En dansk råsop mot förskolan

https://twitter.com/trinejr/status/196474961651707904

Jag gillar engagerade forskare som vågar ta ut svängarna. Samtidigt finns det något moraliserande i texten som gör mig bekymrad.

Ole Henrik Hansen fortæller sine tilhørere i Korsgadehallen om en anden af sine observationer i en vuggestue, som set udefra virkede meget tjekket. Vuggestuen havde et tema om natur, og alle børnene havde en krydderurt med, som skulle plantes ud. Ole Henrik Hansen var begejstret, han gemte sig bag en busk for at følge udplantningen. Pædagogen overtog hurtigt arbejdet med at plante ud og forsynede hver plante med et lille plasticskilt med barnets navn. Så blev barnet anbragt mellem pædagogens ben foran planten, og en anden tog et foto, som mødte forældrene, når de tjekkede ud på en iPad-lignende-computer om eftermiddagen.

20120429-083740.jpg

Jag är ofta stolt över professorer från Malmö

Den här texten sammanfattar min kritik mot svensk skolpolitik och nu känns det som om det mesta är sagt. Jag låter Bo Rothstein sköta debatten.

Sammantaget innebär detta att vi kan lägga ner jakten på ”supermodellen” för den svenska skolan och i stället börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar.

20120428-082226.jpg

Jag gräver i statistiken för sökande till förskollärarutbildningen!

Antagning2012förskollärarekön

Eller excel:
Antagningsstatistik2012

Nu ska vi bara se till att de fullföljer sin utbildning och blir bra lärare.

Tack Anna för tipset! Jag rekommenderar er att själva söka ut på VHS – det finns fler parametrar.

20120423-214146.jpg

Dagens fråga

Så här tokigt kan det inte vara:

Varför väljer kvinnor läraryrket?

20120423-072322.jpg

Behövs det en nationalekonom för att fatta?

20120422-122648.jpg

Internationell utblick

Alla talar om Finland – jag är nyfiken på de här filmerna från Ontario.

https://twitter.com/rajalingam/status/193566634835836928

Jag är svag för Kanada och minns besöket i Toronto med värme. Det var lätt att känna sig hemma och de utbildningspolitisk diskussionerna var välbekanta.

“We are not americans!”

Vad innebär det att ta ansvar för att någon annan lyckas?

Jag diskuterar förväntningarnas betydelse med en kollega. Vi är inte överens. Är det rimligt att kräva av lärare att de verkligen i djupet av sitt hjärta ska tro på möjligheten att alla uppnår målen? Min tes är att vi göder en dubbelmoral om vi bedömer lärarna utifrån deras trosvisshet. Alternativet är att urvattna ordet förväntan och se det som en form av metodisk allmän uppmuntrande attityd. Då tappar språket en viktig dimension – autenticitet.

Barn och lärare har rätt att misslyckas. För båda parter gör det ont och konsekvenserna är antagligen allvarligare för barnen ön för läraren. Men vi kan bara göra så gott vi kan.

Och lite till.

20120419-191941.jpg