https://twitter.com/andreasekstrom/status/184543274005045248
Jag tror det är menat som en komplimang.
Slirigt var ordet, sa Bill.
Jaha – ska vi verkligen ta ett varv till i gyttjan? Det känns som om DN borde fundera lite över sitt utgivaransvar och de påhoppades replikrätt.
3. Televised contests gave cash prizes to whoever could store the most data in their head.
https://twitter.com/genusskolan/status/184257490282758145
Den berömda “antipluggkulturen” diskuteras utifrån en avhandling om högpresterande pojkar på Na-programmet.
– De unga manliga naturvetarna anser att de behöver andra resurser än det som betygsätts i skolan för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden – och där ingår bland annat att odla ett omfattande socialt umgänge, säger Ann-Sofie Nyström, filosofie doktor i sociologi.
Visst strävar många män efter höga betyg och yrken som läkare, jurister eller civilingenjörer. Men om de inte skulle få de högsta betygen så räknar de kallt med att ta sig in på högskolan via högskoleprovet alternativt plugga utomlands.
Jag tror killarna har mer än en poäng. Skolframgång är ingen garanti för anställningsbarhet.
Vad är det som får studenter att vilja studera hos oss? Under några år har vi haft stort söktryck och jag misstänker att det gjort oss lite lata. Kanske ligger det något självtillräckligt i akademins natur som gör att vi inte vill hålla på med marknadsföring och kampanjer.
Min kamrat Mikael fortsätter att producera filmer med lärare på vår institution och nu hoppas jag att alla vill veta mer om hur Sara Berglund ser på begreppet “identitet”.
Länk till Barnochunga.org
Läs mer här
Nu börjar de stora elefanterna dansa.
Jag framhärdar i rätten att bli duad. Ingen snorkig expeditspoling ska nia mig…
Uppdatering:
Kalle Lind gör ett ambitiöst försök att förklara fenomenet Jan Myrdal. Jag drömmer mig tillbaka och minns en hetsig debatt mellan Myrdal och Maria Bergom Larsson på Sparta i Lund 1974.
Tyvärr finns det luckor i trovärdigheten. Vi har haft starkare utbildningsministrar.
Men det är öppet mål och Jan Björklund får nu smaka på sin egen medicin – den polariserade skolpolitiken.
Jag leder ett seminarium om bedömning och vi diskuterar huruvida det är barnen eller verksamheten som ska bedömas.
Sedan läser jag ESO-rapporten och känner mig mycket gammal.
Som vanligt är det omtanken om de utsatta barnen som får utgöra den ideologiska överbyggnaden till de här åtgärderna:
Barn från utsatta miljöer och barn med inlärningssvårigheter, beteendeproblematik eller psykisk ohälsa har ofta svårt att klara skolan. Hur ska barn med svårigheter kunna identifieras och stödjas tidigt i livet? Under vilka omständigheter är det möjligt och lämpligt att försöka göra det? Att svenska grundskolelevers prestationer försämras, att andelen som klarar gymnasiet minskar, att vi får fler unga i aktivitetsersättning och att den psykiska ohälsan bland unga ökar, kan delvis bero på att insatser inte vidtas i tid.
Mej lurar de inte. De här testerna handlar om en individualiserad kunskapssyn som gör barnen till stödprojekt. Tack – men nej tack!
Det känns bra att en del människor söker egna vägar när skolan upplevs som stängd.
Many parents are taking their children out of the formal school system in favour of a freer way of learning.
Det känns också mycket sorgligt.
It is not home schooling, where the standard curriculum is taught by parents or tutors. They call it unschooling, where youngsters are encouraged to explore the things they want to learn about or for which they have a specific talent.
Tysta tankar 