“Rika barn lära bäst” – “Underverk tar tid”

LR presenterar en rapport som beskriver det kända fenomenet att rika barn får bättre betyg. Frågan är om skolan gynnar dem eller inte besvaras inte – men det finns inga belägg för att skolan skulle ha en utjämnande funktion.

Samtidigt dammar LR av kravet på återförstatligande skolan och det finns anledning att misstänka att de tänker ta chansen att driva en kampanj i Almedalen.

Jag tror det vore bättre att förstatliga inkomstpolitiken och sikta på en rejäl utjämning av de ekonomiska klyftorna i samhället.

Sydsvenskan, Svd, DN, LR

Rundgång och tomgång i betygsfrågan

Nackdelen med att skriva blogg är att vissa ämnen kommer tillbaka och det är inte säkert att de åldrats i skönhet. För några år sedan föreslog Ilmar Reepalu att Malmös elever skulle betygsätta sina lärare. Debatten var upphetsad och jag som normalt försvarar den kommunala nivån kände marken vibrera under fötterna. (Länk)

Nu är staden klädsamt självkritisk och konstaterar att metoden innebär stora problem.

Länk till Sydsvenskan

Och jag är naturligtvis en alltför fin människa till att känna skadeglädje. Ilmar är bättre på hus och pengar än på skolpolitik.

Skollagsdebatten och medierna

Som god medborgare läser jag naturligtvis protokollet från riksdagsdebatten om ny skollag. Så får man göra när de traditionella medierna prioriterar bröllop och trams. Jag beundrar politikerna som tar sitt uppdrag på allvar – trots att journalisterna tycks ha tagit semester. I bästa fall förbereder de en genomarbetad presentation av förslagets alla aspekter? En man tror jag vaknar ovanligt nöjd.

Marie Granlund (S) saknar den svenska traditionen av att söka enighet över blockgränserna i skolpolitiken:

Herr talman! För att det ska bli lugn och ro i skolan vill vi socialdemokrater ha en blocköverskridande politik när det gäller skolan och betygssystemen. Vi är inte ensamma om detta. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och elevorganisationerna har krävt detsamma, för vi drivs av en gemensam övertygelse om att skolan behöver långsiktigt hållbara reformer som på riktigt är väl förankrade bland dem som varje dag finns i skolan.

Rosanna Dinamarca (V) betonar fritidshemmens utsatthet:

Vi vill att det ska framgå av skollagen att fritidshemmen ska ingå i de kvalitetsredovisningar som varje kommun ska vara skyldig att genomföra. Det måste också göras tydligare att det krävs vissa förutsättningar för att verksamheten ska hålla godtagbar kvalitet. Eftersom situationen i många fritidshem är akut och till och med hälsovådlig krävs det snabba åtgärder. Vi vill därför införa ett maxtak för gruppstorlekar på maximalt 20 elever och minst två pedagoger. Även inom fritidshemmen ska personalen vara utbildad och behörig.

Mats Pertoft (Mp) försöker lyfta fram flexibilitetens betydelse:

Det säger någonting om det som jag menar att vi som förtroendevalda är skyldiga att göra: att vidareutveckla svensk skola, inte snäva in. Det är precis där min kritik är starkast när det gäller det här förslaget. Det finns för mycket insnävningar, för mycket detaljregleringar. Det är som om alliansregeringen inte litar på våra skolor, inte litar på våra lärare, inte litar på våra elever. I stället ska vi reglera, reglera och reglera. Jag tycker inte det är framtidsinriktat. Jag tycker inte det är liberalt. Jag tycker inte det passar i vårt skolsystem.

Sofia Larsen(C) tror på den nya portalparagrafens betydelse:

Jag kan lugna Rossana Dinamarca vad gäller kunskapsrätten. Grundskrivningarna är precis likadana som de var tidigare, men vi har lagt till någonting mycket viktigt, en av portalerna i skollagen. Alla elever, oavsett i vilken form man går i skolan, ska kunna utvecklas till sin fulla potential. (min kursivering)Det gäller alla elever. Jag kan lugna Dinamarca på den punkten.

Dinamarca är inte så lätt att lugna:

Jag ska läsa direkt för betänkandet: Det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Marie Granlund undrar över det som inte finns med:

Det är som sagt var ingenting om överprövning av betyg, och det är ingenting om lärarlegitimation. Det finns fler saker som inte är med, till exempel betyg i årskurs 6. Av någon outgrundlig anledning har man valt att inte ta med det heller.

Margareta Pålsson (M) är inte bekymrad över att inte förskolorna omfattas av skrivningarna om skolbibliotek:

Jag har aldrig varit på en förskola som inte har haft tillräckligt med böcker. Nu har jag inte varit på alla Sveriges förskolor; det behöver säkert bli bättre någonstans, precis som det behöver bli bättre i många grundskoleklasser.

Efter de inledande uppvärmningsronderna kliver minister Björklund själv in i matchen och tillrättavisar församlingen i landsfaderlig stil. Marie Granlund är inte nöjd:

Återigen försöker utbildningsministern få det att låta som att den stora skiljelinjen i svensk utbildningspolitik går mellan dem som är för kunskap och dem som är mot ordning och reda. Jag kan lova utbildningsministern att jag är övertygad om att alla i denna kammare är för både kunskap och ordning och reda.

Men vad vi inte är överens om är att allting inte var bättre förr. Jag har aldrig sett Jan Björklund blicka framåt, utan det är 50-talets lösningar som hela tiden är förhärskande. Det handlar om att införa nya hemmafruar och stänga ute barn från den svenska förskolan. Det handlar om polishämtning av skolkare.

