”Rika barn lära bäst” – ”Underverk tar tid”

LR presenterar en rapport som beskriver det kända fenomenet att rika barn får bättre betyg. Frågan är om skolan gynnar dem eller inte besvaras inte – men det finns inga belägg för att skolan skulle ha en utjämnande funktion.

Samtidigt dammar LR av kravet på återförstatligande skolan och det finns anledning att misstänka att de tänker ta chansen att driva en kampanj i Almedalen.

Jag tror det vore bättre att förstatliga inkomstpolitiken och sikta på en rejäl utjämning av de ekonomiska klyftorna i samhället.

Sydsvenskan, Svd, DN, LR

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Personligt, Politik, Skola, Utbildning och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

32 kommentarer till ”Rika barn lära bäst” – ”Underverk tar tid”

  1. Plura skriver:

    Visst kommer LR och köra det racet i Almedalen om jag tolkade programmet rätt.

    Sedan, det är tjusigt med gamla socialistkrav från 70-talet. Praktiken visar dock att det inte funkar. Planekonomi är för evigt begraven. Ojämlikhet kommer alltid att finnas så länge det finns två individer på jorden. Filosofisk realism en måndag morgon i solvarma Mälardalen.

  2. Pillemarius skriver:

    Inkomstklyftorna i Sverige är minst i världen och bör snarare öka till en genomsnittlig Europeisk nivå. Och, hur ska utbildningsklyftan minskas? Genom att de bästa eleverna trycks ner?

  3. Anna skriver:

    LOL.

    Vad ligger det för egenvärde i att utjämna inkomstklyftorna? Det är helt bisarrt.

    Bättre att sträva uppåt och glädja sig åt sina egna framgångar än att sitta med kikare och hänga upp sig på vad grannen köper.

    Det enda sättet att minska utbildningsklyftan är att trycka ner de smarta – det hjälper inte de dumma.
    Det enda sättet att minska inkomstklyftan är att trycka ner de rika – det hjälper inte de fattiga. De blir inte mindre fattiga för att grannen också får det sämre.

    • michaeleriksson skriver:

      Nästan exakt vad jag tänkte svara.

      Också i övrigt måsta man titta på om man riskerar att trycka ned någon: En kritik som jag har hört i sammanhanget är ”Rika barn går på friskolor. Rika barn har bättre betyg/kunskaper. Ergo: Vi måste avskaffa friskolorna så att systemet blir rättvist.”—vilket är ett mycket farligt resonemang. Även om de rika barnen har en fördel genom friskolorna (och inte genom tex akademiska föräldrar) vore detta ett Jantelag-mässigt agerande som försämrar för den ene utan att på ett motsvarande sätt gynna den andre.

  4. Ping: Valfriheten i skolan ökar betygsklyftorna | Christermagister

  5. Kjäll À skriver:

    Förstatliga inkomstpolitiken? Ja, det låter som ett bra sätt att sänka landet ytterligare. Du menar att alla som är smarta och skapar jobb åt andra skall bestraffas? Nej tack (i så fall)!

    Vill du även förstatliga sporten och sikta på en rejäl utjämning av de idrottsliga resultaten?

  6. Anders B Westin skriver:

    Mats
    Som du vet så röstar jag tvärsäkert för en statlig skola.

    Men som styrs av det svenska näringslivet och inte av politiker.

    Det är något att bita i för tidigare politiska tankerum.

  7. Mats skriver:

    Det handlar om skolans kompensatoriska funktion – tror vi på den måste vi kanske prioritera den uppgiften framför alla andra.

    Risken är stor att den där retoriken om en skola för alla uppfattas som tomt jämlikhetstjafs, och då spelar kanske inte huvudmannaskapet den avgörande roll som LR och Fp försöker frammana. Om skolans huvudsakliga uppgift är att sortera barn – då fungerar systemet ypperligt! De privata alternativen utmanar inte mekaniken; varför skulle en statlig göra det?

  8. Anders B Westin skriver:

    Genom att skapa en kultur för KUNSKAP, JÄMLIKHET, PLIKT, ANSVAR och FÖRSÖRJNING:

    Jämför med Domstolsverket, UD och Riksbanken.

    Att skapa en GEMENSAM berättelse.

