Det ser bättre ut i papperstidningen

Grafiken är annorlunda. På nätet får vi siffrorna per skola.

LR:s recept är att minska antalet lärosäten. det låter som en tveksam strategi.

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i björklund, Högskola, Lärarutbildning, Skola, Utbildning. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Det ser bättre ut i papperstidningen

  1. AV skriver:

    Nu är ju endast grundskolan med här. Tittar vi på min käpphäst kemilärare har endas 73 nyexade lärare någon kemi alls. Att siffrorna för NO i stort verkar täcka upp är att en hel del låg och mellanstadielärare har ”NO”. Överhuvudtaget utbildas nästan inga högstadielärare i landet och få har kompetens i Fy och Ke. Ser vi sen på gymnasiet, där man ska upp i 90 hp i kemi för behörighet är det ännu mer dystert. Man räknade ju med att 44 överhuvudtaget sökt in till kemilärare, inkl andrahandsval. Av dem lär max 35 börja och 25 examineras. När vi behöver minst 70 heltidstjänster per år!
    Arbetslös? Skulle inte tro det, om de helt enkelt inte plockar bort Kemi som ämne pga lärarbrist.

    • Mats skriver:

      Jag brukar distansera mig från alarmism – men i det här fallet skälver jag.

    • Anna skriver:

      Eftersom UKÄ har jämfört med timplanen för hela grundskolan är det ju rimligt att även no-lärare mot de tidigare åren finns med – de ska ju undervisa där. Det är ju ändå rätt intressant att Lärarförbundet hittade två (2!) examinerade ett visst år och UKÄ fler än 30 vart och ett av åren som redovisas i rapporten. Även om 30-50 ämneslärare i kemi varje år inte heller räcker så är det ju en viss skillnad mot två…

  2. Anna skriver:

    Jag tror att det blir betydligt lättare att dimensionera ämneslärarutbildningen och motivera studenter att läsa ämnen ”som behövs” ifall ett och samma lärosäte kan erbjuda många ämnen. Då bör vi inte ha lärosäten med examensrätt i tre ämnen (undantag fackhögskolorna förstås).

    • Mats skriver:

      Malmö högskolas idé var ju att täcka alla ämnen och stadier. Det var en stolt vision (som föresatte ett nära samarbete Lund).

      Men jag gillar tanken på att det hänger ihop.

  3. andersbwestin skriver:

    Den framtida högteknologiska välfärdsnationen Sverige!! Hejhopp.

    • Magnus skriver:

      Jag förmodar att folk som läser kemi eller fysik – eller t ex franska och spanska – på avancerad nivå inte ser så stor chans idag att få användning för ens hälften av djupet av sina kunskaper om de blir lärare, inte heller tillräcklig utdelning i fråga om lön och karriär. Gapet mellan vad man lär sig på universitetets C- och D-nivåer och vad som numera lärs ut (eller ens berörs) i den vanliga skolan är en avgrund när det gäller t ex franska och säkert också för kemi, fysik och matte.

      • andersbwestin skriver:

        Den där typen av förklaringar skall inte behöva tillgripas. De visar bara att det finns flera systemfel i utbildningssystemet. Den första frågan som borde ställas är kortfattat.
        Vad är utbildningssystemets grundläggande funktion?

        • Magnus skriver:

          Eftersom lärarna inte längre har en så privilegierad ställning som de hade före friskolereformen ¨- både löneutvecklingen och att bli kvar och utvecklas i jobbet är idag till stor del beroende av hur bra läraren är på att marknadsföra sig och se till att synas – så går det nog inte at undvika frågor av typen: vad får jag personligen för utbyte av att vara väl orienterad i fornfranska, passé simple (skriftspråks-imperfekt) och konjunktivformernas grammatik ifall detta knappt ens berörs i klassrummet och ses som elitärt snobberi utanför skolan. Eller motsvarande med säg enklare elektromagnetisk teori.för fysik.

          Det blir litet som att ha en musiklärare som är väldigt bra på att spela orgel, piano och violin och dessutom kan dirigera en skolkör i en tid när folk säger ”vadå, man kan ju sampla vad man vill ha – inte behöver man kunna lira själv!” och helst relaterar till *inspelad* musik, inte live-musicerande.

          • Mats skriver:

            Precis – musikläraryrket har verkligen ändrat karaktär. Idag utbildar vi grundlärare med inriktning mot fritidshem som får 15 hp musik (och inga förkunskpskrav)

      • Mats skriver:

        Det är väl en bra tanke att djupa kunskaper är nödvändiga för att kunna undervisa – typ en föutsättning för kritisk reflektion och överblick – men det riskerar att bli ohållbart om gapet är för stort.

        Den kritiska punkten är nog om läraren får frihet att använda sina kunskaper i klassrummet.

      • AV skriver:

        Jag tillhör de lärare som dessutom har fler och djupare högskolepoäng än vad som är ”nödvändigt”. Mitt råd till blivande lärare är ämneskunskap ämneskunskap ämneskunskap. Det ger en trygghet, en självklarhet i klassrummet som inte kan får på andra sätt. Du vet vad du pratar om och oavsett vilka frågor eleverna ställer har du nästan alltid ett svar. Du kommer alltid få frågor av duktiga elever som själva söker kunskap. En högstadieelev som undrar om derivata eller bränslecellens funktion. Även ett ämne som kemi ändras, främst i kontext. Djupa kunskaper ger läraren möjlighet att följa med tiden, kan visa hur man värderar källor på nätet även i ämnen man inte normalt tar upp. Seriösa lärare bygger upp ett kunskapskapital, inte bara för att vara en utbildad lärare, utan för att vara en bildad lärare. Det gäller inte alla kollegor tyvärr. Om någon väljer bort läraryrket för att de inte tror de får nytta av sin kunskap, skulle de inte bli så bra lärare ändå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s