#Skolchatt – Undervisning för lärande

Helena presenterar ämnet på ett lockande sätt!

Jag brukar dras med i de här diskussionerna men i kväll var det trögt. Antagligen var jag lite gnällig och trött, men det fanns något troskyldigt som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Kanske har jag en tendens att krångla till saker och det kanske inte är nödvändigt att definiera eller problematisera “undervisning” och “lärande” för att diskutera behovet av struktur och tempo. Nu hamnade vi i avsikt och metod – jag är mer intresserad av relation och lärande.

Nästa vecka ska jag ta ett mer aktivt ansvar för innehållet. Nu hamnade jag på läktaren.

En del nyheter gör mer ont

Länk

Barn som är födda sent på året får oftare en adhd-diagnos och läkemedel mot adhd än barn som är födda tidigt på året och som alltså är äldre vid skolstarten.
För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, det visar patientregistret.
Samma gäller för läkemedel; 35 procent fler decemberpojkar får adhd-medicin än genomsnittet av barn födda första halvåret.
Trenden är densamma för flickor men skillnaderna något mindre, skriver Dagens Nyheter som tagit del av ny statistik från Socialstyrelsen.

Idag behöver jag ta några djupa andetag för att bygga upp min tro på skolan som institution. Det hjälper för stunden.

DN

Som förälder till decemberbarn har jag starka minnen från en oändlig rad utvecklingssamtal som alla inleddes på samma sätt:
– det märks att han är född sent på året…

I ljuset av de här siffrorna kanske jag borde vara tacksam för att pedagogerna inte valde diagnosticeringens väg?

20120510-081539.jpg

Lärarbristen

https://twitter.com/mjsvd/status/200094974489001984

Det finns en uppgivenhet över debatten som gör mig trött. Jag har svårt att skilja de fackliga poserna från politiska utspel. Inger Enkvist säger samma sak en gång till.

På fredag ska jag diskutera breddad rekrytering – frågan är om vi inte borde börja med “rekrytering”?

20120509-082644.jpg

Drömmen om den könsneutrala skolan…

…har sin motsvarighet i drömmen om det könsneutrala högskoleprovet.

Länk till DN

Hoppet var att det nya högskoleprovet skulle jämna ut skillnaderna mellan mäns och kvinnors resultat. Män har sedan starten 1977 haft högre snittresultat än kvinnor. Men det blev tvärtom.

I höstas när den nya provet, med mer matematik och färre ord och texter, hade premiär var mäns snittpoäng 9,4 poäng högre än kvinnornas. Sista gången gamla provet gjordes var skillnaden 6,1 poäng, visar siffror som Högskoleverket tagit fram åt Svenska Dagbladet.

20120506-085159.jpg

Manifest!

https://twitter.com/trinejr/status/198811005759930369

Här finns uppslag att tänka vidare! Långt vidare. Kanske vidare cirklar?

20120505-211947.jpg