vi är också klara över att processen med den nya lärarutbildningen – från utredning, remissförfarande, proposition, riksdagsbeslut, ansökan om examenstillstånd till bedömning av examenstillstånd – bedrivits under stor tidspress. Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.


Läs Majken Humles sammanfattning

Katederundervisningen och eget arbete

I ett annat inlägg har jag kritiserat DEJA för att inte ta upp skolans innehåll och arbetsformer. Det kan ha varit lite förhastat. Kanske borde jag vara tacksam för att Jan Björklund inte har lyckats trycka in sina funderingar om att katederundervisning passar pojkar bättre?

På Skola och samhälle funderar Mats Björnsson över visionen om en annan och modern skola. (Länk)

Slutklämmen uppfattar jag som en kraftig varning för backlash när det gäller alternativa arbetsformer:

Om den nu brett börjar ses som något negativt för lärandet och kanske särskilt för lärandet hos dem med de största skolproblemen och den minsta skolmotivationen, finns det då inte en uppenbar risk att allt detta som heter ”eget ansvar”, ”arbete i projekt” och ”självständigt arbete” buntas ihop och förklaras vara misslyckat? Eller har de debattörer rätt som dömer ut dessa tendenser som ”flum” som möjligen passar dem med goda skolförutsättningar och ser en lärarroll à la tidigt 60-tal som ideal? Jag känner på mig att det kan komma att kastas ut en hel del barn med det badvattnet.

 

Gör du high five?

I en plågsamt samstämmig morgonsoffa diskuteras DEJA:s slutbetänkande. (Hur många tummar får det plats i en näsborre?)

Höga förväntningar och tydliga krav  är  naturligtvis lösningen. För mig öppnar sig avgrunden när en av hjältarna från teveserien 9A Gunilla Hammar Säfström förfasar sig över idrottslärare som snusar och gör high five med barnen.

LR:s vice ordförande gör ett lika oväntat som anmärkningsvärt utfall mot lärarna.

Det är något underligt med de här människorna som utser sig själv till världsuppfostrare. Snart kommer 9A tillbaka. Gud hjälpe oss!

Tack Morrica för tipset!

Newsmill, DEJA och jag

Hans, Leffe och Mats

Hans, Leffe och Mats

Ibland känns bloggen mig trång. Jag älskar mina trogna kommentatorer och anonyma läsare – men ibland är det nödvändigt att skriva utanför kretsen.

Länk till artikel på Newsmill

Att kalla en utredning för “svek” kanske är lite kvällstidningsmässigt. Om någon undrar är jag lite mindre arg idag.

Säkert – Är du fortfarande arg?

“Skolmyndighetsfeminism” dagens ord

I morgonsoffan beskrivs det svenska jämställdhetsarbetet i skolan som ett misslyckande och då uppstår frågan vem som är ansvarig för detta. Är det politikerna i riksdagen som styr eller finns det strukturer på tjänstemannanivå som är mer betydelsefulla?

Jag citerar ur SOU 2006:75 sidan 26:

Det har funnits en skolmyndighetsfeminism inom institutioner som Skolverket, Utbildningsdepartementet och fackliga lärarorganisationer. Jämställdhetsarbetet har styrts och formulerats från dessa institutioner och myndigheter. Projekt har utarbetats, medel och nätverk har anförskaffats. Styrdokument som har fått stor betydelse för verksamheten har utformats och implementerats på regional och lokal nivå.

När Sabuni ställer sig bakom DEJA:s slutbetänkande väljer hon att ingå i det här nätverket. Men det är väl inte därför vi har politiker? De ska leda arbetet – inte låta sig manipuleras av fack och tjänstemän.

Spelar partifärgen någon roll?

Spelar partifärgen någon roll?

DEJA:s slutbetänkande har kommit

Det ska bli spännande att se vad DEJA har åstadkommit. Anna Ekström var även ordförande i delegationen för jämställdhet i förskolan. Då osynliggjordes frågan om rekrytering av män till läraryrket av genusideologiska skäl och jämställdhetsarbetet har sedan dess haft ett starkt fokus på beteendemodifierande metoder. Jag är nyfiken på att se om hon och delegationen gör samma misstag igen.

Ur pressmeddelandet:

Pojkar och flickor får inte samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar i skolan, flickor mår sämre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Det är slutsatser som kommit fram när nu DEJA idag lämnar sitt slutbetänkandet Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99). I DEJA:s slutbetänkande lämnas en rad förslag. Bland annat vill delegationen se en systematisk utvärdering av arbetssätt och metoder i skolan på motsvarande sätt som sker inom vården. I betänkandet går DEJA igenom tänkbara orsaker och förklaringar till att flickor sedan decennier presterar bättre än pojkar i skolan. Delegationen bedömer att många pojkar riskerar att mötas av negativa förväntningar och tidigt lära sig hantera skolmisslyckanden, något som kan ha sin grund dels i föreställningar om att pojkar ofta presterar sämre, dels i pojkarnas genomsnittligt senare biologiska mognad.

Ni hittar slutbetänkande här.

Manliga nätverket har möte

Manliga nätverket har möte

Jag bläddrar fram till sidan 181 och letar efter något om betydelsen av att motverka könsobalansen inom lärarkåren.  Det kanske finns referenser till Norge som har valt en annan väg?

Nähä – Anna Ekström har gjort det igen.

Jag trodde att direktiven var ganska tydliga och utgick från att HSV:s rapport Man ska bli lärare skulle finnas med i litteraturlistan. Utredarna tycks inte ha tagit utbildningsministerns ord om att rekrytera män till läraryrket på allvar.

– Äsch, vi gör som vi brukar!

Fast nu ska jag läsa hela texten noga!

Uppdatering:

Jag läser om det norska exemplet:

Det tredje målet rör personalen som arbetar inom förskola och skola.
Målet är att öka andelen män. Även här finns det delmål.
1. Ett samarbete mellan staten och kommunerna ska initieras för att förbättra könsbalansen bland personalen i skolan och förskolan.
2. En informationsskrift ska tas fram till skolor och förskolor om rekrytering av män.
3. Förskolor som nått målet att ha 20 % män ska få ansöka om statliga medel för att bli demonstrationsförskolor.
4. Särskilda rekryteringsteam ska bildas lokalt för att arbeta för att rekrytera fler män till förskolan.
5. En utvärdering av jämställdhetsplanerna ska göras.
6. Särskilda statliga medel ska tillföras de tre högskolor som har störst andel manliga studenter som läser till förskollärare.
7. Kommunerna får öronmärkta pengar till lokalt arbete för jämställdhet i förskolan.
8. Ett pris ska delas ut till kommuner som är aktiva i att rekrytera män till förskolan.

I den svenska modellen framstår de här (väldigt framgångsrika) åtgärderna som ytterst udda och inga förslag i utredningen pekar i denna riktning. Behöver jag säga att det är en ideologisk fråga?

Svd1, Svd2, Svd3, Fjellner