  9. MrsS skriver:

    Oj, tror verkligen lyssnare/läsare att det är så enkla parametrar som skiljer agn från vete? Det måtte en ganska undermålig bildning till för den villfarelsen. Antagligen samma krafter, samma fenomen, som ligger bakom den tvärsäkerheten om att högt betyg är lika med intelligent, begåvad, kunnig, mer än att högutbildade coachar sina barn och gör deras inlämningar som renderar höga betyg på pappret. Som om friskolor och dessas generösa MVG-skurar är detsamma som intelligens och kunskap. Som om gruppen ”fattig” består av en lallande homogen massa.
    Nä, önskvärt vore att strama upp analysen innan en enkel mediafloskel cementeras som i sanningen varande eggen vilken skär genom folklagrets begåvningar, med precision.

    • Plura skriver:

      MrsS – där satte du huvudet på spiken.

      Betyg säger inte ett skvatt om du är intelligent eller inte. Det tillhör inte klass ens utan är biologiskt betingat, det är du född med.

      Betyg är bar signalsystem för hur duktig du är att ta in kunskaper ”in the box”. Eller med andra ord hur du lyckas ta in förhärskande kunskaper. Inte ett smack om hur du lyckas omvandla kunskapen för att för den vidare till nästa nivå. Det tillhör intelligensen och den är störande för de etablerade strukturerna och där med farlig.

  10. MrsS skriver:

    Nä, alltså … jag blir chockad av kommentarerna, absolut skakad, michaelericson, anna, pillemarius, kjäll. Om man som människa identifierar sig in i den här omnämnda gruppen:”rik” och ”högpresterande”, kan man då inte känna ens en liten sorg av vemod att det skulle vara sådär orättvist, från början?!

    • Morrica skriver:

      MrsS, jag ser uppenbarligen något helt annat än du när jag läser kommentarerna, jag ser inte något som skulle kunna vare sig chocka eller skaka. Intressant hur olika man ser samma sak.

      Det jag ser är en rätt enig kör av röster som höjs mot tanken på att lösningen på problemet skulle vara att sänka kvalitén på utbildningen för de som har bäst förutsättningar. Det kan knappast chocka någon så vad är det du ser som jag missar?

      • Mats skriver:

        Jag ser inte att någon har föreslagit en sänkning av kvalitén!

        Vem skulle det vara?

      • MrsS skriver:

        Ah, ser bara att ryggradsreflexen i somliga antar att betygsskillnader i sanning skulle handla om reella skillnader i intelligens och i skolprestationers kvalitet. Förslaget, Mats ursprungliga inlägg, att istället fokusera en politik som utjämnar inkomstskillnader, fångades ju upp av somliga som om det var att säga att man skulle sänka möjlighetstaket för dem i skolan som vill lära och utvecklas (vilka vill inte det?), underförstått dem som har höga betyg.

        Mats, som jag tolkade det, ville väl istället för att ytterligare stärka skillnaderna, höja barriärerna mellan förlorare och vinnare i skolan, Björklundsvurmen, kanske man kunde ägna sig åt andra politiska områden. Istället för att direkt dyka ner och SLÅ på skolan, istället slå på den andra av de två parametrarna i denna gårdagens rungande mediamening: fattig = låga betyg. Varför så automatiskt göra detta till ett skolproblem, varför är det inte mer självklart att göra det till ett samhällsproblem?
        Förstår du min reaktion nu da?

        Att i det börja yra om att några för att lyfta de stackars obildade och fattiga ur misären skulle nödgas sänka sig till deras låga oambitiösa, landshotande nivå var inte annat för mig än just ett skakande bevis på männniskofientlighet, OCH skolfientlighet. Var är samhällskritiken? liksom … Varför direkt anklaga skolan, när den andra orsaken direkt härrör från ökade klyftor i samhället … för ingen tror väl att fattig är lika med obegåvad?

        • Mats skriver:

          Tack!
          Ungefär så menade jag nog.

          Antagligen är det nog integrations- eller klassfrågan som ligger och vibrerar i botten. Hur ska medelklassen kunna skydda sina barn från att behöva gå med arbetar- eller invandrarbarnen – utan att det ser upprörande elitistiskt eller odemokratiskt ut. Vi vill ju gärna bevara myten om allas lika möjligheter och då får inte sorteringen vara alltför iögonfallande.

