Den tråkiga insinuanta undertonen

Länk till Sydsvenskan

“Det räcker inte längre med att bara vara man”

Ellen Albertsdotter skriver:

Sedan decennier har flickor presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Numera är kvinnor i majoritet på de flesta av universitetens grundutbildningar. Tidigare i höstas tillsatte därför jämställdhetsminister Nyamko Sabuni en utredning för att undersöka diskriminering av män. Utredaren PM Nilsson ska bland annat analysera just att flickorna redan i grundskolan får bättre skolbetyg än pojkarna.

Detta är dock inget svenskt utan ett internationellt problem, vilket författaren Hanna Rosin även visar i debattboken ”The End of Men: and the Rise of Women”. I Storbritannien är nästan 75 procent av de examinerade universitetsstudenterna kvinnor. 2009 var kvinnorna för första gången fler än männen i den amerikanska arbetskraften. Allt fler familjer i USA är beroende av kvinnan som huvudförsörjare (över 60 procent i Washington D C).

När metoder för att avgöra fostrets kön lanserades i USA på 1970-talet var det många som var bekymrade över det kvinnliga könets framtid. Men enligt en studie av en ny fertilitetsmetod, Microsort, begär upp till 75 procent av amerikanerna en flicka när de får välja. Detta gäller inte endast i väst. Till och med i ett i grunden patriarkalt samhälle som Sydkorea säger sig föräldrarna nu föredra en dotter. Duktiga flickor är alltså eftertraktade av såväl skolsystem som blivande föräldrar.

Jag har svårt att förstå den skadeglada undertonen och känner inte igen tanken på att det skulle räcka med att vara man. Inom vilka sektorer har det varit så?

Sakta börjar feminismen orientera sig mot ett landskap där offer- och förövarrollerna inte är självklara. Tanken på att män skulle kunna diskrimineras tycks vara svår att vänja sig vid.

Lycka till PM!

20121203-070350.jpg

Ett internationellt fenomen

Skolan och kyrkan

Anna Ekström har som GD för Skolverket tagit på sig den otacksamma uppgiften att förklara skollagens formuleringar kring religion och kyrkobesök

Roger är rolig och talar om icke-konfusionell undervisning. Confusion är nog själva utgångsläget för religiösa grubblerier.

Jag är rädd att det riskerar att bli allt mer komplicerat och avsikten att skapa klarhet kan få motsatt effekt. Ibland skapar förtydliganden nya frågor:

Anne-Marie har också funderat över ämnet.

P.S. Rättning – det är inte några enkla psalmer som ska förekomma . Vi ska fokusera på de “vanligaste”.

”Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblick i svensk och nordisk barnvisetradition.” Lgr 11, s.101

De här böckerna känns mer lockande…

…än den litteratur vi försöker övertyga våra studenter att läsa.

Jag tänker på vårt samtal om kurslitteratur och vetenskaplighet.

Länk

Könsfördelning i forskarskolor?

– Det är naturligtvis viktigt att få med bägge könen i en kompetenssatsning som denna. Och eftersom läraryrket är kvinnodominerat borde det vara en högre andel kvinnor bland deltagarna i forskarskolor för lärare.

(…)

Att många lärare hade svårt att bli klara i tid med sina forskarstudier, löser man genom att ändra studietakten, säger Anna Neuman. I stället för att forska 80 procent och arbeta 20, kommer lärarna att forska 50 procent och arbeta 50 procent. Det kommer med andra ord ta längre tid för dem att bli klara med utbildningen.

När det gäller könsfördelningen bland de deltagande lärarna säger hon att det rimliga vore om forskarskolorna speglade hur det ser ut i skolan. Men det är ingen fråga för staten.

Det saknas en beskrivning av hur könsfördelningen ser ut i de olika forskarskolorna. Och ett ställningstagande för hur staten vill ha det.

Är forskarens kön intressant? I Malmö tror jag att alla sökande i senaste omgången var kvinnor. Är det ett problem – eller speglar vi verkligheten.

20121127-070557.jpg

Hur imponerade blev S-topparna?

Carin Jämtin har varit i Malmö och studerat samarbetet mellan Kroksbäcks- och Linnéskolan.

Länk

Framgångssagan har en mörk baksida.

Linnéskolans inslag av Kroksbäckselever lockade Limhamnsföräldrar som ville ha sina barn i en blandad skola, säger Johan Revemark.

– Våra föräldrar som bor i Limhamn valde Linnéskolan för att de visste att vi blandar elever, de ville vara med på det tåget. Det är så ett framtida samhälle ser ut i Malmö.

Men det var också oväntat många föräldrar som valde bort Linnéskolan. Skolledarna hade trott att 68 elever från Geijersskolan skulle börja årskurs sex på Linnéskolan hösten 2007, men av dem valde 60 andra skolor. Många sökte sig till den nya friskolan Sveaskolan.

Forskarnas jubel och föräldrarnas misstro – jag får inte ihop det.