Som helhet var det nog en ganska klargörande debatt – fri från större överraskningar. Marie Granlund antydde att oppositionen stöder 90 % av lagförslaget och det räcker  långt. Motståndet är luftat och nu handlar det om genomförande.

Skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet

Måste alla riksdagsförslag ha den här slagordsmässiga formen? Den 1/8 2010 får vi en ny skollag och riksdagen biföll som väntat förslaget. Nu återstår att se om skolan går att styra. Erfarenheterna av tidigare försök att kontrollera den här supertankern är inte uppmuntrande.

Länk till riksdagen

Fickparkering - någon?

Fickparkering - någon?

Min lille vän 88 och den nya skollagen

Idag har riksdagen behandlat skollagen. Media har inte ansträngt sig för att lyfta fram denna historiska händelse och jag erkänner att min läsning av de 1100 sidorna har varit översiktlig – för att inte säga ytlig.

Svd, Lärarnas nyheter

Riksdagsbeslutet – inte lättläst men nyttigt. Förhoppningsvis kan någon förklara detaljerna för mig.

En del bloggare fäster stora förhoppningar till den nya lagen – andra är mer slentrianmässigt Björklundkritiska. Jag unnar mig den tillfälliga lyxen att inte ha en åsikt.

Min lille vän är däremot full av synpunkter på tavlan som jag köpte på loppmarknaden i Onslunda. Han menar att det borde finnas regler om vem som får kalla sig konstnär och driver en kampanj för något som han kallar konstärslegitimation. Möjligtvis kan han tänka sig ett konstnärligt provår.

Björklund, Sjögren, Svensson och betyg

Den här bloggen lever ett dubbelliv och jag känner hur det blir allt svårare att upprätthålla ett seriöst skolfokus. Därför blir jag glad över att det finns andra som granskar regeringens krumbukter i utbildningspolitiken. För några veckor presenterade Anna Sjögren en rapport som “bevisade” att betyg är bra för arbetarklassens barn. Björklund trumpetade och den pedagogiska forskarvärlden teg.

Thomas Svensson, som är professor i matematik, granskade”undersökningen” och hittade besvärande brister. Är någon förvånad?

Länk

Bossar och flygare i skolan

Vissa nyheter berör mig mer än andra. Sedan morgonsändningen på P1 har jag gått och funderat över inslaget om hur barn rekryteras till kriminalitet i skolan.

Lyssna och lid (Länk)

15-åriga “bossar” knyter upp 12-åriga “flygare” som tvingas genomföra stölder. Som vanligt är den spontana reflexen att bli arg på skolan som inte tar sitt ansvar och kontrollerar barnens aktiviteter på raster och fritid. Samtidigt känns det som om tiden arbetar för ett annat mer resultatinriktat förhållningssätt med betoning av mätbara kunskaper och då handlar det om en tydligare rollfördelning där föräldrarna tar hand om uppfostran och sociala normer.

I det bästa av samhällen finns det ingen motsättning mellan de här två uppdragen. Men det ser ganska mörkt ut och jag är rädd att de s.k. evidensbaserade antimobbningsmetoderna som Skolverket har godkänt inte räcker till mot de nya hoten. (Länk till Skolverket)

Hot och mutor

Jag gillar rektorn i Klågerup som lovade att bada i Pudesjön om alla niorna blev godkända i kärnämnen.

Länk till artikel med underbar bild

Det personliga engagemanget är viktigt och måttet på rektorns värde är kanske elevernas resultat. Belöningar funkar.

På lärarutbildningen lovade den numera pensionerade professorn att bjuda alla på champagne den dagen han såg en korrekt litteraturlista i en doktorsavhandling. Det hände aldrig.

Vad tänker Jan Björklund göra om svensk skola blir bäst i världen? Vad får vi då?

Vad ser du?

Vad ser du?

Universitetskansler Flodström avgår – heder åt honom!

Länk till pressmeddelande:

Under det senaste året har Högskoleverket framför allt haft fokus på regeringsuppdraget att utforma ett nytt system för att utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningarna. Systemet har utvecklats i nära samverkan med högskolesektorn. Under arbetets gång har det blivit allt tydligare att Högskoleverket och Utbildningsdepartementet inte är överens om hur systemet ska utformas för att driva svensk högre utbildning framåt. Detta har lett till en förtroendekris.

— Skillnaden i synen på hur man bäst mäter kvalitet i högre utbildning i kombination med en nära styrning av utvecklingsarbetet, som inte är förenlig med relationen politisk styrning och expertmyndighet, gör att jag väljer att avgå, säger Anders Flodström.

Konflikten handlar främst om att regeringens fokus ligger på att studenternas självständiga arbeten ska utgöra grunden för bedömning av utbildningarnas kvalitet. Också Högskoleverket menar att resultaten från de självständiga arbetena är en viktig bedömningsgrund men anser att även innehållet i och examinationen av utbildningarna måste granskas.

Det är på samma gång sorgligt och hoppfullt. För oss som arbetar med akademiska professionsutbildningar har det varit en plåga att kvalitet skulle mätas enbart genom bedömning av det avslutande examensarbetet. Flodström tar strid för att se utbildningar som en helhet och då måste även andra delar bedömas. Kanske finns det en gnutta hopp i och med att bandet mellan akademin och regeringen nu synas.  Det är dags att ta strid för Högskolornas frihet från politisk styrning.

Vi börjar med lärarutbildningen.

DN, svd1, svd2, Sydsvenskan, LN