          I England är det tydligt att styrningsmodellen har havererat och att högerregeringen sneglar på svensk modell med fria akademier som fristäder för de ”begåvade” (läs med rätt föräldrar)

      • Plura skriver:

        Den debatt som LR igår startade är huvudlös.

        Den är ett betingat samhällsproblem som inte är ett skolproblem. Det har ju Skolverket tydligt visat i sin rapport om de fyra fundamenten till sämre kunskapsresultat i skolan. Att LR tar upp ett av dem, segregationen, som ett huvudnummer under Almedalsveckan är inte ett smack förvånande. Dom kör ju samma retorik som alltid oavsett vad problemet är och lösningen är ”Förstatliga skolan”. Och det är väl speciellt tacksamt denna vecka att hacka på politikerna från särintressenas håll. Frågan är är detta ett allmänintresse?

        Segregation finns i alla samhällen. Det är väl bara svenskarnas förbless för socialingenjörskonst att utjämna olikheter på politisk väg. Det enda politiker kan göra är att skapa golvet för hur samhället ska fungera, sedan är det upp till oss medborgare att i bästa förmåga lev efter dem och inte trampa genom golvet. Här har professionen i skolan trampat genom golvet länge.

        • Mats skriver:

          Golvet…

          Kanske har vi förlorat oss i de luftiga visionerna och då glömt det där under fötterna. Jag anar att Plura menar att skollagen har en avgörande betydelse för hållbarhet i skolbygget och det återstår om lärarna lyckas utvinna någon kraft ur de här orden.

          LR är väl ett bra exempel på hur man lyckas maskera egenintresset till ett allmänintresse. Och dessutom engagera ett helt Folkparti i frågan…

    • michaeleriksson skriver:

      Jag har intrycket att flera missar poängen. Låt mig ta ett förenklat och överdrivet exempel:

      Antag att vi har en by med 60 barn. 59 går i samma klass med en enda lärare tillsammans. Kalle Krona har en rik far som betalar en privatlärare så att Kalle ska ha en chans att lära sig någonting.

      Vi är nog all överens om att detta inte är en bra situation. Nu är frågan hur man skulle ändra detta.

      En ”Jante-lagare” skulle här bli upprörd över dem privilegier som Kalle har och fordra att Kalle sätter sig bland dem andra 59, så att alla har lika chanser. Detta är ett tänkande som jag har mycket svårt att ställa mig bakom—man försämrar för den ene utan att göra någonting för dem andra.

      Någon annan kanske föreslår att byn anställer Kalles lärare och delar upp barnen i två klasser med 30 elever var. Detta är mycket konstruktivare, och någonting som jag skulle stödja. (Men förutsätter naturligtvis att det finns pengar, att läraren vill jobba för byn, osv.)

      I övrigt: Några kommentarer går i den riktningen att betyg är missvisande, att friskolor skulle ge högre betyg, eller liknande. Mitt intryck är det samma, men det gäller då att angripa problemet med rätt argumentation och rätt medel. Om friskolor ger för höga betyg så är inte lösningen att lägga ned friskolorna (helt säkert inte med argument om inkomstskillnader ody), utan att se till att betygsättningen blir konsistentare i landets olika skolor (tex genom centrala prov).

      • Anders B Westin skriver:

        Michael
        Ditt förslag lider under ett besvärligt dilemma. Du nuddar vid det själv.

        Högre skatt.

        Just nu lever vi en politisk diskurs där en stor del av befolkningen längtar efter lägre skatt.

        Så att de skall få råd med en ytterligare Thailandsresa eller en till 52 tummare som dom kan bygga in i väggen på Toa. En toa som är lika stor som en lägenhet var under folkhemmets tidevarv.

        • michaeleriksson skriver:

          Detta var nu inte ett förslag utan ett exempel. Det finns också andra varianter än de upplistade, tex att Kalles lärare sätter upp en avgiftsbelagd friskola.

          Resten av din kommentar är billig vänsterpropaganda som ger en ytterst snedvriden bild av skattesituationen.

        • Anders B Westin skriver:

          Billig vänsterpropaganda???? Jag har aldrig röstat vänster. Däremot är jag intresserad av antropologi och flockpsykologi.

