Det ser bättre ut i papperstidningen

Grafiken är annorlunda. På nätet får vi siffrorna per skola.

LR:s recept är att minska antalet lärosäten. det låter som en tveksam strategi.

Våra nya studenter

idag träffade jag våra nya studenter. 215 av dem har besvarat en enkät och siffrorna antyder att det är relativt studievana personer som söker sig till förskolläraryrket.

   
 
Jag går till UHR för att kolla siffror om könsbalansen.

  
Och jämför med det slutliga siffrorna 

  
För 86,8% av de antagna är utbildningen deras förstahandsval. 

  
Det är en stor grupp som finansierar sina studier med deltidsarbete. Man måste ju äta.

  

Nästa steg är att ge sig in i exelbladet och försöka hitta samband. Någon som är bra på statistisk analys här? Jag bjuder på kaffe.

Att börja dagen på Twitter

Under natten ändrar Twitter karaktär i mitt flöde. Mindre grälsjukt och mer vänligt tipsande.

 
Den här typen av bilder går att diskutera.

https://twitter.com/holdmybeergif/status/636720327507202048

Goda råd är sällan dyra på Twitter:

Och sedan ger det ena det andra:
https://twitter.com/michelejustusho/status/636721374862700544

Inser att jag får mer input här än från kurslitteraturen:

Utbildningspolitik 

  
Bilden är från Sydsvenskan

Många tycks tro att utbildningspolitik handlar om att ställa krav och formulera mål. Jag kan meddela att det till sist alltid gäller pengar och i förlängningen politik.
Frågan är varför samhället ska investera åtta gånger mer i att utbilda journalister (media?) till arbetslöshet jämfört med läraryrket? 

Idag brottas vi med stora och heterogena studentgrupper och få undervisningstimmar. Frågan är om lösningen är att höja kraven på studenterna?

– Elever på tekniska högskolan kan ha 30 lärarledda timmar i veckan mot humanister som kan få sex eller sju timmar i veckan på grund av det här systemet, säger Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet.
Han anser att systemet är föråldrat och utan koppling till hur samhället ser ut idag. Det tycker också Cecilia Christersson, vikarierande rektor på Malmö högskola:
– Jag tycker att man ska tänka om helt. Man borde ta fram den peng som ger varje student en högkvalitativ högskoleutbildning. Man måste bestämma sig för en generell ersättningsnivå. Sedan finns det vissa utbildningar där den pengen måste förstärkas, men då ska det beräknas efter just den utbildningen. Idag har vi till exempel tandläkarutbildningen där ersättningen inte alls följt med tandvårdens utveckling med nya tekniker och material, säger hon.