Inomkommunal omfördelningspolitik

Många sätter stora förhoppningar till att ett förstaligande av skolan skulle skapa ge bättre förutsättningar. Svårigheterna att skapa rättvisa modeller är stora och jag anar att en del skulle vilja använda den enkla principen “lika till alla.

Så här går det till i Malmö:

Nytt sätt att fördela resurser i staden

Tanken med kommunledningens nya förslag är att Malmöbornas behov av social service ska tillgodoses på ett bättre sätt.
Enligt förslaget ska pengar fördelas utifrån sju variabler:
1. Utomnordisk bakgrund.
2. Disponibel inkomst.
3. Sjuk- och aktivitetsersättning.
4. Förgymnasial utbildning.
5. Arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder.
6. Ensamboende äldre.
7. Behov av förskolor.

Husie

Med knappt 20 000 invånare är Husie en av Malmös minsta stadsdelar. Barnfamiljer och pensionärer är i majoritet, och de flesta bostäder är småhus.
Husie är en utbyggnadsstadsdel. Det finns planer för bostadsbyggande såväl som för handel och industri.

Konsekvenserna för den kommunala skolan inom det relativt välbärgade Husie är stora. det är en komplicerad fråga och jag citerar Sydsvenskan långt:

Stadsdelschefen Alf Merlöv beskriver Husies dilemma: När det gäller arbetslöshet, inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer ligger Husie på normalnivå jämfört med hela riket.

Men i jämförelse med Malmös andra stadsdelar räknas Husies förutsättningar som goda. Stadsdelarna ansvarar för den största delen av den kommunala välfärden: förskola, skola, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt lokal fritidsverksamhet.

Efter flera nedskärningsår får Husie svårt att klara uppdraget om budgeten krymps ytterligare, konstaterar nu såväl tjänstemännen som politikerna.

– Vi har redan exempel på klasser där det går trettio elever på en lärare. Det förekommer på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, säger stadsdelschef Alf Merlöv.

Drygt var femte grundskoleelev i Husie går i friskola. Friskoleeleverna får ett genomsnitt av ersättningen till de kommunala grundskolorna i Malmös stadsdelar.

Men ersättningen till eleverna på Husies kommunala grundskolor är lägre än genomsnittet. Och eftersom det främst är elever med högutbildade och resursstarka föräldrar som väljer friskolor går mest pengar till dem som har bäst förutsättningar, konstaterar Husies tjänstemän och politiker.

Detta, tycker de, strider mot hela grundtanken med Malmö stads resursfördelningsmodell.

Hängde ni med?

20120206-084830.jpg

Unschooling – avskolning

Vad innebär det för ett barn att identifiera sig med ett system?

Rule 31 – Avoid the Stockholm Syndrome
It is not unusual for parents to see the traditional public school in their neighborhood as their only choice. Most recently I experienced this as I was speaking to a man in the airport when our flight was delayed two hours. After discussing my work as an educator, he shared with me that his daughter has become extremely depressed due to school and the doctors now want to medicate her saying she is bi-polar. He shared how she is smart, gifted, and creative, and wanted to know how he could get her to be okay and just finish school. When I explained to him there were options outside of school, he just couldn’t wrap his mind around it…even though school did not lead him to the career he has today. He kept bringing the conversation back to how to make her better with school rather than consider giving her the freedom to learn outside of school. This is not unusual. I have run up against this before when parents can clearly see school is hurting their children, but come up with a million excuses to defend the school rather than consider alternatives. This is reminiscent of the Stockholm Syndrome when victims, who are under total control of a few all-powerful people, develop sympathy toward their captors.

Jag funderar på att ta en datorfri halvtimme…

They added: “Resisting the desire to work when it conflicts with other goals such as socialising or leisure activities may be difficult because work can define people’s identities, dictate many aspects of daily life, and invoke penalties if important duties are shirked.”

