Strindberg 8

En del texter från Strindbergs Blå bok tycks mig märkligt välbekanta i skoldebatten.

VÄXELUNDERVISNING

När läraren vandrade i Kvalhem kom han till en
skola, som kallades växelundervisningen, därför att
rollerna här voro förväxlade, så att de okunniga
eleverna sutto i katedern och undervisade sina kunniga
lärare. – Nå, min gosse, sade eleven till lektorn i
matematik, hur mycket är 6 gånger 8? – Det är jämnt
48, svarade lektorn. – Nej, sade eleven, det är 78.
– Lektorn protesterade. – Jaså, du svarar snäsigt,
sade eleven, då skall du få! – Men jag kan bevisa att
6 gånger 8 är 48, protesterade lektorn, jag kan bevisa
det med addition. – Lärarekollegium sammankallades
och tillspordes hur mycket 6 gånger 8 var. Som
ingen visste det, upplyste lärare-eleven att det var 78.
Lektorn var överbevisad om sitt misstag, men icke
övertygad, därför sattes han i stryk-klass. – Den
vandrande läraren kom in i en avdelning, där det
undervisades i moral. Eleven, utexaminerad från en
ankarsmedja, satt i katedern med en rotting i handen.
– Sjunde budet? frågade ankarsmedjan. – Du skall
icke stjäla! svarade lärjungen. – Det är gamla texten,
som är en övervunnen ståndpunkt. Vår
lärobokskommission har utvecklat dekalogen efter modärna
begrepp, så att sjunde budet numera lyder så, efter
regeringens förslag: Du skall icke stjäla när någon ser det!

Den vandrande läraren utbrast: Detta är ju
helvetet! – Ja visst är det, svarade ledaren.

Hur viktigt är det att våga ta risker?

The economists found that, on average, girls were 16% less likely than boys to opt for the lottery. But significantly, they found that girls in coed schools were 36% less likely to select the lottery than their male peers. The findings appear to confirm the long-held view that males have a greater appetite for risk than females and go some way to indicating that this may be down to the environment in which a young person grows up. Girls at single-sex schools were also willing to invest more in a hypothetical risky investment than coed female and all-male pupils.

Jag behöver fundera mer på det här. Hur viktigt är det att våga misslyckas? Uppmuntrar vi barnen till att ta chanser?

20120108-224123.jpg

Den engelska vägen 2

I Sverige satsar regeringen på lärarlegitimation och formell behörighet. Engelsmän tycks tro på mer direkta åtgärder:

Om jag förstår texten rätt är det utbildningsministern själv som stänger av inkompetenta lärare i England. Det kanske var ett misstag av Björklund att byråkratisera processen genom att blanda in Skolverket?

20111230-033349.jpg

Eller tvärtom?

Jag hade nog valt en annan rubrik. Låt dig inte avskräckas.

Låt oss tala om lärande nästa år. Skoldebatten tycks leva sitt eget liv och nu är det dags att vidga horisonterna.

20111229-095018.jpg

En tes i artikeln handlar om frågornas betydelse. Jag tror att bilden gränsar till det gåtfulla.

Likvärdighet och likformighet

En spännande licentiatavhandling belyser ett aktuellt ämne.

Länk

– Det är ett jätteproblem att vi inte har likvärdig bedömning i skolan, men externa prov tenderar att skapa likformighet, säger Per Gunnemyr.
Uppsatsen är en intervjubaserad studie där han jämför hur och varför svenska respektive finska historielärare påverkas av externa prov. I det här fallet det svenska Historielärarnas prov (HLP), som tagits fram av en lärare och som gjordes av ett tusental elever senast, och det finska ämnesrealprovet (ÄRP). Ett förberedande prov inför studentexamen som man fortfarande har i Finland. Något nationellt prov i historia för gymnasiet finns inte idag.

Jag har en förhoppning om att 2012 blir året då vi kan diskutera de här viktiga frågorna på ett nytt sätt. Det går liksom inte att fortsätta se det som en fotbollsmatch där man ejar på olika lag – eller länder.

Han ser en tendens både i Finland och USA till att lärarna anpassar sig efter varandra och det viktiga provet. Det är också lättare att mäta fakta än mer komplexa resonemang, och risken är att lärarna får mindre tid till vad de själva tycker är centralt i ämnet historia.
– Om proven blir styrande för slutbetyget kan det också bli meningen med kursen. Det är trist om möjligheten för lärare och elever att tillsammans diskutera vad man vill göra försvinner.

Den här diskussionen pågår i många länder.