https://twitter.com/erikstahl/status/156391904311902208
Vi måste omvärdera den här mannen. Han borde stå staty på varje svensk skolgård.
Allt handlar om att vara påhitig
23
Category Archives: Skola
Nu snackar vi pengar!
Många pedagogikforskare har försökt beskriva värdet av en bra lärare. Jag tror att det behövs en ekonom för att utföra de här beräkningarna.
Hur viktigt är det att våga ta risker?
The economists found that, on average, girls were 16% less likely than boys to opt for the lottery. But significantly, they found that girls in coed schools were 36% less likely to select the lottery than their male peers. The findings appear to confirm the long-held view that males have a greater appetite for risk than females and go some way to indicating that this may be down to the environment in which a young person grows up. Girls at single-sex schools were also willing to invest more in a hypothetical risky investment than coed female and all-male pupils.
Jag behöver fundera mer på det här. Hur viktigt är det att våga misslyckas? Uppmuntrar vi barnen till att ta chanser?
Entreprenöriellt skolchatt – uppdaterat
https://twitter.com/anna_kaya/status/154822573597798400
Meddelas endast på detta sätt!
Den danska modellen
Jag återkommer i frågan!
Den engelska vägen 2
I Sverige satsar regeringen på lärarlegitimation och formell behörighet. Engelsmän tycks tro på mer direkta åtgärder:
Om jag förstår texten rätt är det utbildningsministern själv som stänger av inkompetenta lärare i England. Det kanske var ett misstag av Björklund att byråkratisera processen genom att blanda in Skolverket?
Eller tvärtom?
Jag hade nog valt en annan rubrik. Låt dig inte avskräckas.
Låt oss tala om lärande nästa år. Skoldebatten tycks leva sitt eget liv och nu är det dags att vidga horisonterna.
En tes i artikeln handlar om frågornas betydelse. Jag tror att bilden gränsar till det gåtfulla.
Till reduktionismens lov
Lena Andersson vinterpratar i P1 och jag fastnar snabbt. Många av hennes teman har vi diskuterat här på bloggen under året.
Likvärdighet och likformighet
En spännande licentiatavhandling belyser ett aktuellt ämne.
– Det är ett jätteproblem att vi inte har likvärdig bedömning i skolan, men externa prov tenderar att skapa likformighet, säger Per Gunnemyr.
Uppsatsen är en intervjubaserad studie där han jämför hur och varför svenska respektive finska historielärare påverkas av externa prov. I det här fallet det svenska Historielärarnas prov (HLP), som tagits fram av en lärare och som gjordes av ett tusental elever senast, och det finska ämnesrealprovet (ÄRP). Ett förberedande prov inför studentexamen som man fortfarande har i Finland. Något nationellt prov i historia för gymnasiet finns inte idag.
Jag har en förhoppning om att 2012 blir året då vi kan diskutera de här viktiga frågorna på ett nytt sätt. Det går liksom inte att fortsätta se det som en fotbollsmatch där man ejar på olika lag – eller länder.
Han ser en tendens både i Finland och USA till att lärarna anpassar sig efter varandra och det viktiga provet. Det är också lättare att mäta fakta än mer komplexa resonemang, och risken är att lärarna får mindre tid till vad de själva tycker är centralt i ämnet historia.
– Om proven blir styrande för slutbetyget kan det också bli meningen med kursen. Det är trist om möjligheten för lärare och elever att tillsammans diskutera vad man vill göra försvinner.
Den här diskussionen pågår i många länder.
Det engelska mönstret
Jag är rädd att vi kommer få se mycket av det här i framtiden. Svenska skolpolitiker importerar friskt från England. När pengarna tryter blir prioriteringarna obehagligt tydliga.
Tysta tankar 