Ibland tänker jag att akademin svek genom att inte protestera. Björklund och DN ägde debatten.
Och resten var tystnad.
But, in the modern world, boys are often treated as a problem. The dominant narrative around difficult boys – at least in the public school system – is that they’re unteachable, unreachable, disruptive and threatening. Many commentators – men as well as women – blame male culture itself for the problems with boys. In their view, what we need to do is destroy the death star of masculinity and all the evil that goes with it. What we need to do is put boys in touch with their emotions and teach them to behave more like girls.
Samma polariserade tonläge. Jag glider undan slagen och hukar i kulisserna.
Jag följer skoldebatten med växande känsla av obehag och overklighet.
På förskollärarutbildningen arbetar vi med kropp och hälsa. Jag förklarar KASAM och gör ett test.
Resultatet är inte uppmuntrande. Jag hamnar under 120 och borde hitta på något för att öka min känsla av sammanhang och mening.
Välkomna till professorsföreläsningen med vår nya professor i historia med inriktning mot historiedidaktik vid Fakulteten för lärande och samhälle Per Eliasson, måndagen den 8/4, kl 16.15-17.00, i D222.
Föreläsningens titel är “Hur jag slutade ängslas och lärde mig att älska nationella provet i historia”.
Jag gillar Per och om han säger att det är bra med nationella prov i historia – då tror jag på honom!

Jag såg en del av teveserien Rektorerna och deltog i den efterföljande debatten om pojkars skolprestationer på Twitter. Den här rösten sammanfattar budskapet:
https://twitter.com/ninaruthstrom/status/309389401690103808
Martin Ingvar och Ingemar Gens hör inte till mina favoriter – att mästrande säga självklarheter gör dig inte till skolexpert.
Oupps – den som ifrågasätter hjärnforskarnas tolkningsföreträde är mot vetenskap?
Gens använder konsekvent ett kritiskt utifrånperspektivet på lärarna (som inte förstår hur viktigt det är med trevliga klassrum – men plötsligt vänder det:
Tyvärr är mitt förtroende för Skolinspektionen inte nämnvärt större:
…men det blir allt svårare!
Läs och lid.
Skolinspektionen hade inte fått några signaler i förväg om att det kunde bli konkurs i Karlstads Idrottsgymnasium.
Ingen information som tydde på det hade kommit från kreditupplysningstjänsten.
Skolbolagens ekonomi går skolinspektionen bara igenom vart femte år, i samband med den regelbundna tillsynen.
– I dagsläget har vi inte möjligheter att ha kontinuerlig kontroll. Det skulle vara en stor verksamhet, säger Bertil Karlhager på Skolinspektionen.
– Nånstans efterlyser man ju att det finns en granskare som finns med i verksamheten hela tiden och säkerställer att bolaget kan leverera tjänsten, alltså utbildning under tre års tid, med de finansiella resurser som finns, säger Peter Malmqvist
Du menar att till exempel Skolinspektionen skulle ha koll på den ekonomiska utvecklingen i skolbolagen?
– Det trodde jag de hade, säger Peter Malmqvist
Det är dags att omdefiniera Skolinspektionens uppdrag.