          Är du blind inför den rådande tidsandan.

          Ytans diktat. Gay-galan röstade fram Hollywoodfruar till årets bästa program.

          Det var liksom ”skottet i magen”.

  11. Superintressant diskussion, MEN det här är ett skolproblem. Skolan förstärker segregationen där den borde minska den. Kommunaliseringen har ökat klyftorna, friskolereformen likaså och kanske mer än något annat proletariseringen och kuvandet av lärarkåren. Men vi borde inte ens föra diskussionen med känt orättvisa betyg som grund. Det första steget bör, som Mikael Eriksson påpekar, vara upp till bevis med betygen. Centralrättade nationella prov och studentexamen. I dag vet vi inte om vi pratar om orättvisor i betyg eller orättvisor i möjligheter att skaffa sig kunskap.

    • Morrica skriver:

      Väl rutet, Helena!

      Genom att tala om det som ett samhällsproblem skjuter skolan ifrån sig sin del av ansvaret och kan fortsätta i lufsa fram i ullstrumporna med blicken stint ner i golvet mumlande om att h*n gör minsann sitt bästa med de usla förutsättningar som h*n får kan ingen vänta sig……

    • MrsS skriver:

      Måhända är detta ett problem i skolan som man där bör förhålla sig till. Min poäng låg snarare i att peka på hur snabbt alla, rakt över hela disken, omedelbart, utan att ens reflektera över den andra faktorn lägger allt ansvar på skolan.

      Naturligtvis är det mycket angeläget att skolan oavkortat erbjuder en miljö där människor, oavsett social bakgrund, och i det här fallet, oavsett tillgång på pengar, rustas med så pass mycket vetande, kunnande, sociala patos, moral, och nytto-anda att dom alla är något sånär kompetenta för ett liv där Friheten att välja kan nyttjas utifrån största möjliga potential, för dem och för samhällets bästa.

      • Morrica skriver:

        MrsS, att diskutera skolans ansvar innebär inte att man lägger hela ansvaret på skolan. Däremot måste man kunna föra diskussionen kring just skolans ansvar utan att hela tiden nämna intilliggande områden, man måste kunna ta för givet att människor är insiktsfulla nog att hålla dessa områden i minnet, och förstå att allt givetvis påverkar varandra MEN att man för tillfället bara pratar om en del av det hela – i det här fallet skoldelen.

  12. Anders B Westin skriver:

    MrsS
    Skolan är liksom ett facit på hela samhällets kollektiva insikt. Att man diskuterar skolan innebär inte på något sätt att man skuldbelägger skolans personal som individer.

    Skolans kultur och funktion är för mig att betrakta som en kvot av de kollektiva drifterna och kollektivets kunskap:

    (Fjärrfältet*Flocken)/(Närfältet*Jaget) /postmodernism

    Förfallet började redan i slutet av 60 talet då kopplingen mellan input och output började förträngas.

    • MrsS skriver:

      Såg en häftig föreläsning, inspelad alltså, på Kunskapskanalen (ja, det fick verkligen mig att känna mig fett förfördelad vad gäller alternativa mycket roligare sommarhappenings) – med anledning av ditt sista statement om input och output – om Frihet, Filosofiska föreningen Sherp föreläste i ett som det såg ut smällkallt Stockholmskt stadsbibliotek. Nån sa, Frihet är att kunna det man väljer, men att välja det man väljer står dig inte fritt. Om du förstår vad ajg menar. Att ha strama åsikter om hur/ ochvad input skall bestå av är lite sådär va, tenderar till att påverka, ja nästan manipulera, allt det som en individ skulle kunna tänkas vilja vilja.
      Och, jag är en stor förespråkare för individens vilja, och rätten att kunna det den vill, å då är jag ändå ingen Liberal Frihetlig själsfrände, utan jag baserar min ståndpunkt enbart på biologiska teorier om hur hjärnan lär.

  13. Mats skriver:

    Oj – finns det olika sorters frihet? (Märks det att hjärnan har mjuknat i solen…)

    Kanske är vi lyckligast om vi tror att vi vet vad vi vill? Så fort jag har förstått hur många sorters musik, vin och mat blir det besvärligt att vara så där härligt tvärsäker på vad man vill!

    P.S. Jag tycker om ALL öl!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s