Hofmann told the Guardian: “Desires for media may be comparatively harder to resist because of their high availability and also because it feels like it does not ‘cost much’ to engage in these activities, even though one wants to resist.

“With cigarettes and alcohol there are more costs – long-term as well as monetary – and the opportunity may not always be the right one. So, even though giving in to media desires is certainly less consequential, the frequent use may still ‘steal’ a lot of people’s time.”.

20120204-082653.jpg

Lärarna och skoldebatten

Anders Mildner ställer en viktig fråga:

https://twitter.com/#!/andersmi/status/165337953177055232

Jag har ofta undrat samma sak och är bekymrad över hur vi beskriver det demokratiska ansvarstagandet under lärarutbildningen. Tyvärr handlar det oftare om allmänna förhållninssätt som tolerans och medmänsklighet än en vilja att ta ställning i komplicerade frågor.

Min slutsats är att vi styrs av myten om den opolitiske och neutrale tjänstemannen.

Det enda som tycks kunna väcka lärarkåren är hotet om att de ska tvinga fullfölja det ingångna avtalet om arbetsförlagd tid.

Dagens fråga är:

Vad krävs för att lärare ska engagera sig i skoldebatten?

 

Skolchatt om VFU och övningsskolor

Twitter är fortfarande fantastiskt. De röriga och vänliga samtalen fortsätter.

Länk

Jag noterar att VFU-organisationen ser olika ut vid landets lärosäten.

En sammanställning från Wikisidan ovan:

18 aug 2011 pratade vi om hur vi kan effektivisera lärarmöten Eftersom länken är tom har jag bara lyckats återskapa halva skolchatt om lärarmöten via Twapper Keeper.
25 augusti 2011 pratade vi om bloggen i undervisningen.
1 september 2011 pratade vi om LPP.
8 september 2011 pratade vi om 1 till 1 och om/hur det påverkar elevernas läsande samt 1 till 1 överlag.
15 september 2011 fortsatte vi diskussionen om 1 till 1, nu med fokus på lärares kompetensutveckling.
22 september 2011 fortsatte vi diskussionen om 1 till 1 med inriktning på eventuella stödinsatser till elever och lärare.
29 september 2011 pratade vi om kunskapskraven och dess begrepp.
6 oktober 2011 pratade vi om lärares arbetsvillkor och arbetstid.
13 oktober 2011 pratade vi om forskande lärare och vad forskningsutbildade lärare kan tillföra skolan.
20 oktober 2011 pratade vi om hur allas kompetenser tas till vara i arbetslaget.
27 oktober 2011 pratade vi om de nya allmänna råden.
3 november 2011 pratade vi om hur vi får in elevdelaktighet i våra pedagogiska planeringar.
10 november 2011 pratade vi om den stora HUR-frågan.
17 november 2011 pratade vi om läxor.
24 november 2011 pratade vi om att vara och göra olika.
1 december 2011 pratade vi om lärares deltagande i skoldebatten.
8 december 2011 pratade vi om hur vi dokumenterar elevers lärande.
22 december 2011 pratade vi om studentexamen.
29 december 2011 pratade vi om det utvidgade lärarkollegiet.
5 januari 2012 pratade vi om det entreprenöriella lärandet.
12 januari 2012 pratade vi om ledarskap i klassrummet.
19 januari 2012 pratade vi om hur vi kan utveckla elevernas språk i alla ämnen
26 januari 2012 pratade vi om att jämföra skolor
2 februari 2012 pratade vi om VFU, den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Du kan också hitta våra gamla chattar här och numera även hela #skolchatt-flödet på Twingly Live.

Plats för kunskap!

Anne-Marie bjuder in mig på boksläpp och jag hamnar mitt bland många bekanta.

20120202-081439.jpg

Boken är vacker (Christel Brost), innehållet välproducerat (Helene Mohlin och Birgitta Ramdell) och budskapet välformulerat.

Projektet Plats för kunskap.

Det finns ett samband mellan arkitektur och pedagogik!